Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant / 1429-1430 (1880) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drake - Drake, Francis, engelsk sjöman - Drake, namn på tre svenska adliga ätter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kallad lyfting (lypting) hvarest styrmannen hade
sin plats och höfdingen sitt sofrum. Kring
relingen hängde besättningens sköldar. Den
nordiska forntidens mest prisade drakskepp var
"Ormen långe", som tillhörde den norske konungen
Olof Tryggvesson. Afbildningar af drakskepp



förekomma på många runstenar, men den tydligaste
föreställningen om sådana farkosters
utseende få vi af bilderna på Bayeux-tapeten,
från hvilken vidstående figur är hemtad. Hd.

Drake [drek], Francis, engelsk sjöman, f. 1545 (l. 1539),
deltog 1567 såsom fartygschef i Hawkins’ olyckliga
expedition till Vera Cruz och företog 1570 och 1572,
med drottning Elisabets bemyndigande, plundringståg
mot spaniorerna i Vestindien och Södra Amerika
samt eröfrade derunder Nombre de Dios och Vera
Cruz. Med det rika byte han gjort under sistnämnda
tåg utrustade han sjelf tre fregatter, med hvilka
han deltog i expeditionen till Irland under lord
Essex. 1579 företog D. sin namnkunniga jordomsegling
med fem små fartyg (af hvilka tvänne under resan
förstördes) och 166 man, seglade genom Magelhaens
sund, längs Amerikas vestra kust, till 48° n. br.,
tog Kalifornien i besittning under namn af "New
Albion" och återvände 1580, sedan han fåfängt sökt
en passage n. om Amerika, öfver Stilla oceanen och
rundt Goda-hopps-udden till England. 1585 sändes han
af drottningen med tjugo skepp på en ny expedition,
hvarunder han fråntog spaniorerna S:t Jago (en af Kap
Verde-öarna), S. Domingo, Cartagena och S:t Augustin
på Floridakusten. Då Filip II 1588 utrustade "den
oöfvervinneliga armadan", sändes D. att med tre skepp
forcera inloppet till Cadiz. Han förstörde der hundra
spanska fartyg på omkr. 10,000 tons, hvarefter han
plundrade längs spanska kusten. Såsom vice-amiral
under lord Howard deltog han vid tillintetgörandet
af samma armada. 1589 misslyckades han uti en
expedition, som hade till ändamål att sätta dom
Antonio på Portugals tron. I förening med Hawkins
företog D. 1594 ännu en expedition till Vestindien,
men denna aflopp

olyckligt. Under färden dog han, i Febr. 1595. Ehuru
utan uppfostran, var D. i besittning af goda
kunskaper i navigation och astronomi samt begåfvad
med en hög grad af vältalighet. Hans karakter
var aktningsvärd, ehuru han af många bland
sina landsmän ansågs som sjöröfvare. Drottning
Elisabet upphöjde honom i adligt stånd (1581).
O. E. G. N.

Drake, namn på tre svenska adliga ätter. –
Drake af Hagelsrum (i Småland) härstammar från
Arvid Knutsson D. (d. omkr. 1618), hvilken
tillhörde den gamla adelsslägten Hand, men som
med Johan III:s tillstånd upptog sin moders namn,
Drake. Ätten introducerades på riddarhuset 1625. –
Drake af Intorp (i Vestergötland). Denna ätt, som
utgick på svärdssidan 1636, härstammade från Olof
Nilsson D. (d. 1590), hvilken tillhörde den gamla
adliga ätten Store, men upptog sitt mödernenamn,
Drake. – Drake af Torp och Hambra (i Östergötland)
blef med Johan Kristersson D. 1646 adlig och utgick
på svärdssidan 1677 (med stiftaren).

1. Drake, Gustaf, sjöröfvare, sonson till
Arvid Knutsson D. af Hagelsrum, född d. 11 Dec. 1634,
var hofjunkare hos Karl X Gustaf och blef sedermera
ryttmästare. Tillsammans med sin svåger, friherre
Gustaf Adolf Skytte, afseglade han i Aug. 1661
från Kalmar, i afsigt att företaga plundringar,
och denna färd tyckes icke hafva varit deras
första i denna afsigt. Vid Göteborg mötte de
några holländska handelsfartyg, hvilka de på D:s
förslag beslöto att öfverfalla. Med sin jakt
följde de fartygen på afstånd in i Östersjön,
och när flottiljen der skildes åt, eftersatte de en
af bojertarna. Omkr. fem mil från Bornholm skreds
till anfall. Besättningen vägrade till en början
att angripa, och Skytte, som vid tillfället var
drucken, visade sig missmodig; men D:s hot och
uppmuntringar verkade. Fartyget äntrades, dess
besättning, fem man, mördades, liken kastades i
hafvet, fartyget fördes till ön Jungfrun i Kalmar
sund och sänktes. Lasten, som bestod af vin,
tobak och specerier, fördes till Skyttes gods
Strömsrum i Ålems socken af Kalmar län. Saken kunde
i längden ej hemlighållas, och en rättegång inleddes.
(Handlingar i detta mål förvaras i Riksarkivet.)
D. lyckades hålla sig undan, men återkom efter en
tid till Sverige. Han afled d. 16 Nov. 1684. –
D. är hjelten i romanen "Fribytaren på Östersjön",
af V. Rydberg. J. Th. W.

2. Drake, Erik, musiklärare och skriftställare,
ättling i sjette led af Arvid Knutsson D. af
Hagelsrum, f. i Östergötland d. 8 Jan. 1788,
blef student 1805, ingick sedermera på den civila
ämbetsmannabanan och utbildade sig samtidigt såsom
musiker samt förordnades 1830 till lärare i musikens
teori vid Musikaliska akademien, hvarest han 1841
äfven blef sekreterare, bibliotekarie och inspektor.
1861 fick han afsked med pension. Död d. 9 Juni
1870. D. hör till Sveriges flitigaste musikaliska
läroboksförfattare. Han skref Allmänna grunder i
musik och clavérspelning (1830), Elementarkurs
i harmonilära (I., 1839, 4:de uppl. 1857; II.,
1840, 3:dje uppl. 1857), Läran om kontrapunkten (I.,
1845) och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>