Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drimys - Drin - Drina - Dringelbergska libreriet - Driva, norsk elf - Drobak, stad i Norge. Se Dröbak. - Drobisch, Moritz Wilhelm, tysk matematiker och filosof - Drobisch, Gustaf Theodor, tysk skriftställare - Drochowitsch, regeringsområde och stad i Galizien. Se Drohobycs. - Drog - Drogden - Drogheda - Drogist - Drogmän, turkisk tolk. Se Dragoman. - Drogue, farmak. Se Drog. - Drohed, stad i den irländska prov. Munster. Se Bandon. - Drohobycs - Droit d'aubaine, jur. Se Hemfallsrätt. - Droitwich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malambo, "tapir-bark", ett i Brasilien högeligen
värderadt medel mot diarré, rödsot, gula febern
o. s. v. Frukterna af D. punctata Lam. användas i
de sydligaste trakterna af Amerika såsom peppar.
O. T. S.
Drin, flod i Albanien. Den bildas af två källfloder,
Hvita D. och Svarta D., af hvilka den förra, 110
kilom. (13,5 mil), kommer från de s. k. Nordalbanska
Alperna och den senare, 90 kilom. (12 mil),
från Okridasjön i s. I stora bukter genombryter
D. miriditernas och dukadsjins bergland, dervid
bildande de mest storartade, stundom alldeles
otillgängliga pass. Floden hade förr sitt utlopp
vid Lesch (Alessio), men öppnade sig 1858 en ny väg
till Skodrasjön. Längd, från källflodernas förening
till hafvet, 135 kilom. (19 mil). Nedersta loppet
är segelbart. A. G.
Drina, biflod till Donaus biflod Save. Den bildas
af de från Montenegro kommande floderna Tara,
120 kilom. (16 mil), och Piva, 85 kilom. (11 mil),
genomflyter Bosnien, der den från h. upptager Lim,
och bildar sedermera gränsen mellan Serbien och
Bosnien. Längd, från källflodernas förening, 270
kilom. (36 mil).
Dringelbergska libreriet. I slutet af 1500-talet lär
en Henrik Dringelberg hafva byggt ett kapell vid östra
änden af Caroli Tyska kyrka i Malmö och derstädes
inrättat ett bibliotek, kalladt "Dringelbergs
libreri". Qvarlefvor (41 band) af en boksamling med
detta namn funnos ännu 1845 på en hylla i kapellet,
bakom altaret. En del af det gamla biblioteket lär
hafva flyttats till Lunds akademiska bibliotek.
Driva, norsk elf, som rinner upp på Snehätta (Dovre),
i Södra Trondhjems amt, och rinner först genom den
vilda Drivdal, sedermera genom Opdal samt slutligen
genom den imposanta Sunddal, hvarefter den faller ut
i Sunddalsfjorden på Nordmöre. Längd 110 kilom. (14,8
mil). Y. N.
Drobak, stad i Norge. Se Dröbak.
Drobisch [drå-], Moritz Wilhelm,
tysk matematiker och filosof, f. i Leipzig 1802,
blef professor i matematik derstädes 1827 och
derjämte i filosofi 1842, men afgick 1868 från
den matematiska professuren. Såsom filosof har
han gjort sig känd som en trogen anhängare af
Herbart. Han har bl. a. utgifvit Neue darstellung
der logik (1836, 4:de uppl. 1875) samt den lilla
väl skrifna afhandlingen Die moralische statistik
und die menschliche willensfreiheit (1867). Såsom
matematiker har D. offentliggjort Grundzüge der
lehre von den höhern numerischen gleichungen (1834)
och den för kännedomen af matematikens historia ej
ovigtiga monografien De Joan. Widmanni Egeriano
compendio arithmeticae mereatorum (1840) m. m.
G. E.
Drobisch [drå-], Gustaf Theodor, tysk
skriftställare, f. 1811 i Dresden, redigerade
1847–60 "Zeitung für die elegante welt", var 1859–72
medredaktör i "Dresdener nachrichten" och blef
sedan medredaktör i "Dresdener presse". Hans många
skrifter utgöras af diktsamlingar, såsom Kampf-
und wehrlieder (1848), Für welt und herz (1868),
humoristiska noveller, såsom Humoresken und satiren
(1843), Humoristische vorlesungen (1864), Bunte
glasuren (1865), operatexter och skrifter för barn.
Drochowitsch, regeringsområde och stad i Galizien. Se
Drohobycs.
Drog (Fr. drogue, Eng. drug, af Holl. droog; jfr
Eng. dry, torr), farmak., en omedelbart af naturen
framalstrad produkt, som enligt farmaciens regler
förarbetas till beredande af läkemedel. Drogerna
höra således till de i äldre farmakopéer upptagna
s. k. pharmaca simplicia, "icke förarbetade
medel". De flesta äro antingen delar af eller
afsöndringar af växter. Drogerna torkas vanligen
väl och försigtigt samt böra med omsorg förvaras,
hälst om de innehålla flyktiga beståndsdelar. Många
bland dem måste årligen förnyas på apoteken, emedan
de, oaktadt den omsorgsfullaste förvaring, snart
blifva odugliga. Fordom hemtades många droger ur
djurverlden, och med några, t. ex. mysk, bäfvergäll
och spanska flugor, är detta ännu fallet. Ur den
oorganiska verlden har man endast högst få droger
i egentlig mening: petroleum, asfalt, glanssot
o. s. v. – Drogist (Fr. droguiste), innehafvare af
en droghandel. Med sådan handel är vanligen förenad
försäljning af färgämnen och andra kolonialvaror
samt apoteksreqvisita. O. T. S.
Drogden, vestliga farleden i Öresund, mellan
Saltholmen och Amager. 1873 uppstod mellan Danmark och
Sverige en tvist angående lotsrätten i D., på hvilken
de svenske Öresunds-lotsarna gjorde anspråk, men
hvilken af danska myndigheter från kändes dem. Saken
afgjordes – genom en deklaration af d. 14 Aug. 1873 –
så, att åt Danmark, såsom egare af stränderna på ömse
sidor om D., tillerkändes, med vissa modifikationer,
uteslutande lotsningsrätt genom hela D.
Drogheda [dråhida], stad i den irländska
prov. Leinster, nära Boynes utlopp i Drogheda-viken,
på gränsen af grefskapen Louth och Meath, men på
eget område. 13,510 innev. (1871), af hvilka endast
omkr. 1,000 protestanter. Bomullsfabriker, sågar,
qvarnar, garfverier m. m. Liflig handel, i synnerhet
på Liverpool och Glasgow. Under Edvard III:s regering
(1327–77) var D. en af Irlands fyra stapelstäder. Den
11 Sept. 1649 intogs det af Cromwell, som lät hela
befolkningen (utom 30 man, hvilka såldes som slafvar)
springa öfver klingan. Helt nära D. stod d. 10 Juli
1690 det s. k. slaget vid Boyne-floden, mellan Jakob
II och Vilhelm III.
Drogist, innehafvare af en droghandel. Se Drog.
Drogman, turkisk tolk. Se Dragoman.
Drogue, farmak. Se Drog.
Drohed [drå-], stad i den irländska prov. Munster. Se
Bandon.
Drohobycs [-bitsch] l. Drochowitsch. 1. Regeringsområde i konungariket
Galizien (Österrike). Arealen 1,418 qv.-kilom. (25,7
qv.-mil.). 95,820 innev. (1869). – 2. Stad i
nämnda område. 16,888 innev. (1869). Vacker
gotisk domkyrka. Saltsjuderier. Mycket besökta
marknader. Handel med spanmål, läder, lärft m. m.
Droit d’aubaine [dråa’ dåbän]; jur. Se Hemfallsrätt.
Droitwich [-oitsch], stad i mellan-engelska grefskapet
Worcester, vid Salwarpe, en biflod till Severn. 3,504
innev. (1871). Saltkällor, hvilka årligen gifva
omkr. 116,000 tons salt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
