Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bugeaud, Thomas Robert - Bugenhagen, Johann - Bugge, Niels - Bugge, Thomas - Bugge, Peter Olivarius - Bugge, Sören Brun - Bugge, Fredrik Moltke - Bugge, Elseus Sophus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
denne samt ordnade på ett utmärkt sätt
förvaltningen i Oran. 1836 hade han blifvit
generallöjtnant, och 1840 utnämndes han till guvernör
i Alger. Under kriget med Marocko vann han
den afgörande segern vid Isly (1844), hvilken
s. å. förskaffade honom titeln hertig af Isly.
1843 hade han blifvit marskalk af Frankrike.
Sedan Alger 1847 blifvit underkufvadt,
återvände B. till Frankrike, der han under
Februari-revolutionen 1848 uppgjorde en energisk plan
till revolutionens undertryckande – en plan,
som dock omintetgjordes af Ludvig Filip sjelf.
Såsom medlem af nationalförsamlingen, dit han
invaldes 1848, slöt han sig till yttersta högern.
Död 1849. Utom åtskilliga artiklar i "Revue
des deux mondes" skref B. De l’organisation
unitaire de l’armée (1835) och Mémoire sur
notre établissement dans la province d’Oran par
suite de la paix (1838) m. m.
Bugenhagen, Johann, af sina samtida
vanligen kallad doctor Pomeranus eller doctor
Pommer, tysk teolog, f. 1485 i Wollin, blef
1517 lektor i teologi vid klosterskolan i Beluck,
begaf sig 1521 till Wittenberg, för att
understödja reformatorerna, samt utnämndes 1523 till
kyrkoherde och 1536 till general-superintendent
derstädes. Han kom på den förtroligaste fot med
Luther och användes af honom i flere vigtiga
uppdrag. Särskildt hans kyrkorganiserande
förmåga togs af reformatorn i anspråk. Så
ordnade B. 1528 de kyrkliga angelägenheterna i
Hamburg, 1530 i Lybeck och 1535 i Pommern.
På inbjudning af Kristian III begaf han sig
1537 till Danmark, der han till 1542 verkade
för reformationens sak. S. å. gaf han
Braun-schweig-Wolfenbüttel en ny kyrkoordning. 1546
höll han i slottskyrkan i Wittenberg liktalet
öfver Luther. Hans senare år fördystrades
af kroppsliga lidanden och af tvister mellan
de lutherske teologerna. Död 1558. B. var en
framstående medarbetare vid den lutherska
bibelöfversättningen och öfverflyttade sjelf bibeln
till plattyska. Bland hans många öfriga
literära arbeten må nämnas det historiska verket
Pomerania (1728; ny uppl. 1857).
Bugge, Niels, dansk herreman i 14:de årh.
Han nämnes i visan om Niels Ebbesen som en
bland den holsteinske grefven Geerts
motståndare, men är eljest mest bekant genom sitt
fientliga förhållande till Valdemar Atterdag. Med
denne konung hade han, jämte flere jylländska
adelsmän, 1351 tvänne möten på Kallundborg,
men det lyckades ej att åvägabringa enighet,
och under de fortsatta stridigheterna uthärdade
B. på sitt gods Hald en belägring af konungens
trupper. Vid nyårstiden 1359, när han återvände
till Jylland från ett förgäfves hållet fredsmöte
i Slagelse, blef han, tillika med Ove Stigsson
och Peder Andersson, i närheten af Middelfart
öfverfallen af fiskare och slagen till döds med
grepar. Stället, der detta skedde, är ännu i
dag bevuxet med en mängd röda rumexplantor,
som ej låta utrota sig och som af allmogen kallas
"Bugges blod" eller "Bugges rosor", och
innevånarna i de tre hus, der gerningsmännen bodde,
hafva ända till nyaste tider årligen måst
erlägga 49 skillingar i grundskatt- och
blodspenningar ("Buggepenge"). Konungen friade
sig med ed från beskyllningen för delaktighet
i mordet.
Bugge, Thomas, dansk astronom och
matematiker, f. 1740 i Köpenhamn, d. 1815,
utnämndes 1768 till öfverlandtmätare och 1777
till professor i astronomi och matematik i sin
födelsestad. 1801 blef han sekreterare i
"Videnskabernes selskab" i Köpenhamn. Han inlade
stor förtjenst i synnerhet genom sitt deltagande
i utgifvandet af kartor öfver Danmark. Bland
hans skrifter må nämnas De förste grunde til
den sphäriske og theoretiske astronomi samt den
matematiske geographi (1796), De förste grunde
til den rene eller abstracte mathematik
(1813–14) och Reise til Paris i årene 1798–99
(1799–1800).
1. Bugge, Peter Olivarius, norsk prest,
f. i Holt (Nedenäs amt) 1766, tog 1786 teologisk
examen och 1787 magistergraden i Köpenhamn
samt blef 1795 teologie doktor i Göttingen och
innehade sedan åtskilliga presterliga
befattningar i Norge och Danmark. 1804–42 var
han biskop i Trondhjem. Död 1849. Såsom
en af Norges förnämste andlige intog B. en
mycket bemärkt ställning; men samtiden hade
mycket att anmärka mot hans karakter. I sitt
förhållande till regeringen utmärkte han sig
före 1814 genom en oafhängighetskänsla, som
kanske drefs för långt; 1814 stod han Kristian
Fredrik mycket nära och närmade sig sedan
till Karl Johan. Den predikan, som han höll
vid dennes kröning i Trondhjems domkyrka,
väckte ett obehagligt uppseende, till följd af
det sätt hvarpå han i densamma tilltalade sina
egne landsmän. Y. N.
2. Bugge, Sören Brun, den förres son,
norsk filolog, f. i Vanse (Nedenäs amt) 1798, var
1820–33 professor i latin vid universitetet i
Kristiania och 1833–47 rektor vid samme stads
katedralskola samt blef 1847, sedan han tagit
teologisk ämbetsexamen, kyrkoherde i Gran på
Hadeland. Han har alltid varit ansedd för en
mycket skicklig latinare och har författat bl. a.
en latinsk grammatika (1835), som någon tid
allmänt användes vid de norska skolorna. Y. N.
3. Bugge, Fredrik Moltke, den förres
broder, norsk filolog och skolman, f. i
Trondhjem 1806, blef 1833 rektor vid
elementarläroverket i sin födelsestad, men nödgades 1851
taga afsked från denna befattning. Död i
Bergen 1853. Både som filolog och pedagog
utvecklade han en betydande literär verksamhet.
1836–37 företog han på offentlig bekostnad en
resa till Tyskland och Frankrike för att studera
skolväsendet, och 1839 utgaf han ett särdeles
grundligt och pålitligt arbete med titeln Det
offentlige skoleväsens forfatning i adskillige
tydske stater, tilligemed ideer til en reorganisation
af det offentlige skoleväsen i kongeriget Norge.
Sedermera var han medlem af en kongl.
kommission, som behandlade Norges
undervisningsväsende. Y. N.
Bugge, Elseus Sophus, norsk
språkforskare, föddes i Laurvik d. 5 Jan. 1833, blef
student i Kristiania 1848, tog filologisk
ämbetsexamen 1857 samt utnämndes 1864 till e. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
