Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bördsrätt, jur. - Bördsrätt, kamer. - Bördsrättsförsäljning, kamer. - Bördsrättshandel och Bördsrättshemman, kamer. Se Bördsrättsförsäljning - Bördstvist, jur. - Börglum, fordom kungsgård i Hjörrings amt - Börje, socken i Upsala län - Börjeson, Johan (John) - Börjesson, Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fastigheter på landet. Bördsrätten har likväl
icke genom dessa lagstiftningsåtgärder förlorat
all betydelse. Han finnes väl icke vidare såsom
en rättighet, på grund af hvilken en
slägtmedlem kan förvärfva en fastighet, som annan person
tillköpt sig; men han står qvar såsom en rätt
för den, som sjelf köpt en fastighet af en
slägtmedlem, att få bibehålla denna fastighet gent
emot annan man, som skulle vilja med
åberopande af en på annan grund hvilande
lösningsrätt uppträda för att tillvinna sig densamma.
Den förra af de nämnda förordningarna stadgar
nämligen – på samma gång som den upphäfver
bördsrätten – såsom lösningsrätt med afseende
på stadsfastighet, att, om köpare och säljare af
sådan fastighet stå i bördemannaförhållande till
hvarandra, den lösningsrätt, som nabo (granne)
eller viderboende (meddelegare i samma
fastighet) eljest skulle ega, icke kan göras gällande;
och förordningen af 1863 stadgar, med
afseende på landtfastighet, detsamma gent emot den
lösningsrätt, som tillhör egare af frälseränta,
då nämligen frälseskattejord säljes, och egare
af frälseskattejord, då frälseränta säljes. I
bördemannaförhållande till en viss person stå dock
icke alla hans slägtingar, utan endast de, som
äro afkomlingar af honom eller hans förfäder
eller som äro hans sidoslägtingar inom fjerde
led. E. V. N.
2. Kamer. Bördsrätt kallades under Johan
III:s regeringstid den medlemmar af
bondeståndet tillkommande rättigheten att tillhandla
sig en vilkorlig eganderätt till kronohemman.
Under Karl IX fick ordet en mera inskränkt
betydelse, näml. af besittningsrätt till
kronohemman under en viss regent. När Gustaf II Adolf
på 1620-talet införde köp af skatterätt (se
d. o.), förlorade ordet bördsrätt sin specielt
kamerala betydelse. Kbg.
Bördsrättsförsäljning, kamer., fordom i
Sverige förekommande vilkorlig
skatteförsäljning af kronojord till bönder. Bonden fick
skatterätt till hemmanet, men under vilkor,
dels att det skulle stå kronan öppet att
återköpa detsamma och dels att bonden icke
skulle få sälja, förpanta eller bortbyta det till
adelsman eller annan medlem af privilegieradt
stånd, i hvilkens ego hemmanet kunde blifva
skattefritt. Denna s. k. bördsrättshandel,
som var i gång redan 1574, föranledde under
Karl IX reduktion af en mängd s. k.
bördsrättshemman. Kbg.
Bördsrättshandel och Bördsrättshemman,
kamer. Se Bördsrättsförsäljning.
Bördstvist, jur., rättegång, som en person
anställer i afsigt att få lösa till sig fast
egendom, som föryttrats af någon af hans slägt. Jfr
Bördsrätt.
Börglum, fordom kungsgård i Hjörrings amt,
Ålborgs stift. Der vistades konung Knut den
helige, när vendelboarna 1086 började sitt
uppror mot honom. Omkr. 1128 skänktes
kungsgården till premonstratenserna (hvitbröderna),
och så uppstod det berömda Börglum kloster,
hvilket en längre tid var säte för biskopen i det
kringliggande Börglum stift. Vid
reformationen indrogs klostergodset och förlänades åt
den afsatte biskopen Styge Krumpen, hvarefter
det innehades af flere adelsmän. De förste
lutherske biskoparna i Börglum stift bodde på
B.; först den tredje, Laurits Nielssön, flyttade
(1554) till Ålborg, efter hvilken stad stiftet
sedan fick sitt namn. 1623 lades B. under den
nyupprättade riddareakademien i Sorö, och 1669,
efter upphörandet af nämnda akademi, blef det
enskild egendom. Den gamla stiftskyrkan utgör
f. n. herregårdens ena flygel och är genom sitt
läge ett vigtigt sjömärke.
Börje, socken i Upsala län, Ulleråkers härad.
Arealen 4,707 hekt. (9,535 tnld). 62 1/2 ofm.,
51 1/2 fm. mtl. 843 innev. (1877).
Prebendepastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Ulleråkers
kontrakt.
Börjeson, Johan (John), bildhuggare,
föddes d. 30 Dec. 1835 i Tölö socken af Hallands
län, fick i Göteborg undervisning i graverings-
och ciseleringskonst och begaf sig 1858 till
Stockholm för att på Akademien för de fria
konsterna dana sig till bildhuggare. Efter ett
par års förlopp nödgades han af ekonomiska
svårigheter att taga anställning som dramatisk
sångare vid E. Stjernströms teater, men efter
ett år återgick han till sina förra studier
på konstakademien, som under de tre följande
åren flere gånger uppmuntrade honom med
belöningar och understöd. 1864 flyttade han
tillbaka till Göteborg, der åtskilliga smärre arbeten
och framför allt en större grupp, Heimer och
Aslög, 1867, föranledde enskilda personer att skaffa
honom understöd för en resa till Rom. Der
vistades han, med undantag af ett längre och ett
kortare uppehåll i Köpenhamn, till 1875, hvarefter
han bosatte sig i Paris. Han blef 1870 agré
vid Akademien för de fria konsterna, fick 1872
ett statens stipendium, som han innehade i fem
år, och kallades 1877 till ledamot af akademien.
– B:s förnämsta arbeten äro: Sjöjungfru
(hemsänd 1868, såld till Norge), Kägelspelaren
(Göteborgs museum), Sjöjungfrur (grupp, utförd på
beställning af drottningen af Würtemberg),
Projekt till monument öfrer Fredrik VII (bestäldt
af grefvinnan Danner), Psyche (prisbelönt på
verldsutställningen i Philadelphia 1876), Gosse
från Capri (prisbelönt på 1877 års
"Paris-salon"; i Nationalmuseum), Skiss till Sten
Sture-monument (Nationalmuseum), Två hästtämjare
(skiss; Göteborgs museum), Passe-temps
(utställd i 1878 års Paris-salon) och Fången viking
(utställd på verldsexpositionen i Paris 1878).
1. Börjesson, Johan, prest och skald, föddes
d. 22 Mars 1790 på Väddö i Tanums socken
af Bohus län och skickades vid tolf års ålder
till Göteborg, der han genomgick skolan och
gymnasiet, under närmaste tillsyn af sin
morbroder biskop Johan Wingård. Han blef
student 1808 i Upsala, filosofie magister 1815,
prestvigdes 1816, kallades s. å. till adjunkt vid
Upsala domkyrkoförsamling, blef 1820
domkyrkosyssloman, erhöll 1821 fullmakt som
hofpredikant, utnämndes 1828 till kyrkoherde i
Veckholms pastorat i ärkestiftet samt blef 1840
prost och 1844 teologie doktor. 1859 valdes
han till medlem af Svenska akademien. Död i
Upsala d. 6 Maj 1866.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
