Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Forskål, Peter - Forslingsskyldighet, kamer. - Forsman, Georg Zachris. Se Koskinen, Yrjö - Forsmark. 1. Socken i Upland - Forsmark. 2. Jernbruk - Forss, namn på trenne socknar. Se Fors - Forssa. 1. Socken. Se Forsa - Forssa. 2. Bomullsspinneri och väfveri i Tammela socken, Tavastehus län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hans oförskräckta försvar var icke egnadt att stilla
höga vederbörandes missnöje, och Kansli-kollegium
tvekade icke att tillstyrka seqvester på F:s skrift,
enär den innehölle "oförnuftiga satser, ledande
icke mindre till irriga än missnöjde och vidrige
tankar om rikets regeringssätt och den deruti
för Kongl. Maj:ts undersåtare befästa frihet och
säkerhet". Skriften förbjöds vid 1000 dal. s:mts vite,
och F. erhöll en allvarlig föreställning (1760). Redan
innan denna process var afgjord, hade F. beslutit
att lemna Sverige för att i främmande land söka ett
vidsträcktare och friare verkningsfält. Han mottog
nämligen, genom Michaelis’ bemedling, ett anbud
att deltaga i en af danska regeringen bekostad
och anordnad forskningsresa till Arabien. Resan,
hvarmed den vigtigaste perioden i F:s lefnad begynner,
anträddes i början af 1761. F. ådagalade i hög grad
mod och ihärdighet under expeditionens vidsträckta
forskningsresor i Arabien, men inom kort blef hans
lefnadsbana afbruten. Han insjuknade i Juni 1763 och
afled d. 11 Juli s. å. i staden Jerîm. F:s arabiska
forskningsresa bar rika frukter åt vetenskapen. En
icke ringa del af hans anteckningar publicerades
till en början i Niebuhrs arbeten om Arabien. Senare
utkommo hans arbeten Descriptiones animalium (1775),
Flora aegyptiaco-arabica (1775) samt Icones rerum
naturalium (1776), alla utgifna i Köpenhamn. Oaktadt
åtskilliga brister, beroende på saknaden af
slutlig bearbetning, hafva F:s undersökningar
vunnit stort erkännande såsom epokgörande, i
synnerhet i växtgeografiens historia. Linné skattade
F. högt och uppkallade såsom ett bevis derpå en
nässel-art efter honom, Forskålea tenacissima.
M. G. S.
Forslingsskyldighet, kamer., skyldighet for
jordinnehafvare att forsla de af hans jord
till annan person in natura utgående räntor till
räntetagarens hemvist. Grundskatterna erlades länge
till största delen in natura. Då staten åt sina
tjenare och fordringsegare anvisade räntor och
tionden från ett eller flere hemman, och dessas
innehafvare nödgades forsla skattepersedlarna till
den eller de personer, hvilka egde indelningen,
så uppstod mellan räntegifvaren och räntetagaren
ett direkt förhållande, som gaf anledning till
oupphörliga tvister. Det var visserligen stadgadt, att
forslingen ej fick gå utöfver "lagsagans" gränser,
men afstånden kunde ändock blifva försvarligt långa
för folk och dragare, då t. ex. Vestergötland och Dal
(omkr. 22,000 qvkm.) utgjorde en lagsaga, Vestmanland
och Dalarna (öfver 34,000 qvkm.) en. Uppå allmogens
klagomål förordnades 1803, att forslingsskyldigheten
ej finge utsträckas inom de norra länen utöfver 8
och inom rikets öfriga landskap utöfver 6 mil från
den skattskyldiges hemvist. Indelningshafvarens
rättighet att fordra persedlarnas levererande in
natura, eller hans s. k. uppsägningsrätt, medförde
för honom rättighet att njuta forsel-lön eller en
kontant ersättning med penningar, i fall persedlarna
icke levererades in natura, utan löstes. Jämväl åt
kronan måste räntegifvaren erlägga forsel-lön jämte
lösen, när skattepersedlarna ej
levererades i kronans förråd, våghus eller
lador. Uppsägningsrätten upphäfdes 1855 med
iakttagande af nödiga öfvergångsstadganden. Vid
grundskatternas omsättning i penningar, 1869, bortföll
forslingsskyldigheten, utom i fråga om frälseräntor
och kyrkotionden, hvilka qvarstå oberörda af 1855
och 1869 årens reformer. De betydelsefulla steg
till skatteväsendets förenkling, som dessa reformer
inneburo, medförde bland andra uppoffringar för
staten äfven den att staten måste åtaga sig att
utbetala en betydande årlig försellöns-ersättning.
Kbg.
Forsman, Georg Zachris. Se Koskinen, Yrjö.
Forsmark. 1. Socken i Upland, Stockholms
län, Frösåkers härad. Arealen 7,715 har. 1,090
innev. (1880). Patronelt pastorat af 3:dje kl., Upsala
stift, Olands och Frösåkers kontrakt. Patronatsrätten
tillhör egaren af Forsmarks bruk. – 2. Jernbruk,
hörande till Dannemoraverken, är beläget i Forsmarks
socken, Frösåkers härad. Stockholms län, samt
utgör, jämte Härnäs bruk i Upsala län och hemman
i Valbo socken af Gefleborgs län, ett gods af 45
mtl. Taxeringsvärde 906,200 kr. Den af sten i tre
våningar, 1767–74, uppförda hufvudbyggnaden omgifves
af en ovanligt vacker park och innehåller Sveriges
kanske förnämsta enskilda taflesamling, som,
enligt testamente af afl. expeditionssekreteraren
P. Ulmgren, alltid skall orubbad förvaras på F. Vid
F. funnos redan 1570 tre masugnar och flere mindre
hammare. F. var en tid kronoegendom, men har
sedermera tillhört slägterna De Besche (under hvars
tid bruket 1719 uppbrändes af ryssarna), Wattrang,
Grundel och De Geer, firman Finlay & Jennings samt,
sedan 1782, då det köptes af sedermera excellensen
grefve Samuel af Ugglas, dennes slägt. Det eges
f. n. (1881) af öfversten grefve Karl Fredrik Ludvig
af Ugglas’ arfvingar. B. S.
Forss, namn på trenne socknar. Se Fors.
Forssa. 1. Socken. Se Forsa. – 2. Bomullsspinneri
och väfveri i Tammela socken, Tavastehus län,
hör till Finlands största manufakturverk i denna
gren. 1847 anlades vid F. ett bomullsspinneri af
A. W. Wahren, H. Borgström och C. Hernmarck under
firma "Forssa bomullsspinneribolag". 1854 anlade den
förstnämnde i närheten ett mekaniskt bomullsväfveri
under firma "Wahren et comp." Dessa tvänne
bolag förenades 1859 till ett enda, under namn af
"Forssa aktiebolag". F. n. (1881) bestå bolagets
verk af bomullsspinneri, med omkr. 22,000 spindlar,
väfveri, med 600 väfstolar, garnfärgeri, tygfärgeri,
tryckeri och appreturverk, samt af mekanisk
verkstad, gjuteri, såg, mjölqvarn, färgträqvarn,
kalkugn m. fl. verk. Tillverkningsvärdet utgjorde
1880 omkr. 5 mill. mark (3 1/2 mill. kr.). Arbetarnas
antal uppgick s. å. till omkr. 1,600, af hvilka en
del bodde i bolagets byggnader, andra i egna hus,
som uppförts med af bolaget beviljade räntefria
lån. Vid fabriken underhållas tre skolor,
ett sjukhus, läsesal och bibliotek. – F. eger
ett af naturen vackert läge, som genom smak och
sorgfällig omvårdnad blifvit ytterligare förskönadt.
R. C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
