Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredskyrkor, tre kyrkor, som de evangeliska kristna i de schlesiska städerna Glogau, Jauer och Schweidnitz genom westfaliska freden på Sveriges yrkande fingo rättighet att bygga - Fredspipa - Fredspreliminärer. Se Fredsslut - Fredsslut, det fördrag, genom hvilket krigstillståndet mellan två eller flere krigförande makter förklaras slutadt - Fredsstyrka, krigsv. - Fredsvännernas sällskap. Se Eviga freden - Free church of Scotland. Se Skotska frikyrkan - Freeholders, egare till egendomar af en viss jordnatur, s. k. freehold, i England - Freeman, Edward Augustus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadsmurarna af trä och lera, utan torn
och klockor. Medlen dertill erhöllos genom
gåfvor. Kyrkan i Glogau kallas "Die hütte Gottes",
den i Schweidnitz "Dreifaltigkeitskirche", den i
Jauer "Heiliggeistkirche". Först genom den af konung
Karl XII med kejsar Josef I afslutade konventionen i
Altranstädt, 1707, fingo protestanterna i Schlesien
rättighet att bygga flere kyrkor och att förse dem
med torn och klockor.
Fredspipa (Fr. calumet) kallas hos Nord-Amerikas
indianer en stor, med flätadt hår och brokiga
fjädrar prydd tobakspipa af trä, som brukas vid
fredsunderhandlingar. Höfdingen röker några bloss
ur henne och räcker henne sedan till den fientliga
stammens sändebud, hvarefter hon går laget om.
Fredspreliminärer. Se Fredsslut.
Fredsslut, det fördrag, genom hvilket krigstillståndet
mellan två eller flere krigförande makter förklaras
slutadt. Vanligen afbrytas fientligheterna
först af ett vapenstillestånd, hvarefter af
de stridande makterna befullmäktigade ombud
sammankomma och enas om grunderna för fredsslutet,
de s. k. fredspreliminärerna, hvilkas antagande
efterföljes af en preliminärfred. Sedermera
skrider man till uppgörandet af de närmare
fredsvilkoren, hvarefter fredsfördraget uppgöres
och undertecknas af ombuden samt ratificeras
af staternas öfverhufvud. Fredsslutet kan
uppgöras omedelbart af de krigförande makterna,
under en neutral makts bemedling, eller på
en kongress af flere makter. Fredsfördraget
ordnar på nytt det statsrättsliga förhållandet
mellan de krigförande makterna, bestämmer de
nya gränserna, om landafträdelse eger rum –
detta sker vanligen noggrannare efteråt genom
en gränsregleringskommission –, krigsfångars
utlemnande, amnesti, krigskostnadernas bestridande,
skadeersättningar o. s. v. Fredsslutet träder i
kraft omedelbart efter ratifikationen, då inkräktaren
utrymmer det landområde, som han håller besatt, men
skall återlemna. Vanligen förbehåller sig segraren att
såsom säkerhet för fredsvilkorens uppfyllande hålla
ett visst område af fiendens land besatt (ockuperadt),
till dess nämnda vilkor blifvit uppfyllda. De dertill
använda trupperna (ockupationstrupperna) måste den
besegrade vanligen beqväma sig att underhålla. – Af
flere krigförande makter kan en sluta särskild fred,
separatfred, med fienden. – Enligt svenska och norska
grundlagarna ar rätt att sluta fred förbehållen
konungen, sedan statsrådets samtliga ledamöter i
ett utomordentligt statsråd afgifvit sina yttranden
i frågan. C. O. N.
Fredsstyrka, krigsv., den styrka af officerare,
underofficerare, manskap, tjenstemän och hästar,
som en armé och hvarje dess truppafdelning skola
underhålla i fredstid. Landets finanser bjuda att
hafva fredsstyrkan så liten som möjligt, hvilket äfven
är af vigt, på det att icke för stora arbetskrafter
skola dragas från de borgerliga sysselsättningarna. Å
andra sidan kräfva deremot de militära fordringarna,
att fredsstyrkan icke för mycket nedtvingas, emedan
manskapet då får ringa öfning, och tjenstens
upprätthållande samt öfvergången till krigsstyrka
försvåras. Dessa
olägenheter kunna dock något minskas genom
att under tiden för sommaröfningarna hafva en
större fredsstyrka, hvilken för öfrigt måste vara
större vid kavalleriet än vid infanteriet till
följd af den svårare utbildningen för förstnämnda
vapen. Rekryteringssättet är af synnerligt inflytande
på bestämmandet af fredsstyrkan. Denna utgör i de
land, der den allmänna värnpligten strängt tillämpas,
vanligen omkring 1/3 af hela krigsstyrkan, men
måste vara större, der värfning utgör grunden för
rekryteringen, t. ex. i England. I några stater,
såsom England, Österrike och Italien, bestämmes
fredsstyrkan årligen, i andra, såsom Frankrike,
gäller hon tills vidare. I Tyska riket är hon
bestämd för 7 år, senast från 1881. I Sverige utgöres
fredsstyrkan af de till sin numerär bestämda värfvade
och indelta trupperna. Arméernas fredsstyrka utgör
för närvarande (1882) i Sverige 34,571 man (med
underofficerare), i Norge 21,868 (dock icke ständigt
under fanan), i Tyska riket 427,274, i Frankrike
omkr. 469,000, i Österrike 272,527, i Ryssland
830,000, i Italien 204,441 och i England 179,489
man, deraf omkr. 90,000 i kolonierna (öfverallt
oberäknadt officerare och tjenstemän), hvartill
i de olika landen kommer flottans fredsstyrka.
C. O. N.
Fredsvännernas sällskap (Eng. Friends of peace). Se
Eviga freden.
Free church of Scotland [fri tjörtsch-]. Se Skotska
frikyrkan.
Freeholders [frihåldörs], egare till egendomar af
en viss jordnatur, s. k. freehold, i England. Sådana
egendomar skulle nu för tiden kunna kallas odaljord,
om ej den engelska lagen fortfarande bibehölle den
grundsatsen (hvilken dock har ringa eller ingen
praktisk betydelse) att all jord är omedelbarligen
eller medelbarligen län under kronan. De äro af
olika slag: estates in fee simple, hvilka innehafvas
med fullständig eganderätt; estates in fee tail,
hvilka på ett särskildt förordnadt sätt gå i arf;
estates for life, hvilka tillhöra en person endast
för hans egen eller längifvarens eller en viss
tredje persons lifstid. Beskaffenheten af freehold
belyses för öfrigt genom jämförelse med copyhold,
en annan jordnatur. Copyholders voro ursprungligen
lifegna, under det freeholders alltid varit frie
män. Copyholders lida af åtskilliga inskränkningar
i sin besittningsrätt, hvilka freeholders ej äro
underkastade. Så anses de förre ej vara egare
till den skog eller de grufvor, som finnas på
gården; och när en copyholder dör, kan hans lord,
d. v. s. den egendomsherre, under hvilken han
lyder, taga för sin räkning hans bästa kreatur. På
den hänsynslösa utöfningen af denna rättighet
har man exempel till och med från våra dagar.
E. B.
Freeman [fri-], Edward Augustus,
engelsk historieskrifvare, f. 1823 i Harborne
i Staffordshire, blef 1845 fellow vid Trinity
College i Oxford, upprätthöll der 1857–58 och
1863–64 examinationsskyldigheten i juridik och
nyare tidens historia samt 1873 i nyare tidens
historia. 1870 kallades han af universitetet i Oxford
till juris hedersdoktor. F. har utvecklat en stor
och betydelsefull verksamhet såsom författare af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
