Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cincius, Lucius Gajus Alimentus - Cinclus, zool. Se Strömstare - Cinders - Cineas (Grek. Kineas) - Cineraria - Cinerarium - Cingoli l. Cingolo - Cingulum - Cingulum Neptuni, med. Se Neptuni-gördel - Cinna. 1. Lucius Cornelius C. - Cinna. 2. Lucius Cornelius C. - Cinna. 3. Cnejus Cornelius C. Magnus - Cinnamomum L., med. farmak., växtslägte - Cinober (Cinnober), miner. och kem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(218–201 f. Kr.). Han författade på grekiska en nu
förlorad, enligt Livii omdöme (VII, 3) tillförlitlig,
historia om Rom från dess grundläggning. Deremot
är han icke författare till vissa andra arbeten,
som tillskrifvits honom.
Cinclus, zool. Se Strömstare.
Cinders, Eng., sinner, glödspån; affall vid
stenkolsförbränning.
Cineas (Grek. Kineas), en tessalier, som för sin
klokhet, sin vältalighet och sitt utomordentliga minne
blef som diplomatisk underhandlare mycket använd af
konung Pyrrhus i Epirus. Denne sände honom, efter
sin seger öfver romarna vid Heraklea (280 f. Kr.),
till Rom för att förmå senaten till fred. Redan
under första dagen af sin vistelse i staden lärde
C. sig namnen på alla de inflytelserikaste männen
och vann dem sedan genom sitt fina skick och
sin smickrande tunga. Men i senaten uppträdde den
blinde Appius Claudius, höll ett ljungande strafftal
till de vacklande senatorerna och afvisade stolt
fredsförslaget. C. fick återvända till sin herre
med oförrättadt ärende, men med det intrycket, att
"Rom var en gudaboning och dess senat en samling
af konungar". Han skickades derefter såsom Pyrrhi
sändebud till Sicilien.
Cineraria (af Lat. cinis, aska), bot., växtslägte af
nat. fam. Compositae, kl. Syngenesia L., föga skildt
från det stora slägtet Senecio, hvarmed det af många
förenas. Sitt namn har det af örtståndets vanligen
ymniga ludd, hvilken egendomlighet särdeles vackert
framträder hos C. maritima (från södra Europa),
som krukväxt hos oss väl bekant under namn af
silfver-ek. Ännu mer omtyckt – i synnerhet för
blomkorgarnas präktiga, vanligen violetta färg –
är den s. k. C. hybrida, härstammande (som varietet
eller hybrid?) från C. cruenta, hvilken förekommer
vild på Kanarie-öarna. Två inhemska arter finnas,
båda tillhörande södra Sverige. S. A.
Cinerarium, Lat. (af cinis, aska), urna till
förvarande af döda personers aska.
Cingoli l. Cingolo [tjin-], stad i den
italienska prov. Macerata (Kyrkostaten). Omkr. 12,000
innev. Påfven Pius VIII föddes der 1761. C. motsvarar
romarnas Cingulum, hvilket anlades af Labienus,
på berget Picenum, och sedan befästes af Caesar.
Cingulum, Lat., egentl. gördel, ett till den katolska
mäss-skruden hörande hvitt silkes- eller bomullssnöre
med tofsar, hvilket knytes framtill och tjenar till
att sammanhålla underklädnaden (alba). Äfven till
lifrocken (talaren), som den katolske presten bär utom
tjensten, hör ett cingulum, bestående af ett bredt,
svart sidenskärp, som fästes vid höften och hvars
ändar hänga fritt ned på venstra sidan.
Cingulum Neptuni, med. Se Neptuni-gördel.
Cinna. 1) Lucius Cornelius C., romersk patricier,
utmärkte sig i kriget mot bundsförvandterna och blef
konsul för år 87 f. Kr. När Sulla aftågat till Asien,
försökte C., hvilken tillhörde folkpartiet, tvärt emot
edligt löfte, omstörta hans anordningar, hvari han
ock slutligen med vapenmakt lyckades. Den gamle Marius
slöt sig till honom, och derpå följde en
skräcktid i Rom. De förnäme och deras vänner föllo offer
för partihatet och blefvo utan skoning prisgifna åt
Marii vilda och fräcka skaror. C. fortfor att vara
konsul till år 84, då han, under förberedelserna till
ett krigståg mot Sulla, omkom i ett myteri. Han var en
ärelysten folkledare, utan högre politisk uppfattning
och duglighet. Under sitt nästan oinskränkta välde
försökte han ej för framtiden ordna samhället, utan
nöjde sig med att upphäfva Sullas förordningar och
att träffa några bestämmelser för tillfället. R. Tdh.
2) Lucius Cornelius C., den förres son, deltog 78
f. Kr. med konsuln M. Lepidus i försöket att omstörta
Sullas författning, men måste fly till Spanien, blef
sedan genom Caesar återkallad och utsågs år 44 till
praetor, men deltog det oaktadt i sammansvärjningen
mot sin välgörare och uttalade offentligt på Forum
sin glädje öfver hans död, hvarvid han dock endast
med stor svårighet undgick att blifva söndersliten af
massan. J. Th. W.
3) Cnejus Cornelius C. Magnus, romersk krigare,
stiftade en sammansvärjning mot Augustus,
men fick af honom, på Livias inrådan, tillgift.
Ämnet behandlades af P. Corneille, i ett skådespel
med titeln "Cinna". R. Tdh.
Cinnamomum L., med. farmak., växtslägte af
nat. fam. Laurineae Vent., kl. Enneandria L.,
ordn. Monogynia. Detta slägte, som tillhör Ostindien,
omfattar många arter, hvilka utmärka sig genom
å grenarnas öfre delar motsittande blad, som äro
skaftade, äggrunda, aflånga eller nästan hjertlika,
helbräddade, läderartade, glatta, ofvantill glänsande,
med 3 eller 5 grofva hufvudnerver. Blomhyllet
är en enkel, sexflikig blomkalk med gröngulaktig
eller hvitaktig färg. Af ståndarna äro endast nio
utvecklade. Deras fyrrummiga knappar öppna sig med
klaffar. Frukten är ett enfröigt, af blomkalken till
hälften omgifvet bär. – De mest bekanta arterna äro
C. Camphora Nees (Laurus L.), som lemnar kamfer,
C. ceylanicum Breyn., moderväxten till den äkta
kanelen, C. ceylanicum var. Cassia Nees, som gifver
s. k. cassia lignea eller träkassia, det gröfsta
slaget af kanel, vidare C. Cassia Blume, som anses
lemna kanel-kassia, eller den vanliga kanelen. Jämte
de nämnda användas i Ostindien flere andra arter
såsom kryddor, enär de alla utmärka sig för aromatiska
beståndsdelar (flyktiga oljor), företrädesvis i bark
och blad. Exempelvis må nämnas C. Culilawan Nees,
hvilken har en bark, som till lukt och smak lifligt
påminner om kryddnejlikor. O. T. S.
Cinober (Cinnober), miner. och kem.,
svafvelqvicksilfver, sammansatt enligt formeln
HgS. Detta ämne förekommer som mineral vid Idria i
Krain och Almaden i Spanien samt i Perú, Kalifornien,
Kina, Japan o. s. v., men ej i Sverige. Stundom
finnes cinobern kristalliserad i små tafvelformiga
kristaller eller romboedrar, men är oftast derb
med tät textur. Färgen är röd, genomskinlig till
ogenomskinlig, med diamantartad glans. Egentl. vigt
8,0. Cinobern förbrinner vid upphettning i luften
samt gifver svafvelsyrlighet och qvicksilfvergas;
i slutet kärl sublimerar den oförändrad. Cinober är
qvicksilfrets förnämsta malm. Vid Almaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
