Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cailliaud, Frédéric - Caillié, René - Caiman l. Kaiman, zool. Se Alligator - Caiman-öarna, tre små öar n. v. om Jamaika - Caique, Fr., sjöv., ett slags båt. Se Kaik - Ça ira, Fr., "det skall gå", fransk revolutionsvisa - Cairnes, John Elliot - Cairngorm, berggrupp i Grampianbergen - Cairoli, Benedetto - Caithness, det nordöstligaste grefskapet i Skotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvade sig Mehemed Alis ynnest. 1821–22
deltog han i Ibrahim paschas krigståg till Sennar
qcli gjorde derunder några för kännedomen om
Öfre Egypten vigtiga iakttagelser, hvilka han
sedan offentliggjorde. 1822 återkom han till
Frankrike, och 1827 blef han konservator vid
naturhistoriska museum i Nantes. Död 1869.
Bland hans sjelfständiga verk må nämnas
Recherches sur les arts et les métiers, les usages de
la vie civile et domestique des anciens peuples
de l’Egypte, de la Nubie et de l’Ethiopie
(1831–37). Sina resor beskref C. i arbeten, som
blifvit utgifna af andra.
Caillié [kaie], René, fransk resande, f. 1799,
begaf sig vid femton års ålder till Senegal och
företog derifrån sin namnkunniga resa till
Timbuktu (Mars 1827–Sept. 1828). Geografiska
sällskapet i Paris belönade honom med ett pris
af 10,000 fr. för den vågsamma färden. Död
1839. Hans Journal d’un voyage a Timbouctou
utgafs 1830 af Jomard.
Caiman l. Kaiman, zool. Se Alligator.
Caiman-öarna, tre små öar n. v. om Jamaika.
Endast en af dem, Stor-Caiman, är bebodd.
Omkr. 250 innev. Sundt klimat, yppig
växtlighet.
Caique [-i’k], Fr., sjöv., ett slags båt. Se Kaik.
Ça ira [sa-], Fr., "det skall gå", fransk
revolutionsvisa (uppkallad efter den som omqväde
städse återvändande begynnelsestrofen). Början
lyder: "Ah! ça ira, ça ira, ça ira: Les
aristocrats à la lanterne"! (Ja, det skall gå, det skall
gå, det skall gå! Till lyktpålen med
aristokraterna!). Melodien, som ursprungligen tillhörde
en annan text, var Marie Antoinettes
älsklingssång. "Ça ira" förbjöds 1797 af direktorium.
Cairnes [kärns], John Elliot, engelsk
nationalekonom, f. 1824 i Drogheda på Irland, hade
i sin ungdom anställning i sin faders
bryggeriaffär, men egnade sig sedermera ät studier samt
blef 1848 bachelor och 1854 master of arts i
Dublin. Sedermera inträdde han i Irlands
advokatstånd, men efterstrafvade aldrig någon
praktik, utan hängaf sig uteslutande åt studiet af sin
älsklingsvetenskap, nationalekonomien. Genom
uppsatser i ekonomiska och sociala frågor gjorde han
sig snart bemärkt i Dublins literära kretsar. 1857
kallades han af ärkekiskop Whatley, af hvilken
han omfattades med stor välvilja, att intaga den
af denne stiftade professuren i nationalekonomi
vid högskolan i Dublin, hvars innehafvare
ombytes hvart femte år. På denna plats ålåg
det honom bl. a. att årligen utgifva minst en
af de föreläsningar, hvilka han under årets lopp
hållit. För att efterkomma denna föreskrift
utgaf han 1858 sitt kanske värdefullaste, ehuru
icke omfångsrikaste, arbete, The character and
logical method of political economy, som
innefattar de sex föreläsningar, med hvilka han
tillträdde sitt ämbete. År 1862 utkom The slave
power, i hvilket arbete han framhåller
slafveriets förkastlighet, ej allenast ur moralisk, utan
äfven ur rent ekonomisk synpunkt. 1863
utnämndes C. till professor i nationalekonomi i
Galway, och 1866 erhöll han samma lärostol
vid universitetet i London. Till följd af en
svår sjukdom, hvaraf han länge lidit och hvars
plågor han bar med hjeltemodig ståndaktighet,
såg han sig emellertid 1872 tvungen att draga
sig tillbaka som professor emeritus. 1873 erhöll
han juris doktorsgrad af universitetet i Dublin.
Död 1875.
De sista åren af sitt lif använde C. till att
samla, ordna och ytterligare bearbeta sina förut
offentliggjorda arbeten. Hans tidskriftsuppsatser
i ekonomiska och politiska frågor utkommo 1873
i två band under titlarna Political essays och
Essays in political economy, theoretical and applied.
Hans föreläsningar i London utgåfvos 1874 under
titeln Some leading principles of political
economy, newly expounded. Af J. S. Mills
lärjungar var C. måhända den störste, men han var
likväl ej i allt en åtgjord anhängare af Mill, utan
intog en fullkomligt sjelfständig ställning. Hans
skrifter utmärka sig för stor klarhet och mycken
skärpa. C. W.
Cairngorm [kärn-], berggrupp i
Grampian-bergen i skotska grefskapet Aberdeen. Den
högsta punkten är Ben Macdhu, omkr. 1,360
m. (4,333 f.) hög.
Cairoli, Benedetto, italiensk statsman och
krigare, f. 1826 i Pavia, tillhör en för sin
frihets- och fosterlandskärlek berömd familj. Hans
fader, Carlo C., lärare vid universitetet i Pavia,
utmärkte sig mycket under 1848 års revolution,
och hans fyra bröder: Ernesto, Luigi,
Enrico och Giovanni, föllo alla för frihetens
sak under de ödesdigra åren närmast efter 1858.
C. sjelf tog redan som student liflig andel i de
politiska rörelserna 1848 och var en af de
starkaste driffjädrarna i de lombardiske studenternas
demonstration mot det österrikiska herraväldet i
norra Italien. Förföljd af den tyska polisen,
måste han 1851 flykta till Piemontj 1859 lät
han värfva sig till soldat, och 1860 erhöll han
ett befäl i expeditionen till Marsala. Vid
stormningen af Palermo blef han allvarsamt sårad.
1866 utnämndes han till öfverste och deltog året
derefter med Garibaldi uti en expedition till
Mentana. I det parlamentariska lifvet deltog C.
ej mindre verksamt. Såsom deputerad i
riksförsamlingen (allt ifrån det första italienska
parlamentets sammanträdande) har han kraftigt
understödt flere lagförslag, bland hvilka de
vigtigaste äro: om beviljande af medborgarerätt
äfven åt de italienare, som vid förslagets
framläggande (i Jan. 1862) icke tillhörde det italienska
konungariket, samt om valrättens utsträckning till
alla läs- och skrifkunniga italienare (Maj 1866).
Ehuru C. städse hyst liberala åsigter, har han
dock visat sig såsom en trofast anhängare af det
savojiska konungahuset. Den 10 Mars 1878
valdes han till president i deputerade
kammaren, och sedan Depretis’ kabinett upplösts af
den nye konungen, Umberto I, fick han af denne
uppdrag att bilda en ny ministèr.
Caithness [käth-], det nordöstligaste
grefskapet i Skotland. 1,847 qv.-kilom. (33
qv.-mil). Omkr. 40,000 innev. Kusterna äro
oftast höga och branta; den norra delen af landet
är en af moras uppfylld slätt. Hufvudnäringen
är fiske, mest sillfiske. Många minnen finnas
från danskarnas och norrmännens välde.
Hufvudstad: Wick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
