Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dorow, Wilhelm, tysk arkeolog - Dorp - Dorpat - 1. Dorph, Niels Vinding, dansk filolog och öfversättare - 2. Dorph, Anton Laurids Johannes, den förres son, dansk målare - Dorregaray, Antonio, markis de Craul, carlistgeneral - Dorsal, hvad som har afseende på ryggen. Se Dorsum. - Dorsberg, berggrupp i bajerska regeringsområdet Pfalz. Se Dorresberg. - Dorsch-Bosin, Karolina Charlotta, född Dorsch, skådespelerska - Dorset, grefskap i södra England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förvärfvade derunder den numera i Berlins museum
uppställda samlingen af etruskiska fornsaker. Död
1846. Skrifter: Opferstätten und grabhügel der
germanen und römer am Rhein (1819–21), Denkmäler
nordischer sprache und kunst (1823–24) och Voyage
archéologique dans l’ancienne Etrurie (1829) m. fl.
Dorp, stad i preussiska
Rhenprovinsen, regeringsområdet Düsseldorf,
nära floden Wupper, s. ö. om Solingen. 11,380
innev. (1875).
Dorpat (T. Dörpt, R. Jurjev, Estn. Tartolin,
Lett. Tehrpat), stad i ryska guvern. Livland,
vackert belägen på båda sidor om den segelbara
floden Embach. 20,780 innev. (1873). Till följd
af en stor eldsvåda 1777 har D. en genomgående
modern prägel. Inne i staden höjer sig det fordom
citadellkrönta Domberget med särdeles vackra
kyrkoruiner. D. är säte för Rysslands enda tyska
universitet, som upprättades 1802 och har omkr. 70
lärare och 850 studenter. Till universitetet höra ett
bibliotek (omkr. 250,000 bd), en botanisk trädgård,
ett konstmuseum och ett ryktbart observatorium. Staden
är äfven säte för flere lärda samfund. Staden drifver
ansenlig handel, i synnerhet med landtbruksalster,
och har betydande sjöfart på Narva och Peipussjön. –
D. anlades 1030 af ryske storfursten Jaroslav I, kom
1223 under Svärdsriddare-orden, var derefter en vigtig
hansestad, afträddes 1582 till Polen och intogs 1625
af svenskarna, som der inrättade en hofrätt (1630) och
ett universitet. Detta universitet var en på inrådan
af dåvarande generalguvernören öfver Livland, Johan
Skytte, företagen utvidgning af det d. 13 Okt. 1630 i
denna stad inrättade gymnasiet. Instiftelsebrefvet
utfärdades af Gustaf II Adolf i lägret framför
Nürnberg d. 30 Juni 1632, och invigningen skedde
högtidligen d. 15 Okt. s. å. Universitetet kallades,
efter stiftaren, Academia gustaviana. Johan
Skyttes elfvaårige son Jakob utsågs af den
akademiska senaten till rektor, och vid hans sida
ställdes såsom prorektor teol. professoren Andreas
Virginius. Universitetet fördelades på fyra fakulteter
samt försågs med 17 ordinarie och 2 extra ordinarie
professorer. Till dess underhåll anslogs den till
5,333 riksdaler uppgående årliga räntan af två socknar
uti Ingermanland. Studenternas antal var ännu år 1633
mycket ringa (endast tio svenskar och några finnar),
men växte sedermera betydligt. 1656, då ryssarna
intogo staden, blef universitetet sprängdt. Den
28 Jan. 1689 utfärdades dock nya statuter för ett
universitet i D., och d. 21 Aug. 1690 firades
den återupprättade högskolans invigning, ehuru
läroverket tyckes hafva till en viss omfattning trädt
i verksamhet redan några år förut. Universitetet
kallades Academia gustaviana-carolina, till en
påminnelse om att det utgjorde en fortsättning af det
gamla lärosätet. Till rektor utsågs teol. prof. Olaus
Moberg från Södermanland. Professorernas antal
bestämdes till tio, och universitetets årliga anslag
uppgick till 9,000 daler. 1699 flyttades universitetet
till Pernau. I början af det stora nordiska kriget,
som utbröt år 1700, ödelades D. af Peter den store,
som lät bortföra innevånarna till det inre af
Ryssland, hvarefter staden stod snart sagdt öde i
tretton år. Genom freden i Nystad 1721
afträddes D., jämte det öfriga Livland, formligen
till ryssarna, hvilka det sedan tillhört.
1. Dorph, Niels Vinding, dansk filolog
och öfversättare, f. 1783 i Stege på Möen,
blef 1809 adjunkt och sedan öfverlärare i Viborg
samt var 1829–33 rektor i Horsens och erhöll 1840
professors titel. Han utgaf goda skolupplagor af
Horatius och Virgilius, öfversättningar af Holbergs
"Niels Klims underjordiske reise" (ursprungligen
skrifven på latin), Horatii oden, fyra tragedier af
AEschylus, alla Sofokles’ tragedier, fyra komedier
af Aristofanes och åtskilliga engelska skådespel.
D. skref äfven några afhandlingar om de jylländske
zigenarna. Död i Köpenhamn 1858.
E. Ebg.
2. Dorph, Anton Laurids Johannes, den förres son,
dansk målare, f. i Horsens 1831, utbildade sig
på Köpenhamns konstakademi samt hos Eckersberg
och Marstrand, vann ett namn som lycklig
porträttmålare samt tilldrog sig derefter
uppmärksamhet genom en rad vackra genrebilder
och åtskilliga altartaflor (Jesus hos Marta
och Maria, Jesus låter barnen komma till sig
m. fl.). Han blef 1871 medlem af konstakademien.
Ph. W.
Dorregaray, Antonio, markis de Craul, carlistgeneral,
f. omkr. 1820, kämpade 1836–39 i den äldre don Carlos’
här, gick sedermera öfver till det kungliga partiet,
utmärkte sig 1859 i marockanska fälttåget och bestred
1866–68 en högre syssla inom Havanas polis. 1872 slöt
han sig till den yngre don Carlos’ ("Karl VII:s")
uppror mot Spaniens republikanska regering, vann i
Maj 1873 med sin skara en seger vid Estella och blef
i Maj 1874 carlist-arméns öfverbefälhafvare. Hans
krigföring var barbarisk: pardon fick hvarken gifvas
eller tagas. I Febr. 1876 flydde han, jämte don
Carlos, från Spanien till England.
Dorsal, hvad som har afseende på ryggen. Se Dorsum.
Dorsberg, berggrupp i bajerska regeringsområdet
Pfalz. Se Donnersberg.
Dorsch-Bosin, Karolina Charlotta, född Dorsch,
skådespelerska, föddes d. 29 Okt. 1849 i Stockholm,
blef 1867 elev vid k. teatern, var 1868–72 engagerad
vid landsortsteatertrupper och 1872–75 vid svenska
teatern i Helsingfors samt hade 1875–77 och fick ånyo
1878 anställning vid Nya teatern i Stockholm. 1874
blef hon gift med skriftställaren och teaterregissören
A. Bosin (f. 1840). Bland hennes roler må nämnas:
Hjördis i "Härmännen på Helgeland", Kristina i
"Drottning Kristina", Margareta i Göthes "Faust"
och Coralie i "Coralies son".
Dorset, grefskap i södra England, mellan
grefskapen Devon, Somerset, Wilts och Hants samt
Engelska kanalen. Arealen 2,538 qv.-kilom. (46,09
qv.-mil). 195,536 innev. (1871), af hvilka 34
proc. äro stadsboar. Marken är öfvervägande jämn,
men genomdragen af låga kritberg ("downs"),
hvilka stupa brant i kanalen. Delvis är D. mycket
fruktbart. De förnämsta floderna äro Frome, Piddle
och Stour. Klimatet är ovanligt mildt oeh sundt. Af
marken äro 38 proc. åker och 36 proc. äng. Utmärkt
fårras. Boskapsskötseln står högt. Särdeles god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
