Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Coniferae, Barrträd, bot. - Con impeto - Coninck, Adolphe Louis Charles de - Coniston - Conium - Conjugatae - Connaissance - Connaissement, Fr., ett slags fraktsedel. Se Connoissement och Konnossement. - Connaught - Conneau, Henri - Connecticut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
i Skandinavien. Men genom individernas mängd
och storlek samt genom sina för menniskan vigtiga
egenskaper blir denna grupp en af de mest betydande
i hela växtriket. De flesta arterna tillhöra de
tempererade zonerna, företrädesvis den norra. Taxineae
och Cupressineae förekomma mest i de varmare delarna
af denna zon, Abietineae deremot i de kallare, för
hvilka dessa senare just äro de mest utmärkande
karaktersväxterna. Vi behöfva endast påminna om
tallen och granen, hvilka ostridigt gifva våra
nordiska landskap den allvarliga prägel, som är dem
så egen. Men att äfven i sydliga land barrträden
ofta i betydlig mån inverka på landskapets utseende,
derpå kunna Italiens pinier anföras som bevis.
Alla barrträd utmärka sig genom en synnerlig rikedom
på harts, och derpå beror i väsentlig mån deras
betydelse för menniskan. Dels lemna de nämligen
en mängd hartsartade produkter af stort värde:
harts, terpentin, tjära, beck, canadabalsam
och sandarak m. fl., dels får derigenom virket
egenskapen att mycket länge kunna motstå röta,
i hvilket hänseende företrädesvis cedern från
Libanon blifvit berömd. En annan omständighet,
som gör virket eftersökt, är stammarnas rakhet,
hvilken gör dem nästan oumbärliga som mastträd,
samt deras ofta kolossala dimensioner. I detta
senare afseende öfverträffar intet kändt trädslag
mammutträdet (från Kaliforniens bergstrakter),
hvilket når en höjd af 400 f. (118 m.). – Officinella
äro nyskotten af tall, s. k. "tallstrunt",
och enens "bär", hvaraf äfven beredes bränvin
(genever). Fröna af några arter, t. ex. dvärgcedern
(från Sibirien), äro ätliga. Giftiga äro
deremot idegranens barr och bärlika frön.
S. A.
Con impeto, Ital. musikt., med häftighet, med
våldsamhet.
Coninck, Adolphe Louis Charles de, dansk ämbetsman och
politisk skriftställare, son af en fransk emigrant,
föddes 1814 i Köpenhamn, blef student 1831 och juris
kand. 1836. Åren 1848–55 var han byråchef i riksdagen
och derefter chef för landsoverrettens samt hof- og
stadsrettens justitiekontor. 1851 fick han titeln
"kancelliråd". Död 1872. – C. gjorde sig bemärkt genom
en mängd broschyrer (1853–60) och tidningsartiklar
(i "Dagbladet"), i hvilka han häftigt, men ensidigt
angrep bondevännerna och föreslog en ombildning af
vallagen i klassvalsriktning. Han utgaf dessutom
under många år "Juridisk ugeskrift" och deltog
1851 i stiftandet af "Föreningen til udbredelse af
danske folkebiblioteker i Slesvig", hvilken intill
1864 försåg 144 slesvigska bibliotek med tillsammans
66,455 danska skrifter. E. Ebg.
Coniston [kånistön], insjö i engelska grefskapet
Lancaster, ryktbar för sina pittoreska omgifningar. I
närheten af densamma finnes höjdsträckningen
Conistonfells.
Conium, Lat. (Grek. koneion), bot. farmak.,
ett till nat. fam. Umbelliferae Juss.,
kl. Pentandria, ordn. Digynia L. hörande slägte, som
lättast igenkännes på de bredt äggrunda, sprötlösa
och glatta frukternas höga, rynkiga åsar. Jfr Odört.
O. T. S.
Conjugatae De Bary, bot., en ordning bland de gröna
sötvattensalgerna, hvars förnämsta kännetecken är, att
sporerna (l. sporfrukterna) bildas genom (eller
efter) konjugation af membranklädda celler. (Jfr
Cellbildning.) Ordningen omfattar tre familjer:
Desmidieae, Zygnemeae och Mesocarpeae, hvilka alla äro
talrikt representerade i smärre vattensamlingar. V. W.
Connaissance [kånnäsangs], Fr. (af connaître,
Lat. cognoscere, lära känna), bekantskap. – Une
[yn] connaissance á faire [-fär], "en bekantskap att
göra", d. v. s. en bekantskap, som man bör göra, som
det lönar mödan att göra. – Connaisseur [kånnäsör]
l. Konnässör, kännare, konstkännare.
Connaissement [kånnässömang], Fr., ett slags
fraktsedel. Se Connoissement och Konnossement.
Connaught [-nåt], provins i nordvestra
delen af Irland. Det gränsar i n. och v. till
Atlantiska hafvet, i s. till Munster och i ö. till
Leinster. 17,130 qv.-kilom. (311 qv.-mil). 846,213
innev. (1871), som till största delen äro
rena celter. Kusterna äro försedda med många
inskärningar. Marken är bergig och skogig samt
rik på torf och stenkol, jordmånen icke synnerligen
bördig. Klimatet är tempereradt och fuktigt. Åkerbruk
utgör befolkningens förnämsta näringskälla, men
drifves på ett föråldradt sätt. C. utgjorde under
medeltiden ett särskildt konungarike. Hufvudort:
Galway.
Conneau [-nå], Henri, fransk läkare, f. 1803 i Milano,
var Napoleon III:s lifmedikus och trogne vän i alla
öden. 1868 blef han senator. Efter slaget vid Sédan
(1870) togs han till fånga jämte kejsaren och var
denne följaktig först till Wilhelmshöhe och sedan
till Chislehurst. Död på Corsica 1877.
Connecticut [kånnättikött]. 1. Stat i nordamerikanska
unionen. Den gränsar i n. till Massachusetts, i
ö. till Rhode island, i s. till Long-island-sundet och
i v. till New-York. Arealen 12,301 qv.-kilom. (223,4
qv.-mil). Omkr. 540,000 innev. Staten ligger på södra
sluttningen af Nya Englands bergland och eger ingen
höjd öfverstigande 300 m. (1,000 f.). Hufvudfloden
är Connecticut. Koppar, bly och jern förekomma i
riklig mängd. Skogarna äro vidsträckta. Jordmånen är i
allmänhet föga bördig. De odlade produkterna utgöras
hufvudsakligen af tobak och säd. Industrien, som är
betydande, omfattar jern-, bomulls- och yllevaror
samt väggur "american clocks" och symaskiner. Liflig
handel på Vestindien. Författningen härrör från
1818. I kongressen representeras C. af två senatorer
och fyra representanter. Hufvudorter äro städerna
Hartford och Newhaven. – 2. Flod i nordöstra delen af
Nord-Amerika. Hon upprinner i Nedre Canada, flyter i
sydvestlig riktning mellan Vermont och New-Hampshire
och derefter genom Massachusetts och Connecticut samt
faller ut i Long-island-sundet. Längd 542 kilom. (74
mil). C. flyter förbi åtskilliga vackra städer och
upptager en mängd smärre vattendrag, som genom sitt
strida lopp lemna en betydlig och värderik drifkraft
för industriella anläggningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
