Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fouquet, Nicolas - Fouquet. Se Belleisle - Fouquier-Tinville, Antoine Quentin - Fourage, fouragera, fouragering. Se Furage - Fourchambault, stad i franska depart. Nièvre - Fourcroy, Antoine François de - Fourcroya Vent., bot. - Fourichon, Martin - Fourier, Jean Baptiste Joseph, baron de - Fourier, François Marie Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
försnillning, en anklagelse, hvilken ansågs så mycket mera
berättigad, som F. samlat oerhörda rikedomar. 1661
fängslades han efter en lysande fest på sitt slott
Vaux (vid Melun), hvilken äfven konungen bevistat,
och dömdes af en kommission, till största delen
bestående af hans fiender, till landsförvisning, men
insattes, på konungens befallning, för lifstiden på
Pignerols fästning, der han dog 1680. Den förnämsta
upphofsmannen till hans fall var Colbert, som
eftersträfvade hans plats. F:s brottslighet, länge
bestridd, är numera fullkomligt ådagalagd.
Fouquet [-ke]. Se Belleisle.
Fouquier-Tinville [-kie tängvill], Antoine Quentin,
allmän åklagare under den stora franska revolutionen,
född 1747, var före revolutionens utbrott
prokurator. De radikala åsigter han framställde i de
politiska klubbarna förskaffade honom Dantons och
Robespierres vänskap, och han utnämndes 1793 till
allmän åklagare vid revolutionstribunalet. Grym
och samvetslös tjenade han de maktegande villigt
såsom redskap vid deras förföljelser och lät döma
tusenden, oftast ohörda, till döden. Bland hans
offer voro Marie Antoinette och girondisterna. Han
skonade icke ens sina forne beskyddare, Danton och
Robespierre. Efter den senares fall, d. 9 Thermidor
år II (d. 27 Juli 1794) drogs F. i sin ordning inför
rätta och dömdes efter en 41 dagars process till
döden samt guillotinerades d. 17 Floréal år III
(d. 6 Maj 1795).
Fourage, fouragera, fouragering. Se Furage.
Fourchambault [-sjangbå], stad i franska
depart. Nièvre, vid Loire. Omkr. 7,000
innev. Storartadt metallurgiskt etablissement med
elfva masugnar, jerngjuteri och spiksmedja.
Fourcroy [-kråa], Antoine François de, fransk kemist,
f. 1755 i Paris, blef professor i kemi vid Jardin
des plantes 1784, 1792 medlem af Nationalkonventet,
sedan af Välfärdsutskottet och De äldstes råd,
1801 minister för den allmänna undervisningen
och hade såsom sådan stor del i grundläggandet af
Ecole polytechnique och Ecole normale, äfvensom i
organisationen af Institut de France. F. var en af
bearbetarna af den nyare kemiska nomenklaturen (1789)
och utgaf flere arbeten i kemi. Död 1809.
Fourcroya Vent, bot., växtslägte af fam. (eller
gruppen) Agaveae, kl. Hexandria L., ordn. Monogynia,
innefattande jättestora örter från Amerikas varmare
delar (Mejico m. m.). Till utseende, användning
m. m. likna de arterna af det närstående slägtet
Agave. Så fås pite af bladens kärlknippen hos
F. cubensis Haw., F. gigantea Vent. och F. foetida
Haw., pulque eller en pulque-liknande dryck af
F. cubensis. F. longaeva Karw. & Zucc., som växer
i Mejico på flere tusen fots höjd öfver hafvet,
har en trädartad stam, som på 12–15 m. höjd öfver
marken bär en stor bladrosett, ur hvars midt efter,
såsom det antages, ända till 400 år en blomställning
utvecklas, som på kort tid (några månader) når en höjd
af 9–12 m. samt bär ytterst rikligt med blommor. Efter
blomningen bortdör hela växten (eller åtminstone
alla dess
öfver jorden varande delar), såsom förhållandet
vanligen är hos Agaveae. Ldt.
Fourichon [-sjång], Martin, fransk amiral och
marinminister, f. 1809, blef 1843 korvettkapten,
1848 fregattkapten, kort derpå guvernör i Cayenne och
1853 konteramiral. Sedermera erhöll han befälet öfver
flottan i Stilla hafvet och ledningen af algeriska
marinen samt ställdes 1859, med rang af vice-amiral,
i spetsen för Medelhafsflottan. 1864 kallades han
till ordförande i komitén för marinärenden. Vid
fransk-tyska krigets utbrott (Juli 1870) erhöll han
befälet öfver den eskader, som skulle blockera den
preussiska Nordsjö-kusten. Under sin frånvaro hade
han d. 4 Sept. utnämnts till marinminister och begaf
sig efter sin återkomst till regeringsdelegationen i
Tours, der han dock efter Gambettas ditkomst liksom
de båda andra delegerade, Glais-Bizoin och Crémieux,
fullständigt sköts åt sidan af denne. Den 8 Febr. 1871
invaldes han i nationalförsamlingen och tog der
sin plats i högra centern. I Dec. 1875 valdes han
till senator; d. 9 Mars 1876 kallades han åter till
marinminister, i Dufaures kabinett, innehade denna
plats äfven i J. Simons kabinett och afgick först
d. 16 Maj 1877, då han återtog sin plats i senaten.
Fourier [-rie], Jean Baptiste Joseph, baron
de F., fransk vetenskapsman, född d. 21 Mars
1768 i Auxerre, blef 1789 lärare i matematik vid
krigsskolan i sin födelsestad, der han, vid behof,
äfven undervisade i samtliga andra läroämnen. Han blef
sedermera underlärare vid Ecole normale och derefter
professor i matematik vid Ecole polytechnique. 1798
åtföljde han Napoleon till Egypten, der han blef
sekreterare vid egyptiska institutet och användes i
åtskilliga diplomatiska uppdrag. Efter sin återkomst
till Frankrike utnämndes F. 1802 till prefekt i
departementet Isère samt blef 1808 baron och 1815
prefekt i departementet Rhône. 1816 valdes han till
ledamot af franska Vetenskapsakademien, men hans val
bekräftades icke af Ludvig XVIII, förr än han följande
året å nyo blef vald; kort derefter blef F. akademiens
ständige sekreterare. 1827 invaldes han i Franska
akademien. Död d. 16 Maj 1830. – F:s första offentliga
uppträdande såsom vetenskapsman skedde 1789, då
han inför Vetenskapsakademien föreläste en Mémoire
sur la resolution des équations numériques. Hans
förnämsta verk äro hans arbeten om värmet. Efter
några förberedande afhandlingar, af hvilka en
år 1812 blef prisbelönt af Vetenskapsakademien,
utkom hans epokgörande Théorie analytique de la
chaleur (1822), hvilket arbete icke endast har
stor betydelse för värmeläran, utan ock genom de
matematiska utvecklingar, som der förekomma, är af
ett synnerligt högt intresse för matematiken. Bland
F:s öfriga arbeten må nämnas hans Préface historique
m. fl. uppsatser i det af l’Institut d’Egypte utgifna
arbetet "Description de l’Egypte". K. L.
Fourier [-rie], François Marie Charles, fransk
socialist, var son af en rik köpman och föddes d. 7
April 1772 i Besançon. Enligt sin faders önskan måste
han egna sig åt handeln och öppnade en minuthandel
i Lyon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
