Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Clément's försök - Clerck, Hans - Clerck, Karl Alexander - Clerfait - Clericus, Lat. (Grek. kleriko's), prest, andlig. Se Klerus - Clericis laicos - Clermont - Clermont - Clermont, grefce de C., fransk general. Se Condé 5. - Clermont-Tonnerre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så att gasens utströmning för ett ögonblick upphör,
aflägsnar hon sig från öppningen, men återgår
snart till densamma och oscillerar sedan fram och
tillhaka. Det erfordras då en icke ringa kraft för
att slita henne bort. Clément (d. omkr. 1846) var den
förste, som gjorde detta fenomen till föremål för
särskilda rön och förklarade dess orsak. Hachette
ändrade försöken på flerfaldigt sätt. Företeelsen
beror derpå att den utströmmande luften utbreder sig
mellan skifvan och kärlväggen samt der förtunnas,
hvarför det yttre lufttrycket pressar skifvan mot
öppningen. R. R.
Clerck, Hans, friherre, amiral,
f. i Stockholm 1639, studerade i Upsala, Oxford
och Leiden, hade derefter i åtta år tjenst vid
den holländska flottan samt deltog, under van
Tromp, Opdam och Brakel, i flere sjödrabbningar
mot de engelska, spanska och turkiska flottorna i
Medelhafvet. Under tiden blef han (1663) utnämnd till
amiralitetslöjtnant och (1665) till kapten i svenska
flottan. Efter sin återkomst till fäderneslandet
vardt han kommendant på Vaxholm, 1671 holm-major,
1673 amiral-löjtnant och 1674 amiralitetsråd. I
det olyckliga slaget vid Öland 1676 sökte han, jämte
amiral Uggla och major Joh. Clerck, med sitt skepp
"Krono-solen" hålla stånd mot fienden, men måste,
svårt sårad, draga sig ur striden. S. å. blef han
amiral. 1680 utnämndes han till landshöfding i
Vesterbotten. 1683 till landshöfding i Kalmar och
till befälhafvare öfver dervarande eskader samt 1693
till landshöfding i Nyköpings län. 1687 upphöjdes
han i friherrligt stånd. 1710 var han landtmarskalk
och kallades s. å. till kongl. råd och president
i Göta hofrätt. Död 1711. – C. hade grundliga
kunskaper, synnerligast uti skeppsbyggerikonsten.
O. E. G. N.
Clerck, Karl Alexander, entomolog, f. sannolikt
1710, d. 1765 som kommissarie vid Stockholms stads
bemedlingskommission, blef före 1757 ledamot af
Vetenskapssocieteten i Upsala och 1764 ledamot af
Vetenskapsakademien. Han egnade sig med förkärlek
åt de lägre djurens, särskildt spindlarnas,
naturalhistoria. Flere af hans arbeten i detta
ämne hafva ännu stort anseende: Svenska spindlar,
med illuminerade figurer (1757), Nomenclator
extemporaneus rerum naturalium secundum systema
naturae linnaeanum (1759) och Icones insectorum
rariorum, med illuminerade figurer (1759) m. fl.
Clerfait [klärfä] l. Clairfayt, Francois Sebastien
Charles Joseph de Croix, grefve de C., österrikisk
fältmarskalk, f. 1733 i Belgien, ingick 1753 i
österrikiska hären och deltog med utmärkelse i
sjuåriga kriget (1756–63) samt i 1788–91 års krig
mot turkarna, hvilka han besegrade vid Mehadia (d. 28
Aug. 1789) och Kalefat (d. 26 Juni 1790). 1792 fick
han öfverbefälet öfver en i Belgien samlad kår samt
deltog med denna i 1792 års fälttåg mot fransmännen
i Champagne och i återtåget derifrån. Sedan fick han
öfverbefälet öfver den af Dumouriez vid Jemappes (d. 6
Nov. 1792) slagna österrikiska armén, med hvilken han
måste utrymma Belgien. 1793 deltog han i slaget vid
Neerwinden, intog Lequesnoy och bidrog till Belgiens
återeröfring. 1794 fick han
till uppgift att försvara Vest-Flandern, men
förlorade mot Pichegru tredagars-slaget vid Courtrai
(i April) och måste, sedan han i Aug. s. å., efter
hertigens af Koburg afgång, tagit befälet öfver hela
den österrikiska hären, draga sig tillbaka öfver
Rhen. 1795 blef han fältmarskalk och general-en-chef
för armén vid Nedre Rhen. Genom sina operationer
tvingade han nu Jourdan att draga sig tillbaka öfver
Rhen och slog den franska belägringshären framför
Mainz (d. 20 Okt. 1795) samt afslöt i Dec. ett
förmånligt stillestånd. Efter dessa framgångar
mottogs han i Wien med jubel af befolkningen, men
återfick ej befälet. Han dog 1798 som medlem af
hofkrigsrådet. C. var en af Österrikes allra bäste
generaler i striden mot franska revolutionen.
Clericus, Lat. (Grek. klerikos), prest, andlig. Se
Klerus.
Clericis laïcos, Lat., den bulla, som påfven
Bonifacius VIII (1296) utfärdade mot Filip IV i
Frankrike, derför att denne pålagt det franska
presterskapet en betydlig skatt såsom bidrag till
krigskostnaders bestridande. Jfr Bulla.
Clermont [klärmång], köping i belgiska prov. Liége
(Lüttich). Omkr. 2,500 innev. Klädes- och
krutfabriker. Stenkolshandel.
Clermont [klärmång], Lat. Clarus mons
l. Clarimontium, namn på flere städer i
Frankrike. – 1. C. l. C.-Ferrand [-rang],
hufvudstad i franska depart. Puy-de-Dôme (Auvergne),
nära Puy-de-Dôme. Det har sedan 1633 bestått af
de båda städerna C. och Mont-Ferrand, som äro
förenade med hvarandra genom en lång allé. 37,074
innev. (1876). Biskopssäte. Gotisk katedral, grundlagd
1248, men ännu ofullbordad. Vetenskapsakademi,
medicinsk fakultet, teologiskt seminarium,
bibliotek på omkr. 40,000 band, botanisk trädgård,
handelsdomstol, handelskammare m. m. Betydande
industri, i synnerhet i bomull, läder och
hampa. Nederlagsort för de omgifvande departementen. –
C. är det latinska Augustonemetum, arvernernas
hufvudstad, och har ännu många fornlemningar från
romarnas tid. Under medeltiden höllos der ej mindre
än sju koncilier, bl. a. ett 1095, då gudsfreden
påbjöds och första korståget beslöts. Senare
blef C. hufvudstad i grefskapet Auvergne,
efter hvars indragning det tillhörde biskopen af
C. Genom Katarina af Medici kom det till kronan. –
2. C.-en-Beauvaisis [båväsi] l. C.-de-l’Oise [-åas],
stad i depart. Oise (Isle-de-France), vid Brêche, en
biflod till Oise. Omkr. 6,000 innev. Gammalt slott, nu
fängelse. Bomulls- och linnemanufakturer; tillverkning
af marmoreradt papper. Handelsdomstol. Fordom var
C. residens för grefvarna af C., från hvilka det
genom giftermål öfvergick till grefvarna af Blois
och Chartres.
Clermont [klärmång], grefve de C., fransk general. Se
Condé 5.
Clermont-Tonnerre [klärmång-tånnär], fransk
adlig ätt, som bär sitt namn efter Clermont,
fordom en ansenlig borg i Dauphiné, i närheten
af Grenoble. Baronerna af C. voro på sin tid de
mäktigaste feodalherrarna i Dauphiné. 1572 blef
Charles Henri de C. upphöjd till hertig och pär. Ätten
delade sig tidigt i flere grenar, af hvilka tre ännu
lefva qvar, nämligen 1) den hertigliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
