Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1423-1424 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bytesvärde, polit. ekon. Se Värde - Bytesöfverskottsränta, civilr. Se Byte - Byting (af byta), ursprungligen ett barn, som enligt folktron - By-ting (d. v. s. "stadsting"), underdomstolen i de danske och norske städerna - Bytown, äldre namn på Ottawa, hufvudort i Canada - Byväder, sjöv. - Byxor begagnades i orienten redan af babylonerna - Båfven, den störste bland de många Södermanlands-sjöar, hvilka söka sitt utlopp genom Nyköpings-ån - Båge, geom. En del af en kroklinie - Båge, musikt. Ett krökt streck, hvilket sammanbinder noter af samma eller olika tonhöjd - Båge, krigsv. Ett af de äldsta skjutvapen historien känner - Båge, byggnadsk. Namn på de kroklinier af olika former och bildningssätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Bytesvärde, polit. ekon. Se Värde.

Bytesöfverskottsränta, civilr. Se Byte.

Byting (af byta), ursprungligen ett barn, som
enligt folktron hade troll till föräldrar och vid
ett menniskobarns födelse blifvit utbytt mot
detta. Vanskapliga barn troddes i forna
vidskepliga tider vara bytingar. Numera begagnas
ordet byting i betydelsen af illa uppfostradt
och bortskämdt barn.

By-ting (d. v. s. "stadsting"), underdomstolen
i de danske och norske städerna, med undantag
af Kristiania, der Byretten, och Köpenhamn,
der Hof- og stadsretten samt Kriminal-
og politiretten döma i första instansen. Vid
bytinget fälles domen af byfogden ensam, utom
i mål rörande jordbesittning ("odelssager") och
saker, som å lif och ära gå, i hvilka mål jämte
byfogden en nämnd – lagrettesmänd,
meddomsmänd – deltager i domens afgifvande.
Vid denna domstol förekomma äfven några
andra än rent juridiska ärenden. Så t. ex.
aflägges vid de norska bytingen den i
"grundloven" föreskrifna eden på konstitutionen. I
äldre tider hade bytingen större betydelse än
nu, enär då beslut der fattades äfven i rent
administrativa och kommunala ärenden och saker
afgjordes, hvilka, enligt den vanliga praxis,
eljest hörde till de högre tingen. Processen
vid bytinget var i begynnelsen likadan som
vid häradstingen: en ransakande nämnd och
den dömande myndigheten hos borgarena. Men
sedermera öfvergick domsrätten till den kongl.
fogden. Från bytinget vädjades i allmänhet
(åtminstone i senare tider) till landstinget, men
i åtskilliga danska städer bildade rådet andra
instansen. J. Th. W.

Bytown [beitaun], äldre namn på Ottawa,
hufvudort i Canada.

Byväder, sjöv., starkt blåsväder med byar,
som vanligen komma än från ett, än från ett
annat väderstreck.

Byxor begagnades i orienten redan af
babylonerna; i Europa var det först gallorna, som
upptogo detta bruk, och från dem kom det till
romarna. Ända till 16:de årh. betäckte byxorna
äfven fötterna, men vid nämnda tid började man
nyttja strumpor, och sålunda uppkommo
knäbyxorna, hvilka allmänt voro i bruk till slutet
af 1700-talet, då de nuvarande långbyxorna
(pantalongerna) kommo på modet. Under
medeltiden användes stundom byxor af en ofantlig
vidd.

Båfven, den störste bland de många
Södermanlands-sjöar, hvilka söka sitt utlopp genom
Nyköpings-ån, är belägen på gränsen mellan
Rönö, Daga och Villåttinge härad, har en höjd
öfver hafvet af 17,8 m. (60 f.), en ytvidd af
(65,3 qv.-kilom, (något öfver 1/2 qv.-mil) och
säges omsluta 365 öar. Sjön afbördar sig sitt
vatten i sjön Långhalsen. – Vestra stambanan
löper tvärs öfver en af B:s många vikar,
Hyltingeviken. Bland de många herresätena utmed
de vackra stränderna märkas Sparreholm och
Vibyholm. J. H.

Båge. 1. Geom. En del af en kroklinie.
En båge är alltid större än den räta linie
(korda), som förenar hans ändpunkter. Att

finna längden af en båge, d. v. s. att angifva
den räta linie, som har samma längd, kallas att
rektifiera bågen. Teorien derför kan man
studera i tillämpningen af integralräkningen.

2. Musikt. Ett krökt streck, hvilket
sammanbinder noter af samma eller olika tonhöjd. I
förra fallet betecknar det, att den efterföljande
tonen icke skall anslås, utan den föregående
qvarligga (hållas ut) under den andras hela
tidsvärde; i senare fallet betecknar bågen, att
föregående not eller noter icke få släppas,
förrän i och med detsamma den efterföljande
anslås. Jfr Legato. A. L.

3. Krigsv. Ett af de äldsta skjutvapen
historien känner, bestående af den egentliga bågen
(af något spänstigt träslag eller ock af fiskben
eller stål) samt af den mellan dennes ändar
löpande strängen af tvinnade tarmar eller senor.
Bågen var ofta af en manslängd, och dess pil
mätte stundom ända till 1,2 m. (4 f.). Detta



slags vapen nyttjades i forna tider i Asien,
kom derifrån till grekerna och romarna samt
brukades på slagfälten ännu under medeltiden,
i synnerhet af hunner och mongoler. I slutet
af denna tid gjorde sig i synnerhet de engelske
bågskyttarna ryktbara. Med bågen kunde ofta
vinnas en skottvidd af 200–300 m.
(670–1000 f.). Detta vapen förekommer ännu bland
vilda folk. C. O. N.

4. Byggnadsk. Namn på de kroklinier af
olika former och bildningssätt, efter hvilka
den inre hvälfningen (intrados) i ett hvalf är
bildad. Den arkitektoniska bågens vanliga
former äro:

A) Randbågar, hvilka utgöras af en större
eller mindre del af cirkelbågen och för hvilka
således finnes blott ett enda centrum.

a) Fulla l. Romerska rundbågen, som utgöres
af en halfcirkel (fig. 1).

b) Stickbågen l. Segmentbågen, som är mindre
än halfcirkeln och kan vara antingen hög (fig. 2)
eller flat (fig. 3). Den flata stickbågens gräns
blir den s. k. raka l. horisontella bågen, hvilken,
strängt taget, icke är någon båge.

c) Runda hästskobågen, som är större än
halfcirkeln (fig. 4).

d) Förhöjda l. Styltade rundbågen, hvars
skänklar hafva en lodrät fortsättning (fig. 5).

e) Till rundbågarna räknas äfven den Elliptiska
bågen l. Tryckta rundbågen, som utgöres af en
elliptisk båglinie (fig. 6).

B) Spetsbågar, hvilkas båda skänklar hafva
hvar sin medelpunkt. För dessa bågar finnas
således två centra.

a) Liksidiga spetsbågen, i hvilken vinkeln (v)
är lika med 60° (fig. 7).

b) Lansettformiga spetsbågen l. Lansettbågen,
i hvilken vinkeln är mindre är 60° (fig. 8).

c) Tryckta spetsbågen, i hvilken vinkeln är
större än 60° (fig. 9).

d) Förhöjda l. styltade spetsbågen, hvars
skänklar hafva en lodrät fortsättning (fig. 10).

e) Spetsiga hästskobågen (fig. 11).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>