Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byggningshjelpen l. Vinterkörseln - Byggningsvecka - Byggningsveden, kamer. Se Byggningshjelpen - Bygg och ligg, väg- och vattenb. Se Mur - Bygsel - Bylag - Bylander, holländskt fartyg. Se Bilander - Bylest l. Bylept - Bylgia (Bölja), Nord. mytol., en af Äges och Råns döttrar. Se Äges döttrar - Bylk l. Bylkhoved - Byng, George - Byng, John - Byordning - Byrestad (Byresholm, Birisholm) - Byrett - Byretten (Byrätten) - Byron, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som en särskild titel under hemmantalsräntan,
till dess 1855 års ränteförenkling inträffade.
Namnet omvexlade mycket. I Upland användes
benämningarna slottshjelpen, slottsfamnen,
rustkammarehjelpen, vind och vask,
byggningsveden, tegelveden,
ekekörseln och körseln. I Vestmanland förekommo
namnen vindekörningen och
vaskekörningen, i Nerike årliga hjelpen
(skogseffekter och dagsverken), och i Medelpad
spetsstakehjelpen. I bergslagen motsvarades
byggningshjelpen af brukshjelpen, som betalades med
skogseffekter, jern, malm och limsten samt
framforslades till kronans bergverk. Särskildt i
Skinnskattebergs bergslag förekom
malmkörseln, hvilket onus bestod deri att allmogen med
sina dragare måste hemta malm från grufvan
till kronohyttan, när denna var i gång. Kbg.
Byggningsvecka kallas vid jernbruk den vecka
vid flyttningstiden på hösten, då smidet står
och hvarjehanda reparationer å hamrar,
vattenhjul o. s. v. företagas. C. A. D.
Byggningsveden, kamer.
Se Byggninghjelpen.
Bygg och ligg, väg- och battenb. Se Mur.
Bygsel, jur., den i Norge i äldre tider
allmänt brukliga och ännu ej helt och hållet
försvunna formen af jordlega. Bygseln företer
väsentliga likheter med den i en stor del af de
svenska landskapslagarna förekommande formen
af samma rättsförhållande. I dessa lagar brukas
dock icke benämningen bygsel, men väl
förekomma uttrycken byggia (i bem. dels af att bruka
jord, dels af att utlega jord) och byggninga-vitni
(vittne till ett aftal om jordlega).
Bylag, statsr., afgift som i Danmark under
medeltiden erlades af en person, som ville
erhålla borgarerätt i en stad, d. v. s. blifva
delaktig af stadens lag.
Bylander, holländskt fartyg. Se Bilander.
Bylest l. Bylept, Nord. mytol., en af Lokes
bröder, jätten Farbötes och jättinnan Löfös son.
Han representerar luften i trilogien Loke (elden),
Helblinde (vattnet) och Bylest (luften). Namnet
härledes sannolikast af bytr, vindstöt, och ett
annars i fornnordiskan obrukligt heipstr l. heistr,
häftig, våldsam (jfr Fornhögt. heist o. Forneng.
haeste, häftig, Got. haifsts o. Isl. heifst l. heipt,
häftighet, vrede, strid). Rätteligen borde ordet
sålunda i fornnordiskan skrifvas Bylheipstr eller
Byleipstr. Af desssa former hafva, med
utelemnande af p eller s, Byleistr och Byleiptr
uppkommit. Th. W.
Bylgia (Bölja), Nord mytol., en af Äges
och Råns döttrar. Se Äges döttrar.
Bylk l. Bylkhoved, Slesvigs yttersta spets
på östkusten, n. om Frederiksort och Kielfjorden.
Vid B. fans fordom ett befäst slott. Den svenske
schoutbynachten K. H. Wachtmeister måste der d.
25 April 1715 sätta sina skepp på grund och med
1800 man öfverlemna sig fången åt danskarna.
Byng [bing], George, britisk amiral, f. 1663,
d. 1733, bidrog 1704 verksamt till Gibraltars
eröfring, omintetgjorde 1708 pretendenten Jakob
III:s infall i Skotland, motverkade 1718–20
kardinal Alberonis krigsföretag på Sicilien och
tvang derefter konungen af Spanien att antaga
de vilkor, som qvadrupel-alliansen föreskrifvit.
1721 blef han peer af England, med titel
viscount Torrington och baron af Southill, samt
ställdes s. å. i spetsen för amiralitetet.
Byng [bing], John, britisk amiral, f. 1704,
blef 1756 slagen af en fransk flotta, utanför
Fort S:t Filip på ön Minorca, samt ställd inför
krigsrätt och dömd till döden. Hans domare
bönföllo dock hos konungen om nåd för honom;
men den offentliga meningen kräfde ett offer,
och B. blef skjuten 1757.
Byordning, jur., en af jordegarna i en by
upprättad författning, innehållande närmare
föreskrifter angående underhåll af gärdesgårdar och
grindar, uppgräfvande af diken och vattenfåror,
åkrars gödning, boskaps utsläppande på bete
m. m. Sedan genom k. resol. d. 1 Sept. 1741
förklarats, att de på åtskilliga orter redan
författade byordningarna äfvensom de, hvilka
framdeles kunde inrättas, finge stadfästas af
domaren samt "för lag uti byeskrån vara gällande",
utfärdades, genom ett k. bref till
landshöfdingarna d. 20 Febr. 1742 angående landskulturen,
ett projekt till byordning, som skulle få jämkas
efter hvarje orts beskaffenhet samt
öfverenskommelse mellan grannarna i byalagen.
Projektet innehåller bl. a., att i hvarje by skall,
genom val af byamännen, tillsättas en ålderman
samt att, när byalaget är stort, tvänne bisittare
böra tillsättas af denne. Dessa tre, tillsammans
utgörande byarätten, ega tillämpa
byordningen. I fall byamännen vid dennas antagande
icke uttryckligen förklarat, att de vilja åtnöjas
med byarättens beslut, må detta, enligt k. resol.
d. 17 Mars 1757, klandras genom stämning till
häradsrätt. E. P.
Byrestad (Byresholm, Birisholm) lär
hafva varit ett Bure-slägten tillhörigt slott i
Sköns socken i Medelpad. Jfr Bure (Fale).
Byrett, Fr. burette, ett i kubikcentimeter och
underafdelningar indeladt glasrör, som begagnas
vid kemiska försök. Jfr Analys.
Byretten (Byrätten) är i Kristiania, enl.
lag af d. 17 Mars 1860 och reglemente af d.
12 Juli s. å., underdomstol i alla civila och
kriminella mål samt öfverdomstol "med hensyn
til alle handlinger og forretninger inden
Kristiania, som ikke indankes umiddelbart till
Höieste ret, provsteretssager undtagne".
Byrätten, som består af en ordförande (justitiarius)
och minst fem (f. n. åtta) ledamöter (assessorer),
företager dessutom syner, värderingar o. d. och
fullgör flere förrättningar (t. ex.
skiftesförrättningar), som förut ålegat byfogden. J. Th. W.
Byron [bä’jrön l. bä’jörn], John, engelsk
sjöfarande, f. 1723, anträdde redan vid 17 års ålder
en verldsomsegling, hvarunder skeppet förgicks
vid Patagoniens kust. Han upptogs dock af
indianska kanoter och hölls fången på ön Chiloe,
hvarifrån han utvexlades 1745. Sina underbara
öden under denna resa skildrade B. i Narrative
of John Byron (1748, ofta omtryckt). Såsom
belöning för sin tapperhet under det österrikiska
tronföljdskriget (1741–48) utnämndes han till
befälhafvare öfver de bägge fregatter, som 1764
utsändes på en upptäcktsresa till sydhafvet. B.
var den förste af de store verldsomseglarna, som,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
