Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coccosteus - Coccothraustes, zool. Se Stenknäck. - Coccus, zool. Se Sköldlöss. - Cochabamba - Cochin - Cochlearia - Cochlearium - Cochonnerie - Cochonnet - Cochrane, Thomas, engelsk amiral. Se Dundonald. - 1. Cochrane, Alexander Forrester Inglis - 2. Cochrane, Thomas John - Cock, Hieronymus - Cock, Johan, nederländsk teolog. Se Coccejus - Cockburn - Cockburn, George - Cockerill, John - Cockermouth - Cockisien - Cockeny - Cocon, silkespuppa. Se Kokong. - Cocotte - Cocxie, Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cirkelrundt och betydligt bredare än
den öfriga kroppen samt täckes af stora
plåtar, prydda med halfklotformiga knölar.
G. L.
Coccothraustes, zool. Se Stenknäck.
Coccus, zool. Se Sköldlöss.
Cochabamba [kåtsja-]. 1. Departement i republiken
Bolivia. Arealen 69,380 qv.-kilom. (1,260
qv.-mil). Omkr. 50,000 innev. Bördig jordmån
("Bolivias kornbod"). – 2. Stad och hufvudort i
nämnda departement, vid Rio de la Rocha. Omkr. 40,000
innev. Biskopssäte. Liflig industri.
Cochin [kåsjang], fransk kopparstickarefamilj, af
hvars medlemmar Charles Nicolas C. d. y. (1715–90)
var den mest berömde. Dennes bästa blad äro fjorton
utsigter af franska sjöhamnar (efter J. Vernet).
Cochlearia L. (af Lat. cochlear, sked),
Skörbjuggsört, Skedört, Leffelkrut (förvrängning af
T. löffelkraut), bot., ett till nat. fam. Cruciferae,
kl. Tetradynamia L., hörande slägte, hvaraf i
Skandinavien finnas tre eller fyra, från hvarandra
föga skilda arter. Dessa, liksom slägtets öfriga
former, hvilka alla ega hvita blommor och något
köttiga blad med salt, skarp smak samt vid krossning
stickande lukt, förekomma så godt som uteslutande på
hafsstränder. Ett vigtigt hjelpmedel till slägtets
igenkännande lemna de uppblåsta, klotlika eller
äggformiga skidorna, som vid mognaden uppspringa
i tvänne skal, hvilkas form gifvit anledning
till både den latinska och en af de svenska
benämningarna. Namnet skörbjuggsört härleder sig deraf
att arterna af detta slägte, hälst om de förtäras i
friskt tillstånd, under polarfärder o. s. v. lemna
kraftig hjelp mot de arktiska trakternas farligaste
sjukdom, skörbjuggen. Också räknas de jämte
citronsyra, pepparrot m. fl. till de kraftigaste
antiskorbutiska medlen. Än i dag är C. officinalis
L. i flere land, ehuru ej i Sverige, officinel och
odlas derför ej sällan i apoteksträdgårdar. Till
slägtet C. räknas af några författare vår vanliga
pepparrot, som dock af andra anses än bilda ett eget
slägte, än höra till Nasturtium. T. F.
Cochlearium, Lat. (af cochlea, snäcka), hos de
gamle romarna reservoar för gödning af musslor och
andra snäckor.
Cochonnerie [-eri], Fr. (af cochon, gris), osnygghet,
"svineri".
Cochonnet [kåsjånne], Fr. (af cochon, gris), egentl.
griskulting, liten gris; dubbeltärning, tärning med
tolf gränsytor; ett slags kastspel.
Cochrane [kåkran], Thomas, engelsk amiral. Se
Dundonald.
1. Cochrane [kåkran], Alexander Forrester Inglis,
engelsk amiral, f. 1748, ingick vid unga år i
sjötjenst, blef 1782 skeppskapten och utmärkte sig
mycket under krigen mot Frankrike, t. ex. då han
1801 betäckte Abercrombys landstigning i Egypten.
1804 blef han konteramiral. Under kriget med Förenta
staterna (1812–14) blockerade han 1814 kusten,
seglade uppför Potomacfloden och landsatte en
kår, som intog Washington. 1819 blef han amiral.
Död 1832.
2. Cochrane [kåkran], Thomas John, den förres son,
engelsk amiral, f. 1789, var redan
1806 skeppskapten och tjenade såsom sådan,
under sin faders befäl, i kriget mot
Nord-Amerika. Han blef 1825 guvernör öfver
New-Foundland, 1841 konter-amiral och 1844
öfverbefälhafvare för flottan i de ostindiska
farvattnen, gjorde 1845 en lycklig expedition mot
sjöröfvarena i den indiska arkipelagen och
intog 1846 sultanens af Borneo hufvudstad.
1850 blef han vice-amiral, 1856 amiral och 1865
amiral af Stor-Britannien. 1837–39 satt han, som
fullmäktig för Ipswich, i underhuset och röstade der
med de konservative. Död 1872.
Cock, Hieronymus, nederländsk kopparstickare,
f. mellan 1510 och 1520, d. 1570, utgaf i
gravyr bl. a. en nästan fullständig samling
af Rafaelska kompositioner och meddelade för
sin vän Vasaris konstnärsbiografier notiser om
nederländska kopparstickare. Han var äfven en ryktbar
konsthandlare; ett intressant verk från hans förlag
är en rik samling af nederländska målares porträtt.
Cock, Johan, nederländsk teolog. Se Coccejus.
Cockburn [-börn], namn på flere öar, bl. a. på en
ö i arktiska hafvet, n. om halfön Melville.
Cockburn [-börn], George, engelsk amiral, f. 1772,
kommenderade 1809 sjöstyrkan vid återtagandet af
Martinique, blef 1812 konter-amiral och tog 1813–14 en
hedrande del i kriget mot Nord-Amerika, i synnerhet
i slaget vid Bladensburg, som medförde intagandet
af Washington. På hösten 1815 öfverförde han, såsom
befälhafvare å fregatten "Northumberland", Napoleon
I till S:t Helena. 1818 blef han amiralitetslord,
1827 medlem af hemliga rådet och 1851 amiral af
flottan. Död 1853.
Cockerill, John, mekaniker och maskinbyggare,
f. 1790 i England, etablerade sig i Liége
1807 och grundade 1822 vid Seraing (se d. o.) en
fabriksanläggning, som han alltmera utvidgade. När
den belgiska banken 1838 inställde sina betalningar,
råkade C. i penningförlägenhet, for då till Petersburg
och ingick med den ryska regeringen ett aftal om
upprättandet af industriella anläggningar i Ryssland,
men dog i Varsjav redan 1840. C:s vidtomfattande
verksamhet utbredde sig från Belgien till många land i
Europa, ja ända till Surinam, der han egde plantager.
Cockermouth [-mauth], stad i engelska grefskapet
Cumberland, s. v. om Carlisle. Omkr. 6,000
innev. Bomulls- och yllemanufakturer. I närheten
kolgrufvor och ruiner af ett romerskt läger.
Cockisien, nederländsk målare. Se Cocxie.
Cockney [-ni], Eng., urspr. morsgris, vekling,
sprätt, förekom redan i 12:te årh. såsom öknamn på
de unge männen i City i London. Det är sannolikt
uppkommet af "land of cockeign", liktydigt med det
franska "pays de cocagne" (jfr Cocagna).
Cocon [kåkång], silkespuppa. Se Kokong.
Cocotte [-kåt], Fr., qvinna, som genom sedeslöshet
skaffar sig medel till ett i yttre måtto elegant lif;
sköka. Jfr Demimonde.
Cocxie (skrifves äfven Coxcie, Coxie, Coxis, Coxcien,
Cocxcyen, Coxcyen och, enl. Vasari, Cockisien samt
uttalas kocksje, kocksjis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
