Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bureus (Buræus), Johan - Burg, stad i preussiska prov. Sachsen - Burg, stad i preussiska Rhenprovinsen - Burg, Adam - Burgas, hamnstad i turkiska landskapet Rumilien - Burgdorf, stad i schweiziska kantonen Bern - Burg-grefve l. Burgrefve har i Sverige vid några tidpunkter varit benämningen på den högste ämbetsmannen i städerna Göteborg, Malmö och Norrköping - Burghausen, livländsk ätt. Se Borkhausen - Burgkmair, Hans, tysk målare. Se Burckmair - Burgmüller, Friedrich - Burgmüller, Norberg - Burgos, provins i östre delen af spanska landskapet Gamla Kastilien - Burgos, hufvudstad i denna provins
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
domen skulle komma något senare. De bägge
herrarna slogo vad om sina gårdar i Upsala. –
B. utgaf en mängd lärda, men af mysticism
förvirrade arbeten, i synnerhet i fornforskning.
Genom Runa-ABC-boken (1611), Monumenta
helsingica (1624) m. fl. skrifter upplifvade han
kunskapen om runorna. Han sökte äfven fastställa
regler för den svenska rättskrifningen och
syntaxen. Med anledning af frågan om runornas
fädernesland invecklades han i häftiga strider
med den danske fornforskaren O. Worm. Det
var likaledes B., som upptäckte och första
gången utgaf "En nyttigh bok om konnunga
styrilse och höfdinga" (1634; efter samma text
aftryckt 1650. Jfr Konungastyrelsen). 1637
utgaf han Nymäre wijsor (12 till antalet). Han
dog 1652 på Vårdsätra nära Upsala. F. B.
Burg. 1) Stad i preussiska prov. Sachsen,
regeringsområdet Magdeburg, vid floden Ihle.
15,252 innev. (1875). Betydande industri, i
synnerhet klädesfabrikation. Staden fans redan
på Karl den stores tid. – 2. Stad i preussiska
Rhenprovinsen, regeringsområdet Düsseldorf.
1,517 innev. (1875). Ruiner efter ett gammalt
slott, residens för grefvarna af Berg. – 3. Stad
på södra sidan af tyska ön Femern. Omkr.
2,500 innev.
Burg, Adam, friherre von B., tysk
matematiker och teknolog, f. 1797 i Wien, blef 1828
professor vid polytekniska institutet derstädes
och utöfvade som sådan ett stort inflytande på
den nu lefvande generationen af ingeniörer.
1849–52 var han direktor vid nämnda institut.
1852 blef han byråchef i österrikiska
handelsministeriet, upphöjdes 1866 i friherrligt stånd
och blef 1869 medlem på lifstid af herrehuset.
B. har städse arbetat för folkupplysningen, och
staden Wien har honom att tacka tor en mängd
förbättringar i eldsläckningsväsendet, vatten- och
gasledningen m. m. Äfven om införandet i
Österrike af det metriska mått- och
vigtsystemet har han inlagt stora förtjenster. Såsom
skriftställare åtnjuter han stort anseende. Af
hans arbeten må nämnas Handbuch der
geradlinigen und sphärischen trigonometrie (1826) och
Ausführliches lehrbuch der höhern mathematik
mit besonderer rücksicht auf die zwecke des
praktischen lebens (1832–33).
Burgas, hamnstad i turkiska landskapet
Eumilien, vid Svarta hafvet. Omkr. 5,000 innev.
Derifrån fås lera till förfärdigande af de
bekanta turkiska piphufvuden.
Burgdorf (Fr. Berthoud), stad i schweiziska
kantonen Bern, vid Emmenfloden. Omkr. 5,000
innev. I dervarande slott öppnade Pestalozzi
1798 en uppfostringsanstalt.
Burg-grefve l. Burgrefve (af T. burggraf,
se Borggrefve) har i Sverige vid några
tidpunkter varit benämningen på den högste
ämbetsmannen i städerna Göteborg, Malmö och
Norrköping. Vid ordnandet af den efter tyska
och nederländska mönster bildade och i stor stil
anlagda författningen för Göteborg bestämde
Gustaf Adolf (i nämnde stads privilegier af d. 26
Juni 1621), att i spetsen för stadsstyrelsen, som
utgjordes af borgmästare och råd, skulle stå en
burggrefve för att iakttaga konungens "höghet,
reputation och regalier". Burggrefven skulle utses
af konungen bland sex män, som nämnda
styrelse uppsatt på förslag. Den ståtliga
styrelseapparaten visade sig redan i början
oanvändbar. Burggrefvenamnet låg nere till 1625, då
det å nyo upptogs, men upphörde åter jämte
ämbetet 1683. Af Karl XII upplifvades det
för andra gången (i Göteborgs privilegier af d.
24 Maj 1716). Burggrefven – eller, såsom
han i dessa privilegier namnes, "buhrgrefven"
– skulle hafva inseende öfver såväl hela
magistraten som hvart och ett kollegium, utöfva den
exekutiva myndigheten och hafva stadens nycklar
i sitt förvar. Han skulle af konungen utses
bland tre af magistraten föreslagna män, hafva
statssekreterares rang och – liksom de öfrige
magistratspersonerna – åtnjuta adliga
privilegier. Men burggrefvevärdigheten borttogs
redan 1719, då stadens privilegier ändrades.
– Efter Skånes införlifvande med Sverige (1658)
förordnade Karl X Gustaf för Malmö, på grund
af stadens betydenhet och efter exemplet i
Göteborg, en burggrefve, som "för stadens välfärd
vigilera och sörja skulle" och som hade
öfverinseendet i justitie- och polis-ärenden. Ett
förslag till instruktion för denne ämbetsman finnes
från Karl XI:s regeringstid, men burggrefskapet
afskaffades redan 1677. – Enligt 1634 års
regeringsform skulle styresmannen öfver
Stockholms stad och slott bära titeln
öfver-burggrefve, men denna benämning utbyttes redan
efter några månader (d. 11 Juni 1634) mot den
ännu brukliga titeln öfverståthållare. – Af tysk
burggreflig börd voro burggrefvarna af ätten
Dohna, som under drottning Kristinas tid
naturaliserades i Sverige och 1720 introducerades
på riddarhuset. J. Th. W.
Burghausen, livländsk ätt. Se Borkhusen.
Burgkmair, Hans, tysk målare. Se
Burckmair.
Burgmüller. 1) Friedrich B., tysk
musiker, f. 1804, d. 1874, är af pianister allmänt
känd genom sina goda Kinder-etüden. – 2)
Norbert B., tysk tonsättare, f. 1810, d. 1836, blef
först efter sin död bekant såsom kompositör.
Hans arbeten (en sonat, en symfoni, Rhapsodie,
sånger) vittna om djup känsla, poetisk sanning,
en viss fantastisk originalitet och säkerhet i
det tekniska. A. L.
Burgos, 1) Provins i östre delen af
spanska landskapet Gamla Kastilien. 14,635
qv.-kilom. (265 qv.-mil). 353,560 innev. (1870).
Landet är i ö. bergigt. Det genomflytes af
Ebro, Duero, Pisuerga, Arlanzon och Arlanza.
– 2) Hufvudstad i denna provins, vid floden
Arlanzon. Omkr. 26,000 innev. Ärkebiskopssäte.
1550 grundade stadens dåv. biskop ett
universitet, som dock sedermera blef indraget. Af
byggnaderna märkas citadellet, fordom kungaborg,
en präktig gotisk katedralkyrka från 13:de årh.,
med många konungagrafvar, samt rådhuset. –
B. anlades i 9:de eller 10:de årh. och var
fordom residens för grefvarna och konungarna af
Gamla Kastilien. Der föddes den spanske
nationalhjelten Cid och fältherren Fernando
Gonzalez, åt hvilken en triumfbåge är upprest.
Under spanska frihetskriget stod vid B. d. 10 Nov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
