Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"region" (se nedan) 1 kavalleri- och 1 artillerireg:te,
1 genibataljon och 1 trängsqvadron, för hvilken
styrka i fredstid endast finnes en högst obetydlig
kader. Till armén hör äfven gendarmeriet, hvilket,
inberäknadt "garde républicaine" i Paris, uppgår
till 27,000 man med 14,500 hästar.
Arméns krigsstyrka beräknas till: fältarmén
(489 bataljoner, 315 sqvadroner, 2,166 kanoner
m. m.) 661,000 man, besättningstrupper och depoter
370,000 man samt territorialarmén 594,000 man (utom
träng- och förvaltningstrupper, 213,000 man). I
afseende på rekryteringen gäller rekryteringslagen
af d. 27 Juli 1872, enligt hvilken hvarje fransman
är skyldig till krigstjenst från 20:de till 40:de
lefnadsåret, utan rätt till friköp eller att sätta
annan man i sitt ställe. Tjenstetiden utgör 5 år i
aktiva armén, 4 i dess reserv, 5 i territorialarmén
och 6 i dess reserv. Vid rekryteringen uttages efter
lottnummern endast en del manskap till 5-årig tjenst
(tjenstetiden har allt mera minskats), under det en
mindre del hålles i tjenst endast 1/2–1 år. Hvar och
en, som egnar sig åt studier, handel, åkerbruk eller
industri och aflägger ett obetydligt kunskapsprof
samt till statskassan erlägger 1,500 francs, har
rätt att tjena såsom ett-års-frivillig. Hvarje
armékårsområde utgör en "region" för rekryteringen
och delas i 8 "subdivisioner", af hvilka hvar
och en lemnar rekryter och reservister till det
infanteriregemente, som för tillfället är eller
skulle vara förlagdt inom densamma. De öfriga vapnen
rekrytera inom hela "regionen". Subdivisionerna
äro numrerade från 1 till 144 i samma ordning som
armékårerna, och territorial-infanteriregementet
har subdivisionens nummer. Paris och Lyon äro
delade mellan fyra armékårer, som stöta ihop i
dessa städer. Underofficerare utses bland det
manskap, som genomgått de vid regementena eller
artilleribrigaderna inrättade skolorna. De tjena
hufvudsakligen på samma vilkor som soldaterna,
men åtnjuta något högre aflöning än dessa. Den, som
efter tilländagången tjenstetid förbinder sig till
"rengagement" på fem år, erhåller, enligt lagen af
d. 22 Juni 1878, en "première mise d’entretien"
på 600 francs, som genast kan utbetalas, och en
"indemnité de rengagement" på 2,000 francs, som kan
utbetalas qvartalsvis. Vid ytterligare rengagement på
fem år erhåller han en "deuxième mise d’entretien"
på 500 francs och rätt till årlig pension om minst
365 francs, efter 15 års tjenst (den längsta
tjenstetid lagen tillåter) företrädesrätt till
vissa civila tjenster. Officerare erhållas dels
(till omkr. en tredjedel) af underofficerare, som
tjenat sig upp, dels (till omkr. två tredjedelar)
af elever från militärskolorna. All befordran sker
inom hela vapnet. Afskedade officerare, som varit
30 år i tjenst, erhålla pension, och äfven sådana
officerares enkor åtnjuta understöd. För officers-
och (under vissa vilkor) äfven underofficers-barn
finnes en undervisningsanstalt (Prytanée militaire)
i La Flèche. Såsom reservofficerare användas afskedade
officerare och underofficerare, elever från Ecole
polytechnique samt ett-års-frivillige, sedan de stått
i tjenst ytterligare ett år. Territorialarméns
officerare utgöras af afskedade officerare och
underofficerare samt ett-års-frivilliga, som tjenat
ut sin tid i reserven. Generalstaben består,
enl. lagen af d. 20 Mars 1880, af särskildt
kommenderade officerare, hvilka qvarstå "hors
rang" vid sina regementen, men efter fyra års
tjenst i staben måste för en tid af minst två år
återgå till dem, såvida de icke äro generaler eller
öfverstar eller "egna sig åt särskilda studier". I
spetsen för generalstaben står en general med en
Comité consultatif vid sin sida. Generalstaben
räknar 300 officerare och 150 arkivarier, utom
den topografiska personalen, och rekryteras af
officerare, som genomgått "Ecole supérieure de
guerre" i Paris. Generalitetet (l’etat-major general)
räknar 100 divisions- och 200 brigad-generaler samt
åtskilliga generaler utan befäl. – Beväpningen
utgöres, vid infanteriet, af Gras-gevär, med 11
mm:s kaliber och bakladdningsmekanism enligt
regelsystemet. Kavalleriet har Gras-karbin eller
revolver efter Galands system. Artilleriet har
gjutstålskanoner (de fleste af 9 cm:s kaliber)
med skrufbakladdningsmekanism. Hela materielen är
ny med fordon af jern. Beklädnad och utredning äro
till sin beskaffenhet oklanderliga. Infanteriet
bär blå vapenrock eller den mellanblåa kappan med
röda epåletter, röda byxor och blå tschakå med
gula band. Jägarnas uniform är mörkblå, med gula
passepoiler och gröna epåletter. Kyrassierer och
dragoner hafva stora blanka kaskar och blå vapenrock
(kyrassiererna hafva aflagt kyrassen), hussarer
och chasseurer ljusblå attila med hvita eller svarta
snören, och artilleriet samt trängen mörkblå attila
med svarta snören. Tschakå och röda byxor äro en
för alla gemensam beklädnad. För remonteringen är
landet indeladt i 4 remonteringsområden; remonterna
dresseras vid 20 remontdepoter. I krigstid stå
landets alla hästar till krigsstyrelsens förfogande. I
afseende på truppernas utbildning har mycket blifvit
gjordt under det sista årtiondet. Årligen företagas
stora fälttjenstöfningar i obekant terräng och i dessa
deltager halfva antalet armékårer. Arméns ordinarie
budget är för år 1881 bestämd till något öfver 570
mill. fr.
Det fasta försvaret har i väsentlig mån omdanats
efter det senaste kriget. Gränserna äro liksom förr
späckade af en mängd fästningar. Kusterna skyddas
af Dunkerque, Calais, Havre, S:t Malo, Cherbourg,
Brest, Lorient, Rochefort samt en mängd mindre
fästen. Passen genom Pyreneerna spärras af åtskilliga
fästen, för hvilka fästningarna Bayonne och Perpignan
utgöra stödjepunkter. Medelhafskusten skyddas af
Toulon och Antibes, samt gränsen mot Italien och
Schweiz af en mängd fästen, bakom hvilka ligger
fästningen Briançon. På den nya gränsen mot Tyskland
har nedlagts största arbetet. Åt detta håll skyddas
F. af en första, yttre befästningslinie, i hvilken
märkas den starka fästningen Belfort och åtskilliga
mindre fästen, som spärra vägen mellan Vogeserna och
schweiziska gränsen, samt Epinal, Toul och Verdun i
Moselle- och Meuse-dalarna med mellanliggande mindre
verk. Gränsen mot Belgien försvaras af Montmédy,
Mézières, Lille jämte åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
