Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Church, Richard - Churchill, äfven English river, flod i britiska Nord-Amerika - Churchill, Charles - Churchill, John - Chusan-öarna (Kines. Tsjeu-sjan), ögrupp vid östra kusten af Kina - Chusistan (äfven Arabistan, fordom Susiana), persisk provins - Chutia Nagpur, provins i Bengalen. Se Chota Nagpur - Chvaliser, ett folk, som i 9:de och 10:de årh. bodde på Kaspiska hafvets vestra kust, vid Volgas mynning - Chvalynsk, stad i östryska guvern. Saratov, vid Volga - Chydenius, finsk slägt - Chydenius. 1. Samuel C. - Chydenius. 2. Anders C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af senaten. Död 1850. Han författade Observatios
on an eligible line of frontier for Greece (1840).
Churchill [tjörtschil], äfven English river, flod i
britiska Nord-Amerika. Hon rinner upp, under namnet
Beaver-river (Bäfverfloden), på landåsen mellan
Saskatsjavans norra gren och Athapasca, flyter derpå
under namnet Missinippi genom flere sjöar, antager
slutligen namnet C. och faller ut i Hudsons bay.
Churchill [tjörtschil], Charles, engelsk satiriker,
f. 1731, blef 1758 pastor i Westminster, hvilket
ämbete han för sitt anstötliga lefvernes skull
måste nedlägga. För att vinna sitt uppehälle skref
han satirer, i hvilka han förnämligast gisslade
den tidens skådespelare, bl. a. Garrick. Misstänkt
för politiska stämplingar, måste han 1764 fly till
Frankrike, der han dog s. å. Hans mest kända arbeten
äro The Rosciad (1761) och The prophecy of famine
(1762). Hans Complete works utkommo 1774 (en af Bell
redigerad upplaga utkom 1871). C:s satirer äro nästan
alltid personliga; när de någon gång höja sig till
en allmän ståndpunkt, äro de oftast ytliga och matta.
Churchill [tjörtschil], John, förste hertig af
Marlborough. Se Marlborough.
Chusan-öarna (Kines. Tsjeu-sjan), ögrupp vid
östra kusten af Kina, utanför mynningen af
Hanchubukten. Dessa öar, flere hundra till antalet,
äro bergiga, men väl odlade och fruktbara. Hufvudön,
Chusan, med staden Ting-hai, var 1840–42 i
engelsmännens ego.
Chusistan (äfven Arabistan, fordom Susiana),
persisk provins. Det gränsar i s. till Persiska
viken, i ö. till Farsistan, i n. till Luristan och
i v. till Irak-Arabi. Arealen (enligt Behm) 101,480
qv.-kilom. (1,845 qv.-mil). De norra och nordöstra
delarna äro bergiga, de södra och vestra deremot
utgöra ett slätt alluvialland, som är synnerligen
fruktbart, der det kan bevattnas, men som för öfrigt
består af sandöcknar eller sumptrakter. Floderna
Tsab l. Zohre och Kercha m. fl. genomflyta landet;
Schatt-el-Arab flyter på vestra gränsen. Somrarna äro
heta, vintrarna milda. Snö faller endast i de högsta
bergstrakterna. Jämte vanliga sädesslag odlas indigo
och vallmo. Befolkningen, hvars antal ej kan bestämdt
uppgifvas, består af tadsjiker, lurer, turkmener och
bachtijarer. De förnämsta städerna äro Schuschter,
Dizful och Behbehan.
Chutia Nagpur, provins i Bengalen. Se Chota Nagpur.
Chvaliser, ett folk, som i 9:de och 10:de
årh. bodde på Kaspiska hafvets vestra kust, vid
Volgas mynning. Efter chvaliserna kallades Kaspiska
hafvet äfven Chvalisiska hafvet.
Chvalynsk, stad i östryska guvern. Saratov, vid
Volga. Omkr. 16,000 innev. Stora marknader.
Chydenius, finsk slägt, härstammande från en bonde,
vid namn Kytyniemi, i Nykyrka socken af Åbo län.
1. Samuel C., universitetslärare, vetenskapsman,
sonsons son af bonden Kytyniemi, föddes 1727
i Euraåminne socken i Åbo län, blef 1748 magister
i Åbo, studerade sedermera under ledning af Linné,
Wallerius och Klingenstjerna samt blef 1753 docent
i kemi och 1756 e. o. adjunkt
vid Åbo universitet. 1754 förordnades han till ledare
af strömrensningsarbetena i norra och mellersta
Finland. Han omkom 1757 vid ett försök att mäta djupet
af Kumo elf ofvan Niskakoski. – C., hvilken åtnjöt
mycket högt anseende som vetenskapsman, gjorde flere
mekaniska och fysikaliska uppfinningar. Bland hans
skrifter må nämnas: De navigatione per flumina et
lacus patriae promovenda (1751) och Animadversiones
nonnullae de oeconomia et moribus incolarum Lapponiae
Kimiensis (1754). E. G. P.
2. Anders C., den förres broder, prest och författare,
f. 1729 i Sotkamo socken i nuv. Uleåborgs
(dåv. Österbottens län), blef 1754 magister
och s. å. kapellan i Neder-Vetil i Österbotten,
1770 kyrkoherde i Gamla Karleby samt 1779 prost
och teol. doktor. Död 1803. – C. är en utmärkt
representant för det finska presteståndet, sådant
det framträder i Finlands kulturhistoria. Som
själasörjare utmärkte han sig för ovanligt nit
och för det strängaste sedliga allvar. Genom råd
och föredöme lyckades han i väsentlig mån främja
jordbruk, boskapsskötsel och slöjd. Samtidigt dref
läkarebristen honom att tillämpa sina insigter äfven
vid praktisk sjukvård. Med ledning af Haartmans,
Rosén von Rosensteins och andras arbeten gaf han
råd åt sjuka; för tillverkning af läkemedel anlade
han ett eget laboratorium, och "med nästan otrolig
lycka" utförde han en mängd operationer, i synnerhet
på ögonsjuka. Som politisk skriftställare är han en
af de märkligaste snillen Sveriges och Finlands häfder
kunna uppvisa. Redan hans första försök i denna väg –
Svar på den af Kgl. vetenskapsacademien förestälta
frågan: Hvad kan vara orsaken att sådan myckenhet
svenskt folk årligen flytter utur landet? och genom
hvad författningar det kan bäst förekommas? (skrifvet
1763 och utgifvet 1765, med dedikation till riksens
ständer) – utmärker sig genom synnerligen frisinnade
åsigter och stor stilistisk talang; men det fann icke
nåd inför det rådande tänkesättets målsmän. Märkligare
är Vederläggning af de skäl, hvarmed man
söker bestrida öster- och västerbotniska samt
västernorrländske städerne fri seglation (1765). Denna
väl genomtänkta skrift, hvilken i en ofta glänsande
form återgifver de bottniska städernas klagomål
mot handelsmonopolet för Stockholm, Åbo och
Gefle, blef uppläst vid ett "landtmöte" i Gamla
Karleby och på denna stads bekostnad tryckt till
gratisutdelning bland 1765 års riksdagsmän. Den
gaf tillika dråpslaget åt 1614 och 1667 års
handelsordinantier, hvilka så länge betraktats
som "en fundamentallag för rikets kommers". Ännu
mera uppseende och meningsskiljaktighet väckte
Källan til rikets vanmagt (2:dra uppl. 1765), som i
främsta rummet angrep 1724 års produktplakat. Till
vidare utveckling af sina i denna skrift (hvilken
framkallade en mängd motskrifter) framställda djerfva
åsigter utgaf C. ytterligare Den nationale vinsten
(s. å.) samt Omständeligt svar på den genom trycket
utkomne vederläggningen af skriften, kallad: Källan
til rikets vanmagt, jämte anmärkningar öfver de vid
samma Källa anställda vattu-prof (s. å.). Sistnämnda
arbeten innnehålla C:i nationalekonomiska system. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
