Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dissidens - Dissimilation - Dissimulation - Dissipation - Diss moll - Dissociation - Dissociera - Dissolubel - Dissolving views
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trosfrågor. – Dissident, afvikande i åsigter,
företrädesvis i fråga om trosbekännelser. Denna
benämning är vanlig i Schweiz, Preussen och,
företrädesvis, i Polen. De rättigheter,
som tid efter annan gifvits dissidenterna
(icke-katolikerna) i sistnämnda land, i synnerhet
genom den s. k. "pax dissidentium" 1573, hafva ofta
blifvit kränkta. Förföljelserna mot dissidenterna
voro en af orsakerna till Rysslands och Preussens
inblandning i Polens angelägenheter, hvilken
slutligen ledde till landets första delning (1772). –
Dissidentism, meningsskiljaktighet i religiösa ting.
E. J. Ö.
Dissimilation (af Lat. dissimilare, göra olik),
olikdaning; språkv., ett ljuds förvandling till ett
annat, för undvikande af tvänne lika ljuds förekomst
efter hvarandra, t. ex. Lat. ebrietas (rusighet)
i st. f. ebriitas. Jfr Assimilation.
Dissimulation (Lat. dissimulatio, af dissimulare,
af dis, åtskils, och simulare, egentl. göra lika),
förställning. – Dissimulera, dölja, förställa sig,
låtsa.
Dissipation (af Lat. dissipare, förskingra),
förslösande, förskingring; förströelse. –
Dissipera, förslösa, skingra, förströ (sig).
Diss moll (Fr. ré dièse mineur, Eng. d sharp minor),
musikt., den molltonart, som har diss till grundton
och företecknas i likhet med sin parallel, fiss dur,
med sex #. A. L.
Dissociation (Lat. dissociatio, upplösning, jfr
Dissociera), kem., en af H. Sainte-Claire Deville
i kemien införd benämning på en genom inverkan af
värme skeende sönderdelning af kemiska föreningar, vid
hvilken sönderdelning värmet upphäfver den kemiska
frändskapskraften. Vid dissociationsfenomenen upptages
eller bindes värme, hvarigenom dessa fenomen skiljas
från andra, vid hvilka sönderdelningen åtföljes af
nya föreningars bildande. Upphettas t. ex. vattenånga
mycket starkt, sker en dissociation, så att syre och
väte, d. v. s. vattnets beståndsdelar, åtskiljas;
dessa beståndsdelar återförenas vid lägre
temperatur till vatten. Om deremot kaliumklorat,
K O Cl O2, upphettas, bildas syrgas och klorkalium,
som vid lägre temperatur ej kan förmås att förena sig
med syre. Detta är en kemisk, genom värmet inledd,
sönderdelning, hvarvid samtidigt en ny förening,
klorkalium, uppstår, derigenom att kalium och klor,
som förut bägge voro förenade med syre, förenas med
hvarandra. Många ämnen dissocieras genom upphettning
till en ej alltför hög temperatur, t. ex. salmiak,
N H4 Cl, i klorvätc, H Cl, och ammoniak, N H3, som
återförenas vid lägre temperatur. Fosforklorid, P Cl5,
dissocieras i klorgas, Cl2, och fosfortriklorid,
P Cl3, hvilka återförenas med hvarandra vid lägre
temperatur. Enligt den nyare kemien är ett ämnes
gastäthet proportionel emot molekylarvigten. Man
känner dock flere gaser, hvilkas täthet är
endast hälften af den man af den säkert kända
molekylarvigten kan beräkna; men dessa undantag bero
på dissociation och äro således endast skenbara.
P. T. C.
 |
| Dissolving views. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
