Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Charibert - Charidemos - Chariklo - Charilaus - Charis - Charisi - Charisius - Chariter - Chariton - Charivari - Charkov - Charkuteri, köttbod. Se Charcuterie. - Charlatan - Charlemange - Charlemont - Charleroi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Efter C:s död, omkr. 567, delades hans rike mellan
hans bröder. Se Chilperik. S. F. H.
Charidemos, grekisk partigängare och
legotruppsanförare i 4:de årh. f. Kr., från Oreos på
Eubea, var ursprungligen sjöröfvare, men stod sedan än
i athenarnas, än i traciska furstars och än i persisk
tjenst. Athenarna belönade honom genom att tilldela
honom medborgarerätt. Han tjenade dem väl i kriget
mot Filip af Macedonien, och ännu efter slaget vid
Chaeronea (338) bidrog han till Athens försvar. Filip
fordrade derför hans utlemnande. C. tog då sin
tillflykt till den persiske konungen Darius III, som
han gaf kloka råd i anledning af en befarad macedonsk
invasion; men 333 blef han afrättad, derför att han
med frimodighet yttrat sig om den persiska härens
mindre goda beskaffenhet och ledningen af densamma.
Chariklo, Grek. mytol., en nymf, moder till siaren
Tiresias. När denne, såsom straff för ett domslut
i en grannlaga fråga, blifvit af Juno slagen med
blindhet, fick C. af Minerva sonens siaregåfva
öfverflyttad på sig. – C. är äfven namnet på en af
Apollos (eller titanen Perses’) döttrar, centauren
Chirons maka.
Charilaus (Grek. -os), Polydektes’ efterfödde
(posthume) son, konung i Sparta 883–823 f. Kr. Under
hans minderårighet sköttes styrelsen af Lykurgos,
hvilken omkr. 880 utförde sina ryktbara
lagstiftningsarbeten. C. och hans samregent,
Archelaos, eröfrade AEgys i Arkadien och kämpade äfven
mot landskapet Argos. På ett tåg mot tegeaterna blef
den förre jämte hela sin här fången, men frigafs mot
löfte att icke mer angripa nämnda folk.
Charis, Grek. mytol., binamn på Aphrodite, Hephaistos’
maka.
Charisi, Jehuda Ben Salomo, hebreisk skald från 13:de
årh., f. i Granada 1175, d. 1230, öfversatte till
hebreiska Hariris makamer samt Moses Maimonides’
arbeten m. fl. arabiska verk och författade sjelf
diktverket Tachkemoni, som är rikt på poetiska
skönheter och hållet företrädesvis i en ironisk
stil. En del af detta arbete, hvilket består
af femtio makamer, utkom, första gången 1540 i
Konstantinopel. En del af detsamma utgafs 1845 i
Berlin af S. F. Kaempf. L. L.
Charisius, Flavius Sosipater, romersk grammatiker,
som lefde omkr. 400 e. Kr. Han utgaf en Ars grammatica,
som eger stort värde synnerligen för en mängd
citat ur den äldre literaturen, hvilka derigenom
räddats åt vår tid. En god upplaga utgafs 1857
af Keil.
Chariter (Grek. charites, af charis, behag)
l. Gratier, Grek. mytol., behagets gudinnor. I Athen
och Sparta kände man endast tvänne chariter, hvilka
på förra stället kallades Auxo ("befordrarinnan af
växtligheten") och Hegemone ("anförarinnan"), på
senare stället Kleta ("den ljudande") och Faënna
("den skimrande"). I Beotien voro de från gammalt tre,
Aglaia (l. AEgiale), Eufrosyne och Thalia.
De nämnas såsom döttrar än af Jupiter och oceaniden
Eurynome, än af solguden och AEgle ("glans"), än af
Bacchus och Venus. De framställdes i början klädda,
t. ex. på deras gyllene bildstoder i eumenidernas
tempel i Smyrna och
på de af Sokrates huggna marmorstoderna framför
ingången till Akropolis i Athen. Senare afbildades
de i allmänhet nakna. Chariterna representera det af
behaget och blygsamheten adlade sinliga begäret; men
äfven andligare njutningar (musik, konst, poesi och
vältalighet) fingo genom dem sin skönhetsprägel. Utan
dessa tre systrars närvaro blef ett offer åt Bacchus
en bacchanal, ett offer åt Venus en orgie. Deras
attribut äro rosen, myrten och åtskilliga musikaliska
instrument.
Chariton [tjaritön], Grand Chariton river, biflod
till Missouri. Längd 370 kilom. (50 mil).
Charivari [sja-], Fr., vildt larm, åstadkommet genom
hvissling, tjut, jamande och kittlars eller pannors
sammanslående, i afsigt att uttrycka missnöje med
någon person. En sådan "kattmusik" användes under
medeltiden, särdeles i Frankrike, för att håna
gamla enkor, som gifte om sig, men antog sedermera,
i synnerhet efter bourbonska restaurationen, en
politisk karakter. A. L.
Charivari (jfr föreg. ord), namn på en i Paris
1832 upprättad och ännu bestående skämttidning. På
1830- och 1840-talen angrep hon i ord och bild både
Ludvig Filips regering och den tidens socialistiska
sträfvanden. Efter statskuppen 1851 blef det tidningen
förbjudet att sysselsätta sig med politiska personer
och förhållanden.
Charkov. 1) Guvernement i Ryssland
(Lilla Ryssland), fordom kalladt Slobodiska
Ukrajna. Arealen 54,493,9 qv.-kilom. (989,7
qv.-mil). 1,698,015 innev. (1870). Landet är indeladt
i 11 kretsar. Donez med dess bifloder samt Vorskla
och Psiol äro de största vattendragen. Åkerbruket
utgör hufvudnäringen; dernäst kommer boskapsskötsel,
i synnerhet häst- och fårafvel. Industrien omfattar
tillverkning af hvitbetssocker m. m. – 2) Hufvudstad
i nämnda guvernement, vid Charkovka, en biflod till
Donez. Omkr. 90,000 innev. Säte för en guvernör och
en ärkebiskop. Universitet (sedan 1804). Fabriker
för tillverkning af linne- och yllevaror, ljus,
såpa, läder och bränvin. Liflig handel. Staden är,
genom sina boskaps- och ullmarknader, vigtig för
Rysslands industri.
Charkuteri, köttbod. Se Charcuterie.
Charlatan, Fr. (Ital. ciarlatano, af ciarlare, prata,
sladdra), pratmakare; person, som för egen fördels
skull ger sig ut för att vara eller kunna hvad
han ej är eller kan; som söker bedraga andra genom
att tillägga sig sjelf, sitt arbete, sin egendom
o. s. v. högre värde, än de ega; "marktschreier";
qvacksalvare; bedragare. – Charlataneri, bedrägligt
skryt, "humbug", qvacksalveri.
Charlemagne [sjarlömanj], romersk kejsare. Se Karl
den store.
Charlemont [sjarlömång], utanverk till fästningen
Givet, i franska depart. Ardennes (Champagne).
Charleroi [sjarlöråa], stad och fästning i belgiska
prov. Hainaut (Hennegau), vid Sambre. 15,943
innev. (1876). Säte for en handelskammare och en
målareakademi. Ytterst liflig är stadens (genom
nejdens rika stenkolsgrufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
