Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
understöd. – D. eger inga metaller och ingen
grufdrift. På Bornholm finnas stenkol, ögonskenligen
tillhörande samma formation som de skånska. Kolen äro
som bränsle af vigt för nämnda, ö, men brytningen
har för öfrigt icke visat sig vara lönande. Landet
eger betydliga torfmossar, som lemna ett vigtigt
bränsleämne, hvilket dock mestadels användes för
hushållsändamål. På flere ställen finnas ansenliga
kalkbrott och god tillgång på en lera, som är särdeles
lämplig till tegelslagning. – Fisket har icke den
betydelse, som man på grund af landets läge skulle
kunna vänta. Visserligen utföres något fisk –
särskildt sill till Tyskland –, men å andra sidan
införas stora qvantiteter saltad och torkad fisk.
Industrien intager, näst efter jordbruket och
boskapsskötseln, förnämsta rummet bland landets
näringsgrenar. Omkr. 21 1/2 proc. af befolkningen
lefva af storslöjd eller handtverk. D. är dock ej
något egentligt industriland; det har hittills saknat
ett af de nödvändigaste vilkoren för att blifva ett
sådant, nämligen en större kapitalbildning. Deremot
är bristen på vatten-drifkraft och stenkol ej mycket
hämmande för industrien. Landet kan nämligen från
England importera stenkol mot en ovanligt billig
frakt, emedan exportvarorna utgöras af föremål,
som i förhållande till sin tyngd och sitt utrymme
hafva föga värde, då deremot importen omfattar
värdefulla och föga skrymmande industriartiklar. I
18:de årh. bemödade sig regeringen ifrigt om att
skapa en industri, dels genom att sjelf anlägga
fabriker eller sätta enskilda personer i tillfälle
att upprätta sådana, dels genom att lägga hög tull
på utländska industrialster eller genom att utfärda
förbud mot införsel af sådana. Men trots alla dessa
åtgärder och oaktadt slutligen 150 olika slags
artiklar voro förbjudna till införsel, ville dock ej
den inhemska industrien trifvas. Till sist öfvergaf
regeringen prohibitivsystemet. Genom tullagen af d. 1
Febr. 1797 upphäfdes alla importförbud och infördes i
stället ett moderat tullskydd. Med ett kort afbrott
(1807–14) har man sedermera, ända till den senaste
tiden, gått framåt i frihandelsriktning. Det
skydd, som en eller annan industrigren ännu
åtnjuter, är hvarken betydligt eller tryckande för
konsumenterna. Handtverksyrkena voro förr i D.,
liksom öfverallt annanstädes i Europa, förenade
genom skråväsendet, som till en början var en nyttig
inrättning, men småningom urartade till ett hinder för
yrkenas framåtskridande. Genom näringslagen af d. 29
Dec. 1857, som trädde i full kraft d. 1 Jan. 1862,
upphäfdes skråna och infördes en nästan oinskränkt
näringsfrihet. En väsentlig del af den industriella
verksamheten är egnad åt förädling af åkerbrukets
produkter. Främst bör nämnas spanmålsmalningen,
hvilken försiggår i en mängd väderkvarnar och några
stora ångqvarnar. Af målen säd, hvaribland hvete
spelar hufvudrolen, utförer landet årligen för 15–20
mill. kr. utöfver införseln. Bränvinsbränningen,
som sker i 248 brännerier (af hvilka åtskilliga äro
stora ångbrännerier) och hvars årliga produktion
utgör 34–35 mill. liter (36–37 mill. potter), visar
en allt större benägenhet att
öfvergå till stor fabrikation. Ölbryggningen drifves
i betydlig omfattning. Utom vanligt s. k. "hvidtöl"
(motsvarande "svenskt öl") tillverkas en mängd
bajerskt öl, hvaraf en ej obetydlig utförsel eger
rum, företrädesvis till utom-europeiska land. 1877
var utförselöfverskottet af öl 966,000 liter (1
mill. potter) och steg till ett värde af 300,000
kr. Såsom ett särdeles storartadt etablissement
förtjenar nämnas det vid Köpenhamn belägna bryggeriet
Karlsberg, med ett årligt tillverkningsvärde af
omkr. 3 mill. kr. och en årlig utförsel af 1 1/2
mill. buteljer bajerskt öl, till Kina, Ostindien,
Vestindien, Syd-Amerika och Australien. 1872 började
odling af hvitbetor för sockertillverkning. Denna
industri, som bedrifves endast i ett par fabriker
(en vid Odense och en på Låland), har ej ännu
hunnit till någon större utveckling – 1877
tillverkades 800,000 kilogr. (1,7 mill. danska
skålp.) hvitbetssocker –, men är otvifvelaktigt
stadd i framåtskridande. Den rikliga tillgången på
lera har gifvit upphof åt en ansenlig tillverkning
af mur- och taktegel. Produktionen motsvarar dock ej
förbrukningen, hvarför 15–20 mill. murtegel årligen
måste införas. Väfverierna hafva icke någon stor
betydelse. Visserligen finnas åtskilliga klädes- och
bomullsväfnadsfabriker, men deras fabrikat utgöras
till största delen af gröfre varor. Metallindustrien
är af större vigt; en framstående betydelse ega
särskildt jerngjuterierna, af hvilka flere äro
storartade etablissement (t. ex. Anker Heegaards
fabriker i Köpenhamn och på Frederiksvärk). Äfven
finnas åtskilliga större maskinfabriker, bland hvilka
Burmeister & Wains maskinverkstäder och skeppsvarf i
Köpenhamn särskildt förtjena nämnas. Denna firma, som
under vanliga år sysselsätter 1,000–1,200 arbetare,
har byggt en mängd ångfartyg och ångfartygsmaskiner,
särskildt för örlogsflottans behof. Pappersindustrien
ar gammal i Danmark; "Strandmollen" (vid Köpenhamn),
det största och äldsta pappersbruket, grundlades
1600. Äfven några andra större pappersbruk
finnas, men tillverkningen motsvarar icke
förbrukningen. Porslinsfabrikationen drifves i två
större fabriker, som äro belägna i Köpenhamn. Den
ena af dessa, "Den kongelige porcellänsfabrik",
anlades 1775, öfvertogs af regeringen 1779 och var
statsegendom till 1867, då den såldes till enskild
person. 1860 upprättades en fajansfabrik, som nu
eges och drifves af ett aktiebolag. Glasindustrien
har en icke ringa omfattning, men är hufvudsakligen
anlagd på tillverkning af buteljer och andra
gröfre varor. Ett etablissement, som förtjenar
särskild uppmärksamhet, är den vid Köpenhamn
belägna fabriken "Öresund", hvilken är den första
fabrik, som använde det grönländska mineralet
kryolit för tillverkning af soda. Handskfabrikerna
hafva under de senare åren utvecklat sig betydligt
och utföra numera årligen varor till ett värde af
700,000–800,000 kr. Vid Fredensmölles fabriker (som
upprättades 1822 och f. n. tillhöra ett aktiebolag)
tillverkas årligen för omkr. 3 mill. kr. artificiella
gödningsämnen. Eichhoffs maskinfabrik tillverkar
förträffliga boktryckarepressar, af hvilka en
betydlig mängd utföres till Sverige, Norge och
Finland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
