Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Depopularisera - Depopulation - Deportation - Depositarie - Deposition - Depositionsrörelse, bankrörelse, som omfattar depositionsaffärer. Se Bank. - Depositobank - Depositor - Depositum - Depositär, en som emottager en sak i sitt förvar. Se Depositarie. - Depot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ynnest hos allmänheten. Jfr Populär och Impopulär.
Depopulation (af Lat. depopulari, härja), härjning,
sköfling, ödeläggelse, förödelse.
Deportation (Lat. deportatio, af deportare,
landsförvisa), förvisning till någon bestämd,
särskildt för brottslingar afsedd, ort. – Deportera,
förvisa till en sådan ort. Jfr Landsförvisning.
Depositarie l. Depositär (Lat. depositarius,
Fr. dépositaire), en som emottager en sak i sitt
förvar. Jfr Depositum.
Deposition (Lat. depositio, af deponere, nedlägga),
nedläggande, öfverlemnande i förvar, insättande
af värdeföremål, penningar o. d. i en hank eller
i offentligt förvar (såsom borgen, pant, vid vad
o. d.). Det intyg, som lemnas öfver en sålunda
deponerad summa eller annat värdeföremål, kallas
depositionsbevis. (Jfr Bank.)
Under benämningen deposition (Lat. depositio
cornuum, "hornens afläggande") fans i äldre tider
vid universiteten en egendomlig ceremoni, som
utfördes, då nykomna studenter (djeknar) upptogos i
de äldres samfund. Depositionshandlingen utgjorde
en rå symbolisk framställning af de akademiska
studiernas förädlande inflytelse. Enligt
några författare (t. ex. Conring) leder den
sitt ursprung från forntidens filosofskolor. –
Vid de svenska universiteten blefvo djeknarna,
innan dagen för depositionen utsattes, inför
dekanus och några professorer underkastade examen
i Luthers större katekes samt i "vetenskaper och
språk". Såsom ceremonimästare (depositor) vid denna
fungerade vanligen en akademiadjunkt, och till
lokal användes något officielt ställe, t. ex. ett
auditorium. Deponenderna utstyrdes i narrdrägt:
slokig hatt (de äldre studenterna hade brättena
uppfästa och buro fjäderprydnad i hatten), långa horn
och åsneöron (otymplighetens och dumhetens symboler)
samt svärtadt ansigte och långa svinbetar (sinnebilder
af djuriskheten) i mungiporna (deraf benämningen
beanus, gulnäbb, af Fl. bec jaune). Derefter drefvos
de med hugg och slag in i ett närbeläget rum, hvarest
åskådarna voro församlade. Sedan en mängd narraktiga
upptåg anstälts och depositor hållit ett svassande tal
om alla den otuktade ungdomens fel och oarter samt om
nödvändigheten att med vetenskapens hjelp blifva en
ny menniska, befriades recipienderna, medelst en stor
träsax, från sina besvärliga attribut, hvarefter hvar
och en af dem behandlades med en hyfvel och öfvergöts
med ett ämbar vatten. När allt detta var verkstäldt,
förklarades djeknarna för "fria studenter" (liberi
studiosi). Novitierna, såsom de nu kallades, tågade
sedan i procession till en af föreläsningssalarna,
der de undfägnades med salt och vin (vishetens
och glädjens sinnebilder). Dermed voro de upptagna
bland de akademiske medborgarna; men fullmyndiga
studenter blefvo de först efter pennaltidens slut (jfr
Pennalism). Depositionsceremonierna följdes med stort
intresse. Enligt en anteckning i Upsala universitets
acta 1595 försiggingo de det året "i närvaro af
ärkebiskopen, professorerna, borgmästare och råd,
borgersmän och hedervärda matronor". Depositionen
afskaffades
år 1691, på Karl XI:s befallning. – Vid de
tyska universiteten betecknades med "deposition"
slutmomentet af pennaltiden, hvilket vid de svenska
högskolorna kallades "absolution" (den handling,
hvarigenom "pennalen" förklarades för fullmyndig
student). R. G.
Depositionsrörelse, bankrörelse, som omfattar
depositionsaffärer. Se Bank.
Depositobank, bank, som mottager klingande mynt
eller opräglade myntmetaller till förvaring. Se
Girobank. (Jfr Bank.)
Depositor, Lat. (af deponere, nedlägga), den som
öfverlemnar någonting i en annans vård; ledaren af
en depositionsceremoni. Se Deponent och Deposition.
Depositum, Lat., jur., anförtrodt gods,inlagsfä. Ett
inlagsaftal innebär en lös saks öfverlemnande i
en persons förvar för att af honom i samma skick
återställas. Den person, åt hvilken saken anförtros
(depositarien), eger icke, utan särskildt medgifvande,
rätt att bruka densamma. Han skall vårda den med
samma sorgfällighet, som han egnar sitt eget, och han
skall återlemna den till deponenten i samma skick,
i hvilket han mottog densamma. Kan han icke detta,
åligger det honom, i fall han vill vara fri från
ersättningsskyldighet, att med goda skäl eller egen
ed styrka, att detta förhållande icke härleder sig
från hans vangömmo eller vållande. För sitt besvär kan
depositarien, efter svensk rätt, betinga sig arvode,
något som deremot enligt romersk rätt strider mot
detta aftals natur. Föremål för inlagsaftal kunna
vara lösa saker af hvarje slag. Väsentligt för detta
aftal är endast, att just de inlagda föremålen
skola återställas och icke utbytas mot andra af
samma slag. Den vanliga depositionen af penningar
i banker är sålunda icke ett inlagsaftal, utan en
försträckning. I. Afz.
Depositär (Fr. dépositaire) en som, emottager en sak
i sitt förvar. Se Depositarie.
Depot [depå], Fr. dépôt (af Lat. depositum,
af deponere, nedlägga, förvara), förrådsrum,
nederlagsplats, företrädesvis upplag af krigsmateriel
af alla slag. I fredstid finnas depoter till
förvaring af all den materiel, som icke är utlemnad
till trupperna, och vid ett krigs utbrott anläggas
sådana, på det att trupperna må kunna från dem
ersätta hvad de förbrukat. – Artilleri- eller
vapen-depot kallas en depot, som innehåller vapen och
ammunition. Dylika depoter finnas för fälttruppernas
behof äfvensom inom fästningar och likaledes vid
alla belägringshärar. Sveriges central-vapendepot
är förlagd till Karlsborgs fästning. – Tross-
(eller träng-) depoter innehålla nödig materiel
för att kunna förse trupperna med all den tross, de
behöfva i fält. Vid dessa depoter utbildas manskap
i trossens skötande. – Skanstygsdepoter innehålla
verktyg för en fästnings eller en belägringshärs
behof. – Hästdepoter finnas i de flesta land, dock
ej i Sverige. – I krigstid upprättas tillika depoter
för lifsmedel, fourage m. m. – Depottrupper kallas
de trupper, som i krigstid bildas för att ersätta
afgången inom fälttrupperna. De förläggas vanligen
inom motsvarande fälttruppers förläggnings- eller
rekryterings-områden, få erforderligt befäl från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
