Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Calvert, Crace - Calvi, befäst sjöstad på nordvestra kusten af den franska ön Corsica. Något mer än 2,000 innev. - Calvi Risorta, stad i italienska prov. Terra de Lavoro - Calviller (Kalviller), pomol. Se Äpple - Calvin, Johannes (egentl. Jean Caulvin l. Chauvin) - Calvinism, Johannes Calvins lära - Calvisius (Kalwitz), Sethus - Calvus - Calycanthus, bot. - Calydon, stad i det forngrekiska landskapet Ætolien. Se Kalydon - Calymene, paleont. - Calza, Ordine del (Strumporden)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
användningen af svafvelsyra vid sockerberedning,
framställning af klorsyradt kali medelst kalk och af
kolsvafla medelst koksalt. C. gjorde äfven
framgångsrika försök att framställa karbolsyra till
billigt pris. Bland hans arbeten må nämnas
Lectures on coal tar, colors and dyeing (1863).
Calvi. 1. Befäst sjöstad på nordvestra kusten
af den franska ön Corsica. Något mer än 2,000
innev. – 2. C. Risorta, stad i italienska prov.
Terra di Lavoro. Nära 3,000 innev. Ruiner
efter forntidens Cales. Vid denna stad segrade
fransmännen öfver neapolitanerna d. 9 Dec. 1798,
hvarefter fred der ingicks d. 10 Jan. 1799.
Calviller (Kalviller), pomol. Se Äpple.
Calvin, Johannes (egentl. Jean Caulvin l.
Chauvin), den schweiziska kyrkans reformator,
föddes d. 10 Juli 1509 i Noyon i Picardie. För
att gå sin faders önskan till mötes studerade
han i början juridik och uppehöll sig för detta
ändamål vid universiteten i Paris, Orléans och
Bourges. Å sistnämnda ort blef han nära
bekant med en tysk lärd, Melchior Wolmar, under
hvars ledning han skaffade sig grundliga insigter
i grekiska språket, på samma gång han med
ifver egnade sig åt studiet af den hel. skrift.
Vistelsen i Bourges blef i flere hänseenden
afgörande för hans kommande lif. Han återvände
till Paris, der snart teologiska studier utträngde
hans tankar på den juridiska banan. Der kom
han ock i närmare beröring med många af
reformationens anhängare, till hvilka han allt mera
afgjordt slöt sig. Förföljelser tvingade honom
emellertid snart att lemna Frankrike. Han
begaf sig då till Basel och utgaf der 1535 sitt
epokgörande arbete Institutio christianae
religionis, som i början endast var afsedt att utgöra
en försvarsskrift för de förföljde protestanterna
i Frankrike, men hvilket längre fram af C.
utförligt omarbetades och blef den reformerta
kyrkans klassiska lärobok i dogmatik. 1536 begaf
han sig till Italien. Han ämnade snart
återvända derifrån till Basel, men gjorde under
vägen ett besök i Genève och blef der
qvarhållen af de reformationen synnerligen tillgifne
männen Farel och Viret, med hvilka han trädde
i liflig vexelverkan. Emellertid kom han i en
ganska kinkig ställning genom sin ifriga
opposition emot en fanatisk sekt, libertinerna (i mycket
påminnande om "den frie andens bröder och
systrar" under medeltiden). Denna riktning sökte
C. med all kraft bekämpa; emot dem yrkade
han på uppehållandet af den strängaste
kyrkotukt. Följden af hans uppträdande i Genève
blef likväl, att han redan 1538 måste lemna
denna stad. Derefter vistades han någon tid
först i Basel och sedan i Strassburg, hvarest
han verkade både som universitetslärare och
predikant samt utöfvade ett mycket stort
inflytande på de protestantiska flyktingar, som der
funno en tillflykt undan förföljelserna i Frankrike.
1541 återkallades han till Genève och
förvärfvade sig snart genom sin kraftiga och
inflytelserika verksamhet, hvilken fortgick under ständiga,
svåra strider, ett stort namn som kyrklig
reformator. Hans bekanta presbyterialförfattning, som
utvecklades först i Ordonnance de l’église de
Genève, blef snart allmänt gällande för hela den
reformerta kyrkan. Äfven det på C:s
föranstaltande 1558 stiftade universitetet i Genève bidrog
ej litet till att hans idéer vunno utbredning i
de reformerta landen utom Schweiz. I det tyska
Schweiz rönte dock C. till en början en ganska
häftig motsägelse. Der ansåg man honom "stå
närmare Luther än Zwingli", ja man misstänkte
honom till och med att vara en hemlig lutheran,
var ock vida mindre än Zwingii en folkets
man, men han var en mycket större och mycket
kraftigare karakter. Han var ock ytterligt
konseqvent och ända till hårdhet sträng, såsom man
bland annat finner af hans uppträdande mot
Michel Servet, hvilken hufvudsakligast på grund
af C:s skarpa anklagelser måste bestiga bålet,
derför att han förnekat den kyrkliga
treenighetsläran. Såsom systematisk teolog var C. mera
betydande än både Zwingii och Luther, och han
öfverträffade den sistnämnde äfven såsom
vetenskaplig bibeltolkare. Utom hans förutnämnda
"Institutio" räknas hans Commentarii in libros Novi
testamenti till hans förnämsta arbeten. Han dog
i Genève d. 27 Maj 1564. (Jfr Henry. "Das
leben Johann Calvins". 1835–1844.) Se vidare
Reformerta kyrkan. J. H. B.
Calvinism, Johannes Calvins lära.
Calvisius (Kalwitz), Sethus, tysk
tonsättare och skriftställare, f. 1556, blef 1582
kantor i Schulpforta och 1594 kantor vid
Thomas-skolan i Leipzig, der han dog 1615. Hans musik
är ej fri från hårdhet och tomhet, men
utmärker sig för energi, konseqvens och sångbarhet.
Högst uppskattar man hans flerstämmiga
bearbetningar af andliga melodier, hvilka under
titeln Harmonia cantionum ecclesiasticarum
utkommo 1596–1622 i fem upplagor. Ännu mer
värdefulla äro hans musikteoretiska verk:
Melopoeia sive melodiae condendae ratio, Exercitationes
musicae duae, hvaraf andra delen innehåller en
musikhistoria, och Compendium musicae practicae
m. fl. Dessutom var C. högt ansedd för sina
matematisk-kronologiska arbeten: Opus
chronologicum, Formula calendarii novi m. fl. A. L.
Calvus, Lat., "skallig", namn på ett af den
megariska skolans bevis för ofullkomligheten af
den sinliga kunskapen och den sinliga
verkligheten. Se Acervus.
Calycanthus, bot. växtslägte af nat. fam.
Calycantheae, omfattar små buskväxter med
helbräddade, motsatta, mörkgröna blad och stora,
mörkbruna, välluktande blommor. Tvänne arter,
C. floridus L. och C. occidentalis Hook. et Arn.,
odlas hos oss som prydnadsväxter. Deras
hemland är Nord-Amerika.
Calydon, stad i det forngrekiska landskapet
AEtolien. Se Kalydon.
Calymene, paleont., ett uteslutande i
silurformationen förekommande trilobitsläkte med
liten stjert och tretton leder i bålen. En art,
C. Blumenbachi eller C. tuberculata,
förekommer i nästan alla öfversiluriska lager. På
Gotland är den särdeles allmän. Den användes der
ofta till kråsnålar. armband och andra
prydnader. G. L.
Calza, Ordine del C. (Strumporden),
veneziansk orden, som stiftades 1332, för att höja
det krigiska modet hos ungdomen, och som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
