Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chalkoxylografi l. Kalkoxylografi - Challamel, Jean Baptiste Marie Augustin - Challans - Challemel-Lacour, Paul Armand - Chalmers, George - Chalmers, Thomas - Chalmers, William - Chalmersska slöjdskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Chalkoxylografi l. Kalkoxylografi (af Grek. chalkos,
koppar, xylon, trä, och grafein, rista, skrifva),
namn på en af Siegländer i Wien uppfunnen och 1837
offentliggjord metod att förbinda kopparstickskonsten
med träsnittet, på sådant sätt att aquatinta-manéret
synes återgifvet med samma trohet och finhet som
i stålsticket. Aftrycken tagas medelst vanlig
boktryckarepress.
Challamel [sjal-], Jean Baptiste Marie Augustin,
fransk historieskrifvare, f. 1818, blef 1840
advokat, men egnade sig snart nästan uteslutande
åt literaturen. 1844 blef han underbibliotekarie
vid S:te Geneviève. Han har utgifvit många arbeten,
bl. a. Histoire du musée de la république française
(1841–42; ny uppl. 1857–58), Isabelle Farnèse (1851),
Mémoires du peuple français (1865–73) och Histoire
de la mode en France (1874).
Challans [sjallang], stad i franska depart. Vendée
(Poitou), i en sumpig trakt. Omkr. 5,000 innev. Slag
d. 12 April 1793 mellan republikaner och vendéer,
hvarvid de förre segrade.
Challemel-Lacour [sjallömäl-lakour], Paul Armand,
fransk literatör, f. 1827, blef 1849 lärare i filosofi
vid lyceum i Pau, men d. 2 Dec. 1851, såsom ifrig
republikan, förvisad från Frankrike. Återkommen 1869,
egnade han sig åt publicistisk verksamhet. Efter
omstörtningen d. 4 Sept. 1870 utnämndes han till
prefekt i Lyon, der "kommunen", trots hans kraftiga
motstånd, tillvällade sig makten. Sedan han 1871
tagit afsked från prefekts-ämbetet, blef han 1872
medlem af nationalförsamlingen. 1871 uppsatte han,
tillsammans med några politiska vänner, tidningen
"La république française", för hvilken han under
några år var ansvarig utgifvare.
Chalmers [tjalmörs], George, engelsk
historieskrifvare, f. 1742, begaf sig 1763 till
Nord-Amerika, der han blef advokat i Baltimore,
återkom 1775 till England samt blef 1786 anställd
i ministeriet för handeln och kolonierna. Död
1825. Bland hans många skrifter intager det genom
grundlig forskning utmärkta arbetet Caledonia,
or a topographical history of North-Britain (1807)
det främsta rummet.
Chalmers [tjalmörs; i Skotland tjåmörs], Thomas,
engelsk teolog och predikant; föddes i Anstruther i
skotska grefskapet Fife d. 17 Mars 1780 och blef 1803
predikant i Kilvany i Fifeshire. Utrustad med stor
andlig och kroppslig kraft, skötte han med ifver sitt
ämbete, under det han samtidigt höll föreläsningar
i kemi, gaf undervisning i matematik och utarbetade
det nationalekonomiska verket Inquiry into the extent
and stability of national resources (1808). En svår
sjukdom och de studier han gjorde för en uppsats
om kristendomen kommo honom 1810 att öfvergifva den
rationalistiska ståndpunkt han dittills innehaft. De
supranaturalistiska åsigter han från denna tid
omfattade gåfvo åt hans predikningar ett djup
och en värme, som gjorde hans namn frejdadt i hela
Stor-Britannien. 1815 blef han kyrkoherde i Glasgow,
1823 professor i moralfilosofi i S:t Andrews och 1828
teologie professor i Edinburgh. – C., som redan förut
hade framhållit de skotska templens otillräckliga
antal, föreslog 1834, på en generalsynod, att 200 nya
kyrkor skulle byggas. Förslaget omfattades med
hänförelse, och på mindre än sju år byggdes 220
kyrkor. Samma synod antog äfven på C:s förslag den
s. k. veto-akten, hvarigenom församlingarna fingo rätt
att aflägga veto mot de kyrkoherdetillsättningar,
som de rike godsegarna gjorde på grund af jus
patronatus. Striden om veto-akten varade till 1843,
då C., förut orubbligt tillgifven den skotska
stats- eller nationalkyrkan, nedlade alla sina
ämbeten, utträdde ur nämnda kyrkosamfund och
tillsammans med 400 andra prester upprättade den
skotska frikyrkan. Kort derefter valdes han af de
församlingar, som skilt sig från statskyrkan, till
pastor primarius. Såsom sådan verkade han med stort
nit till sin död, d. 31 Maj 1847. Bland C:s religiösa
arbeten böra i främsta rummet nämnas predikningarna
samt Evidences of the Christian revelation (1817)
och Discourses on astronomy (s. å.), rika på sublima
tankar och kristliga lärdomar. Ibland hans öfriga
skrifter må nämnas The civil and Christian economy
of large towns (1821), som handlar om den kyrkliga
fattigvården, The adaptation of external nature to
the moral and intellectual condition of man (1839;
"Den yttre naturens öfverensstämmelse med menniskans
moraliska och intellectuela beskaffenhet", 1841)
och Treatise on political economy o. s. v. (1832),
ett försvar för den af Malthus uppställda teorien om
öfverbefolkningen, för hvars hämmande han föreslår
"äktenskapsinskränkningar". C:s samlade arbeten
utkommo 1849; hans efterlemnade manuskript utgåfvos
1847–49 under titeln Posthumous works.
Chalmers [tjalmörs], William, stiftaren af Chalmersska
slöjdskolan, föddes i Göteborg 1748, af engelska
föräldrar. Han blef köpman, företog 1782 en resa till
de förnämsta handelsplatserna i England, Frankrike och
Holland samt begaf sig 1783 till Kina för att blifva
superkarg i Kanton och Makao. 1793 återvände han till
Göteborg med en ganska betydlig förmögenhet. Under
återstoden af sitt lif egnade han sig åt kommunala
värf. Bl. a. utsågs han af förmyndare-regeringen till
medlem i Trollhätte-kanal-bolags direktion. 1809 fick
han titeln kansliråd. Död 1811. – I sitt testamente
bestämde C., att hälften af hans egendom skulle
tillfalla Sahlgrenska sjukhuset (i Göteborg) och
den andra hälften frimurarebarnhuset för att af dess
direktion användas till en slöjdskola. De af C. för
sistnämnda ändamål donerade medlen hade 1829, när
skolan öppnades, vuxit till 72,700 rdr b:ko.
Chalmersska slöjdskolan [tjal-], en teknologisk
läroanstalt i Göteborg, hvilken grundlades
genom testamentarisk disposition af W. Chalmers
samt en donation (5,000 kr.) af grosshandlaren
A. Björnberg. Hufvudsakligen till följd af
P. Dubbs kraftiga ansträngningar kunde den öppnas
för undervisning redan d. 5 Nov. 1829 i den af
Chalmersska fondens disponenter inköpta egendomen vid
"Lilla bommen". Lärarepersonalen utgjordes i början
af en föreståndare, som tillika undervisade i fysik
och kemi, en lärare i matematik och linearteckning
samt en verkmästare. Lärjungarnas antal var första
året 10, andra året 30. Sedan skolan 1835 kommit i
åtnjutande af ett statsanslag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
