Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredenheim, Karl Fredrik - Fredensborg, kungligt slott i nordöstra Själland - Fredenstierna, Adam (före adlandet Schütz) - Frederica, stad och fästning i sydöstra Jylland - Frederici kyrka. Se Finska nationella församlingen - Fredericksburg, stad i nord-amerikanska staten Virginia - Fredericton, hufvudstad i New Brunswick - Frederiksberg, danskt slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
italienske bildhuggaren Giuseppe Angelini) utgör,
äfven det, ett vittnesbörd om F:s kärlek till konsten.
-rn.
Fredensborg, kungligt slott i nordöstra Själland,
Frederiksborgs amt, vid sydöstra stranden af
Esromsjön. Det uppfördes 1720–24 af Fredrik IV
och fick sitt namn med anledning af den 1720 på
Frederiksborg med Sverige afslutade freden. Det
begagnades först af hofvet till sommarresidens,
och enkedrottning Juliana Maria bodde der flere
år till sin död, 1796. Efter Frederiksborgs brand
(1859) har F. åter varit residens. Mellan slottet
och sjön sträcker sig en stor och vacker park, som
upptager en rymd af 83 har. – I närheten af slottet
har uppvuxit en liten köping, som räknar omkr. 800
innev. Den hör till Asminderöds socken, men har egen
kyrka i slottet. F. står genom jernväg i förbindelse
med Helsingör och Köpenhamn.
Fredenstierna, Adam (före adlandet Schütz),
ämbetsman, född i Viborg d. 25 Dec. 1685, blef
1703 student vid Åbo universitet, ingick 1706
på den civila tjenstemannabanan och utnämndes
1716 till advokatfiskal i riksbanken. Då lagman
G. Gyllencreutz och landshöfding P. Ribbing
m. fl. 1716 i hemlighet uppgjorde grunddragen
till en ny regeringsform, tjenstgjorde F. såsom
deras sekreterare, 1721 blef han assessor i Åbo
hofrätt, men förflyttades 1728 till Svea hofrätt och
utnämndes 1736 till hofrättsråd. Han var en af de
"gamla mössornas" förnämste kämpar samt egde stort
inflytande hos sitt parti. Vid alla tillfällen sökte
han göra hattarna all möjlig förtret. Vid riksdagen
1746–47 antastades han af protokollsdeputationen
för principalatsvillfarelse. 1749 anklagades han
jämte riksrådet Akerhielm för att hafva förmått
danska och ryska hofven att biträda till att störta
hattarna ur rådet och öfverändakasta tronföljden,
men anklagelsen förföll. Emellertid var det icke
utan skäl, som han beskylldes för allt för stor
förtrolighet med ryska sändebudet. 1752 erhöll
F. justitiekanslers namn, heder och värdighet,
utnämndes 1755 till justitiekansler och 1758 till
president i Åbo hofrätt, men förflyttades 1768 såsom
president till Svea hofrätt. Vid riksdagen 1760–62
yrkade bondeståndet, att han måtte ställas under
fiskaliskt åtal, emedan han under en process kallat
bondeståndet "tjensteqvinnornas söner". F. blef 1726
adlad. Han dog d. 4 Maj 1772 i Stockholm. F. var
så intagen af frihetstidens regeringssätt, att han
ännu 1766 påstod, "att det ej af änglar kunde göras
bättre". Han var en kunnig jurist och än större
advokat samt road af att ställa till chikaner.
A. B. B.
Fredericia, stad och fästning i sydöstra Jylland,
Veile amt, på en i Lilla Belt utskjutande udde. 8,275
innev. (1880). Af offentliga byggnader finnas
två lutherska, en reformert, en katolsk kyrka,
en synagoga och ett vackert rådhus. De vigtigaste
industriella anläggningarna äro salt-raffinaderi,
bomullsväfveri, flere tobaks- och såpfabriker samt
två jerngjuterier. Stadens hamn har ända till 3,8
m. djup. En ny hamn är anlagd för ångfärjeförbindelsen
med Strib på
Fyen. Ett minne af segern d. 6 Juli 1849 är den i
staden uppresta, af Bissen modellerade statyn "Den
danske landsoldat". – Staden anlades af Fredrik
III och hette till 1664 Frederiksodde. – Den 24
Okt. 1657 intogs F. af svenskarna under general
Wrangel, men uppgafs åter 1659. Efter freden
(1660) förbättrades fästningen. Sedermera fick hon
förfalla, och 1848 ansåg man icke ens lämpligt att
försvara henne. Under det i Malmö (s. å.) afslutna
stilleståndet upphjelptes hon emellertid och
armerades. Efter de danska truppernas nederlag vid
Kolding (1849) och Gudsö (s. å.) drog sig en del af
den danska hären under general Bülow tillbaka till
F., der emellertid endast erforderlig besättning
qvarlemnades, under det återstoden af trupperna
öfverfördes till Fyen. Schleswig-holsteinarna
inneslöto platsen med 10,000 man, hvilken styrka
dock var otillräcklig för ändamålet. Den 16 Maj
1849 började de bombardera fästningen, likväl
utan synnerlig framgång. Besättningen förhöll
sig overksam under två månader, men då skulle ett
stort utfall göras, hvarför trupper öfverfördes
från Fyen (utan att alls oroas af fienden). Den
6 Juli 1849 skedde utfallet med 20,000 man mot
schleswig-holsteinarnas till 7,000 man uppgående
venstra flygel, som blef slagen efter ett tappert
motstånd, hvarefter inneslutningen upphäfdes. Efter
kriget utvidgades fästningen betydligt och gjordes
till en lägerfästning, som skulle skydda överfarten
till Fyen. Under kriget 1864 räckte krafterna icke
till att besätta fästningen; hon inneslöts d. 8 Mars,
och efter Dybböl-ställningens fall skred man till
en belägring, som danskarna dock icke afvaktade,
enär de utrymde fästningen redan den d. 29 April
1864, emedan hon gent emot en så stark fiende icke
kunde fylla sitt ändamål att binda hans krafter.
C. O. N.
Frederici kyrka. Se Finska nationella församlingen.
Fredericksburg, stad i nord-amerikanska staten
Virginia, vid Rappahannock. Omkr. 4,000 innev. Staden
anlades 1727 och är minnesvärd genom slaget d. 13
Dec. 1862, då unionens general Burnside besegrades
af de konfedererade under Lee.
Fredericton, hufvudstad i New Brunswick,
vid S:t John, som är segelbar dit. 6,006
innev. (1871). Trävaruhandel.
Frederiksberg, danskt slott på den straxt vester
om Köpenhamn belägna Valby-backe, uppfördt i
god italiensk renaissance-stil åren 1699–1703,
för Fredrik IV:s räkning, af den tyske arkitekten
v. Platen och sedan utvidgadt under Kristian VI,
som bodde der 1731–40. Slottet användes derefter
till sommarbostad af de följande konungarna, senast
af Fredrik VI, under hvilkens tid denna vackra, men
anspråkslösa konungaboning, med sin vackra utsigt
öfver hufvudstaden och sin i engelsk stil anlagda
park, bildade ett hufvudmoment i köpenhamnarnas
folklif. En bronsstaty af Fredrik VI vid ingången till
parken (af H. Bissen) erinrar om denna tid. – Sedan
1869 har slottet varit officersskola för hären. Den
forna fruktträdgården har småningom blifvit helt och
hållet upplåten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
