Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Freudenthal, Axel Olof - Freund, 1. Herman Ernst - Freund, 2. Georg Kristian - Freund, Wilhelm - Frey och Freya - Frey, tidskrift för vetenskap och konst - Freycinet, Louis Claude de Saulses de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppsatser af arkeologiskt och lingvistiskt innehåll,
införda i "Album utgifvit af Nyländingar",
"Litterär tidskrift", "Tidskrift for philologi og
paedagogik" (1868), "Finsk tidskrift", och "Finska
vetenskapssocietetens öfversigt o. s. v.". Jämte
det F. varit den nästan ende bäraren af det
svenska språkforskningsarbetet i Finland, har
han varmt intresserat sig för folkbildningens
höjande bland landets svenska allmoge, hvarom
vittna flere tidningsuppsatser äfvensom uppsatser
i "Pennibibliothek för svenska allmogen i Finland
utgifvet af Nyländingar" (1866–79) och i kalendern
"Odalmannen" (1881). I egenskap af skriftställare
och redaktör för artiklar rörande Finland i
"Nordisk Familjebok" har F. verksamt deltagit
i detta arbete från dess början till 1881.
M. G. S.
Freund [fröjnd]. 1. Herman Ernst F., dansk
bildhuggare, född i närheten af Bremen d. 15
Okt. 1786, uppfostrades i smedsyrket och kom, för
att vidare utbildas deri, 1793 till en slägting
i Köpenhamn. Liflig böjelse för konsten gjorde
emellertid, att han med ifver egnade sig åt teckning
och gravering. Till en början ämnade han att blifva
medaljör samt genomgick konstakademiens skolor
och eröfrade dess medaljer (1811–17). Men då han
vann belöningar äfven för modellering i stor skala,
vaknade hos honom lusten att blifva bildhuggare. Han
utställde en modellerad figur, Eurydice, och reste
1817, som akademiens stipendiat, till Italien för
att studera bildhuggarekonsten. I Rom, der han knöt
vänskap med Thorvaldsen, utförde han Evangelisten
Lukas (i Kristiansborgs slottskyrka) och en Merkurius
(i Köpenhamns skulpturmuseum). I marmor utförde han
en grupp, Chloe, som gifver ett lam att dricka,
hvilken var beställd af en bland Thorvaldsens äldste
beundrare, den italienske grefven Sommariva. Men då
denne afled, innan arbetet var levereradt, behöll
F. detsamma. Efter konstnärens död inköptes det
till Skulpturmuseum. 1821 utgick från skandinaviska
literatursällskapet i Köpenhamn en maning till
konstnärerna att skapa verk i nordisk anda, och
åtskilliga pris utfästes. Derigenom fördes F. in
på studiet af Nordens forntid, och vid täflingen
vann han tvänne pris (för en relief, framställande
Mimer och Balder, som rådfråga nornorna, och för
några teckningar till en sittande Odin). Sedermera
(1827) modellerade han en stor fris, föreställande
Ragnarök, hvilken utfördes i marmor och pryder
en af Kristiansborgs salar. 1828 återkom F. till
Köpenhamn samt blef der ledamot af konstakademien
(sedan han som receptionsstycke framställt en Tor,
i half storlek) och straxt derefter professor vid
modellskolan. Till hans arbeten i nordisk riktning
hör, utom de nämnda, en statyett, Odin, som göts i
brons och eges af konstföreningen i Köpenhamn. Denne
Odin och springbrunnsfiguren Gosse, som rider
på en svan, i Rosenborg have, voro de enda danska
bildhuggareverk, som på långa tider blifvit gjutna i
brons. Derjämte utförde F. ett antal grafvårdar (flere
af framstående skönhet) samt åtskilliga förträffliga
byster och medaljer. Han dog d. 30 Juni 1840. –
Få konstnärer hafva anslutit sig till den grekisk-
antika konsten med större kärlek än F. I motsats
till Thorvaldsens stämningsfulla känsla för liniernas
gång och enkla uppfattning af föremålens hufvuddrag,
sökte F. att tränga djupare in i sitt föremål; och
om än detta i början kunde vålla honom svårigheter,
lärde han dock, särdeles i sina senare arbeten, att
förena en kraftig och uttrycksfull uppfattning af
naturen med en lefvande känsla för ädel, plastisk
stil. Han var tillika en bildad konstsamlare, och
med sin ifver för en renad smak bidrog han mycket
till höjandet af den danska konstindustrien, såväl i
renaissancens, som den nordiska forntidens stil. –
F:s förnämsta verk, "Ragnarökfrisen", är utgifvet,
i konturteckningar, af konstföreningen i Köpenhamn
(teckningar på sten af Olrik, med text af N. Höyen,
1857). – 2. Georg Kristian F., den föregåendes
brorson, dansk bildhuggare, född i Altona d. 7
Febr. 1821, genomgick konstakademien i Köpenhamn,
vann 1854 den mindre guldmedaljen och vistades
1854–60 i Rom. Han utmärker sig genom en lätt
framställningsförmåga och ett behagligt, om än
icke energiskt, utförande. I synnerhet lyckas han
förträffligt i återgifvandet af unga qvinnor och
barn. Till hans mest omtyckta arbeten höra En liten
flicka med en katt, Badande ung flicka, Modersglädje
m. fl. Ph. W.
Freund [fröjnd], Wilhelm, tysk lexikograf, föddes
1806 i Kempen i Posen, af judiska föräldrar. Efter
fullbordade studier innehade F. lärarebefattningar
vid flere tyska gymnasier, till dess han år 1855 blef
rektor vid en efter hans plan inrättad och anordnad
judeskola i Gleiwitz i Schlesien. 1870 tog han afsked
från denna befattning och har sedan lefvat såsom
privatman i Breslau. Han har förnämligast utmärkt
sig såsom latinsk lexikograf, och hans förnämsta
arbeten äro: Gesammtwörterbuch der lateinischen
sprache (1844–45) och Lateinisch-deutsches und
deutsch-lateinisch-griechisches schulwörterbuch
(1848–1855). C. v. F.
Frey och Freya, Nord. mytol. Se Frö och Fröja.
Frey, tidskrift för vetenskap och konst, utgafs
i Upsala under åren 1841–1850, första året i tre,
1842–1845 i sex, 1846 i sju och de återstående åren i
nio häften årligen. Redaktionen synes hafva ombesörjts
af flere personer, bland hvilka såsom hufvudredaktörer
nämnas F. G. Afzelius (1841), C. E. Zedritz (1842–43
och 1847–48) samt C. F. Bergstedt (1844–46 och
1849–50). Innehållet är gediget och ännu i dag högst
läsvärdt. Bland medarbetarna märkas åtskilliga af den
tidens förnämsta män på det literära området, såsom,
utom de redan nämnde, L. A. Anjou, N. Arfwidsson,
Atterbom, Bergfalk, Bovallius, Böttiger, Fries,
Hwasser, Järta, B. E. och C. G. Malmström,
C. J. Malmsten, J. H. Schröder, C. J. Schlyter,
C. G. Styffe, V. E. Svedelius, V. Tham samt dansken
Paludan-Müller. Frey upphörde med utgången af
år 1850, då den efterträddes af "Tidskrift för
literatur", utgifven af C. F. Bergstedt. C. v. F.
Freycinet [fressine], Louis Claude de Saulses de,
fransk verldsomseglare, f. 1779, d. 1842, följde 1800
kapten Baudin på dennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
