Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Forchhammer, Johan Georg - 2. Forchhammer, Paul Wilhelm - Forchheim, stad i bajerska regeringsområdet Oberfranken - Forckenbeck, Max von - Ford, John - Fordell, Hans Hansson - Fordicidia - Fordon, en maskin afsedd att på ett kraftbesparande sätt forsla laster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kulformationer (1838), Ueber die bestandtheile
des meerwassers, seine strömungen und deren
einfluss auf das klima der küsten von Nord-Europa
(1846) samt Om midlerne til at bestemme mängden
af de organiske bestanddele i vandet (1850).
2. Forchhammer, Paul Wilhelm, tysk filolog och
fornforskare, den föregåendes broder, född i
Husum i Slesvig 1803, blef 1828 docent och 1838
professor i filologi och arkeologi vid universitetet
i Kiel. 1868–70 var han medlem af den preussiska
landtdagen och 1871–73 af den tyska riksdagen. De
vigtigaste af F:s skrifter äro: Die athener und
Sokrates (1837), Topographie von Athen (1841),
De Aristotelis arte poetica ex Platone illustranda
(1847), Die cyklopischen mauern (s. å.) och
Einleitung in das verständniss der mythen und
mythensprache Griechenlands (1875).
Forchheim, stad i bajerska regeringsområdet
Oberfranken, vid floden Regnitz och
Ludvigskanalen. Omkr. 4,000 innev. Stadens ålder går
tillbaka ända till Karl den stores tid. 1007–1802
tillhörde den, med ett kort afbrott, biskopsstiftet
Bamberg. Den 6 och 7 Aug. 1796 vunno fransmännen,
under Jourdan, en seger derstädes öfver österrikarna,
under Wartensleben.
Forckenbeck, Max von, tysk politiker, född i Münster
d. 21 Okt. 1821, anställdes 1847 vid rådhusrätten
i Glogau, blef 1849 statsadvokat i Elbing och 1873
öfverborgmästare i Breslau samt valdes 1878 af
stadsfullmäktige i Berlin till öfverborgmästare
i denna stad. – F:s bana är nästan uteslutande
parlamentarisk och såsom sådan lysande. Redan i
1848–49 års politiska strider tog han del, ehuru hans
verksamhet var af mera lokal natur. Ett vidsträcktare
fält öppnades för honom, då han 1858 blef medlem
af preussiska deputeradekammaren, hvilken han
tillhörde till 1873 (då han fick plats i herrehuset)
och hvars president han var 1866–73. Sedan 1867 har
han derjämte varit ledamot af tyska riksdagen och
vid flere sessioner utsetts till dess president. –
F. var 1861, jämte andra afgjordt liberale medlemmar
af preussiska deputeradekammaren, stiftare af det en
tid mycket inflytelserika Fortschritts-partiet, men
utträdde 1866 ur detsamma, på grund af dess häftiga
opposition mot regeringens tysk-nationella politik,
och bildade jämte Lasker, Twesten m. fl. det i
Tysklands parlamentariska historia ännu ryktbarare
national-liberala partiet. Detta parti, som stod
Bismarck troget bi i hans stortyska sträfvanden, vann
majoritet såväl inom preussiska deputeradekammaren
som inom tyska riksdagen och kunde derför sätta F. på
talmansstolen i bägge församlingarna. I början af 1879
uppstod emellertid en brytning inom partiet sjelf samt
mellan detta och regeringen i anledning af den senares
frihandelsfientliga finans- och tullpolitik, det miste
majoritet, och F., som kraftigt uttalat sig bl. a. mot
spannmålstullar och manat till bildande af ett nytt
liberalt parti, såg sig föranlåten att nedlägga
presidiet, d. 20 Maj 1879. Såsom talman ådagalade
F. mycket lugn och stor oväld samt förstod att genom
väl afpassade kompromisser underlätta ärendenas gång.
Ford, John, engelsk skald, f. 1586, egnade sig först
åt advokatyrket. Bland hans af gräsligheter uppfyllda
tragedier må nämnas The broken heart (1633) och Perkin
Warbeck (1634). Hans största förtjenst är en vacker,
om ock stundom bombastisk diktion. Död 1639.
Fordell, Hans Hansson, en af den österbottniska
allmogens ledare under det s. k. Klubbekriget, född
omkr. 1530, tillhörde en slägt, som genom förmögenhet
och giftermålsförbindelser var en af de främsta i
Österbotten. Under striderna mellan Klas Fleming
och hertig Karl tog F., som alltid stått allmogen
nära och åtnjutit dess förtroende, ifrigt hertigens
parti. Han manade Österbottens allmoge till ett allt
beslutsammare motstånd mot Fleming och var ett af
de ombud, som i Juni 1595 begåfvo sig till Sverige
för att inför hertigen framlägga den österbottniska
allmogens klagomål. Återkommen till hemorten såg
han sig tvungen att fly till Sverige, der han
stannade såsom ett österbottningarnas ombud hos
hertig Karl. Genom bref och sändebud påskyndade han
verksamt klubbekrigets utbrott, 1596. Den snikenhet
och egennytta han ådagalade kasta skugga öfver hans
karakter. F. dog förmodligen omkr. år 1606.
Fordicidia (af Lat. fordus, drägtig), enligt
sagan en af Numa Pompilius inrättad offerfest
till Tellus’, jordgudinnans, ära. Vid denna fest,
som firades i April, utgjordes offerdjuren af
drägtiga kor, hvarpå äfven namnet hänsyftar.
Fordon, en maskin afsedd att på ett kraftbesparande
sätt forsla laster. Det består af ett öfverrede för
lastens förvarande och ett underrede, försedt med
en eller två axlar med hjul. (Underredet kan äfven
utgöras af medar eller kälkar.) – Axeln består
af mellanaxeln och axelarmarna, i hvilkas ändar
hål finnas för lunsen, som insättes sedan hjulet
och lunsringen blifvit påträdda; mellan axelarmen
och mellanaxeln sitter stossen, hvars ändamål
är att hindra hjulet glida in på mellanaxeln och
öfverredet. – Ett hjul består af nafvet, hvilket
antingen är af trä eller metall (thonet-hjul), och har
ett hål för hjulbössan, i hvilken axelarmen trädes. I
nafvet fästas med sin ena ände ekrarna, hvilka äro
8 till 14; med sin andra ände äro ekrarna fästa i
lötarna, som tillsamman bilda hjulringen, hvilken
sammanhålles af hjulskenan. – Till dragarnas
anspänning och fordonets styrande finnas åtskilliga
inrättningar. För styrandet finnes en tistel eller
skalmar, hvilka äro stelt förenade med framvagnens
underrede. För anspänningen är axeln fast förenad med
en springvåg, som går framom och är parallel med
axeln. Vid denna springvåg äro fästa svänglar med
öglor, i hvilka dragarnas draglinor spännas. Fordras
mer än ett spann till fordonets dragande, hakas en
förvåg, försedd med svänglar, på en i tistelns ände
befintlig krok. – För att dragarna ej skola alltför
hårdt ansträngas i utförsbackar, böra ett fordons hjul
kunna läsas. Fordonet förses derför med någon hjul-
läsningsinrättning, hvilken kan
sättas i verksamhet äfven under rörelse och medgifva,
att motståndet kan ökas eller minskas i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
