Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Djuto, Jap. rel., en af de tre förnämsta i Japan herskande kulterna - Djäkne. Se Djekne. - Dlugosz, Johannes, polsk historieskrifvare - Dmitrij, namn på flere ryska furstar. Se Dimitri. - Dmitriev, Ivan Ivanovitsch, rysk statsman och skald - Dmochovski, Frans Xaver, polsk politiker och författare - D moll - Dnjepr - Dnjepr-bergen - Dnjepr-steppen - Dnjestr - Do - Dobbel - Dobbeln - Dobbert, Edvard, rysk konstskriftställare - Dobbla - Dobbo - Doberan - Doblon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
moralfilosofi, sådan den framträder hos Kon-fu-tse,
och blef af dennes lärjunge Moos öfverförd från
Kina till Japan. Denna religions bekännare, hvilka
utgöras af filosoferna och öfver hufvud taget de
lärde i Japan, bygga inga tempel, men fira sina dödes
begrafning med stor prakt.
Djäkne. Se Djekne.
Dlugosz [-gåsch], latiniseradt Longinus,
Johannes, polsk historieskrifvare, f. 1415, d. 1480,
var kanonikus i Krakov, användes flere gånger af
Kasimir IV i diplomatiska uppdrag och var en tid
lärare för hans söner. Kort före sin död blef han
utsedd till ärkebiskop i Lemberg. Hans förnämsta
verk är Historiae Poloniae libri XIII (fullständigt
utgifvet 1711–12 af van Huyssen och 1873–76 af
J. Z. Pauli, på grefve A. Przezdzieckis bekostnad). De
tre sista böckerna, omfattande tiden 1386–1480,
äro af stort värde. Det öfriga är hufvudsakligen
kompilation efter äldre författares arbeten.
Dmitrij, namn på flere ryska furstar. Se Dimitri.
Dmitriev, Ivan Ivanovitsch, rysk statsman och skald,
f. 1760, d. 1837, var först militär, inträdde sedan
på den civila ämbetsmannabanan och var 1810–14
justitieminister. I förening med sin vän Karamsin
bekämpade han gammalslaverna och grundlade en ny,
friare utveckling inom literaturen. Många af hans
visor, som i allmänhet äro mycket sångbara, hafva
trängt djupt ned bland folket. Särskildt förtjenar
nämnas den episk-lyriska dikten Jermak. D författade
äfven utmärkta fabler och satirer. Hans samlade
skrifter utkommo 1795 (6:te uppl. 1823).
Dmochovski, Frans Xaver, polsk politiker och
författare, f. 1762, d. 1808 som professor i
poesi och retorik i Varsjav. Såsom sekreterare
i nationalrådet vann han stort inflytande i sitt
fädernesland. Efter Polens fall (1795) flydde han
först till Venezia och sedan till Paris, der han blef
medlem af den polska nationalkomitén. 1800 återvände
han till Polen och stiftade i förening med Niemcevicz
"Vetenskapsvännernas sällskap" i Varsjav, hvilken
förening spelade en mycket betydande rol ända till
1831. Den polska literaturen har att tacka D. för
många utmärkta öfversättningar, såsom af Iliaden
(3:dje uppl. 1827) och Virgilius (fullbordad af
Jakubovski, 1809). Vidare utgaf D. en imitation af
Horatii "Ars poetica" (3:dje uppl. 1827) och många
för sin klassiska stil berömda tal (1801–05). Största
delen af hans arbeten utkommo 1826, under titeln
Pisma rozmaite (blandade skrifter).
D moll, musikt., den molltonart, som har d till
grundton samt f dur till parallel och som företecknas
med b för h.
Dnjepr (romarnas Borysthenes), flod i det
europeiska Ryssland. Den rinner upp på södra sidan
af Valdaj-höjden, i guvern. Smolensk, flyter
genom detta guvernement och guvern. Mohilev,
skiljer guvern. Minsk och Kiev från Tsjernigov
och Pultava, genomströmmar Jekaterinoslav, utgör
gräns mellan Cherson och Taurien, bildar sedan ett
stort deltaland och utfaller slutligen i Svarta
hafvet. Längd 1,800 kilom. (243 mil). Flodområdet
468,000 qv.-kilom. (8,500 qv.-mil). D. är genom konst
gjord segelbar i hela sin
utsträckning och står genom kanaler i förbindelse med
Düna, Njemen och Weichsel. Bifloder äro: till
h. Beresina, Pripet och Ingulez, till v. Desna,
Vorskla, Orel och Samara.
Dnjepr-bergen, en höjdsträckning längs högra
stranden af floden Dnjepr, i de ryska guvern. Kiev,
Jekaterinoslav, Alexandrovsk och Cherson. Största
höjden är 242 m. (815 f.).
Dnjepr-steppen är benämning dels på en stor slätt,
som utbreder sig i södra Ryssland på båda sidor
om nedre Dnjepr – mellan Svarta hafvet, Assovska
sjön, floderna Dnjestr och Don samt guvernementen
Charkov, Pultava och Kiev – och dels endast på den
i guvern. Jekaterinoslav, mellan Dnjepr och Don,
liggande slätten.
Dnjestr (Grek. Tyras, Turk. Turla), flod i sydöstra
Europa. Den rinner upp på Karpaterna, i Galizien,
flyter sedan i sydöstlig riktning mellan de ryska
guvern. Podolien och Cherson på ena sidan och
Besarabien på den andra samt faller ut i Svarta
hafvet, vid Akjerman. Längd 1,162 kilom. (156
mil). Flodområdet utgör 82,000 qv.-kilom. (1,490
qv.-mil). Bifloderna äro många, men obetydliga. I
motsats till de flesta öfriga ryska floderna har
D. ett snabbt och slingrande lopp. Vattnet är
gulaktigt, skummande och sträckvis smutsigt samt
sjunker och stiger flere gånger om dygnet.
Do, Ital., musikt., i solmisation detsamma som ut,
d. v. s. tonen c.
Dobbel, spel, tärningsspel, hasardspel. Jfr Dobbla.
Dobbeln, stad i ryska guvern. Kurland. Omkr. 300
innev. Ruiner efter ett 1620 af Gustaf Adolf eröfradt
och 1711 af Karl XII bebodt slott.
Dobbert, Edvard, rysk konstskriftställare, f. 1839,
redigerade 1866 "S:t Petersburger wochenschrift"
och kallades 1873 till professor i konsthistoria
vid k. konstakademien i Berlin. Hans förnämsta
arbeten äro Darstellung des abendmahls durch die
byzantinische kunst (1872; i Zahns "Jahrbücher
für kunstwissenschaft") och Ueber den stil Niccolò
Pisano’s und dessen ursprung (1873).
Dobbla (T. doppeln, Fornfris. dobbela,
Forngutn. dobla, af Lat. duplicare, fördubbla),
egentl. göra dubbel insats eller göra en andra insats
i spel, betala dubbelt; idka hasardspel eller andra
förbjudna spel; spela med tärningar; spela kort. –
Dobblare, som är begifven på spel, storspelare. Jfr
Dobbel.
Dobbo, hamnstad på ön Vama, en af Aru-öarna.
Doberan, köping i storhertigdömet
Mecklenburg-Schwerin, 4 kilom. (omkr. 1/2 mil)
från Östersjön. 3,827 innev. (1875). Storhertigligt
slott. Vid kusten, omkr. 6 kilom. norr om D., ligger
en mycket besökt badanstalt, anlagd redan 1793. I den
vackra f. d. abbotskyrkan, i hvilken alla de äldre
mecklenburgske furstarna äro begrafna, jordades
antagligen äfven den svenske konungen Albrekt, som
afled i D. 1412. Enligt en äldre uppgift begrofs han
i Gadebusch.
Doblon l. Dublon (Fr. doublon, Ital. dublone,
Sp. dublon l. doblon, af Lat. duplex l. duplus,
dubbel), myntv., ett spanskt räkne- och vexelmynt,
hvaraf flere sorter funnos, såsom D. de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
