Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fytogeografi - Fytognosi - Fytografi - Fytokemi - Fytoliter - Fytologi - Fytonomi - Fyto-paleontologi - Fytopatologi - Fytotomi - Fyzabad - Fåborg - Fåfne - Fåhræus - 1. Fåhræus, Olof Immanuel - 2. Fåhræus, Johan Fredrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fytogeografi (af Grek. fyton, växt, och geografi,
se d. o.), växtgeografi.
Fytognosi (af Grek. fyton, växt, och gnosis, kunskap),
växtkännedom.
Fytografi (af Grek. fyton, växt, och grafein,
beskrifva), växtbeskrifning.
Fytokemi (af Grek. fyton, växt, och kemi, se d. o.),
växtkemi.
Fytoliter (af Grek. fyton, växt, och lithos, sten),
paleont., förstenade växter i allmänhet. A. G. N.
Fytologi (af Grek. fyton, växt, och logos, lära),
läran om växterna, botanik.
Fytonomi (af Grek. fyton, växt, och nomos, lag),
läran om lagarna för växtlifvet.
Fyto-paleontologi (af Grek. fyton, växt, och
paleontologi) l. paleo-fytologi, växtpaleontologi,
vetenskapen om de fossila växterna. Se Paleontologi.
A. G. N.
Fytopatologi (af Grek. fyton, växt, pathos, lidande,
och logos, lära), läran om växtsjukdomarna.
Fytotomi (af Grek. fyton, växt, och temnein,
skära), växtanatomi.
Fyzabad. Se Faisabad.
Fåborg. Se Faaborg.
Fåfne och Fåfnesmål. Se Fafne.
Fåhraeus, svenska adliga ätter, härstammande
från handlanden i Visby Olof F., som efter sin
födelsesocken, Fårö, tog sig namnet F. Hans sonsons,
handlanden Karl Niklas F:s, söner, tvillingbröderna
Olof Immanuel (se F. 1) och Johan Fredrik (se F. 2)
blefvo adlade, den förre 1842, den senare 1857,
och stamfäder för hvar sin ätt.
1. Fåhraeus, Olof Immanuel, statsråd,
vetenskapsman, född d. 23 Mars 1796 å Slite på
Gotland, blef 1810 student i Upsala, der han
1815 aflade kansliexamen, och anställdes såsom
e. o. kanslist 1816 i Kammarexpeditionen samt 1817 i
Generaltulldirektionen. Han avancerade derefter i det
förra ämbetsverket till t. f. protokollssekreterare,
1822, och i det senare till kamrerare vid
revisionskontoret, 1825. S. å. blef F. sekreterare
i den svensk-norska komitén för utarbetande af
ny författning ang. Sveriges och Norges inbördes
handels- och sjöfartsförhållanden. 1826 utnämndes
han till chef för Vestra tulldistriktet, förordnades
1830 att utarbeta förslag till nytt reglemente för
tullförvaltningen, 1834 till ledamot i komitén för
tullförfattningarnas öfverseende, 1837 att å svenska
regeringens vägnar deltaga i underhandlingarna med
de af danska regeringen förordnade kommissarier för
vidtagande af åtgärder för reglerande af de bägge
rikenas ömsesidiga handels- och sjöfartsförhållanden
samt 1839 till ledamot af den å nyo tillsatta komitén
för tullförfattningarnas ordnande. Den 28 Mars
1840 utnämndes F. till statsråd och d. 16 Maj
s. å. jämväl till chef för civildepartementet.
I denna egenskap var han 1845 konungen följaktig
under dennes vistelse i Norge och hade då jämväl
handläggningen af utrikes-departementets
ärenden sig anförtrodd. Såsom medlem af
interimsregeringen 1845–47 förestod han jämte
eget departement äfven finans- och 1847 jämväl
ecklesiastikdepartementet. Såsom civilminister
egnade F. sig i början
förnämligast åt ordnandet af de till hans departement
hörande undervisningsverk, främjandet af de
allmänna kommunikationsanstalterna och förenkling
af förvaltningsformerna. De första landtbruks- och
navigationsskolor inrättades, Landtbruksakademien
omorganiserades, och Styrelsen för allmänna väg-
och vattenbyggnader organiserades (1841). Bland
lagstiftningsreformer, till hvilka F. i högre mån
medverkade, märkas skjutsningsbesvärets lättande
genom införande af entreprenader (1844) och de nya
handels-, fabriks- och handtverksordningarna,
genom hvilka skråinrättningarna upphäfdes
(1846). F. kontrasignerade vidare oktrojen
på den första jernvägsanläggning i Sverige
(1845). 1847 utnämndes F. till landshöfding i
Göteborgs och Bohus län, från hvilket ämbete han
på egen begäran erhöll afsked 1864. 1865–75 var han
ledamot af Serafimerordensgillet. – 1842 upphöjdes
F. i adligt stånd och bevistade derefter såsom
ledamot af Ridderskapet och adeln de åtta sista
ståndsriksdagarna. 1867–78 var han, för Göteborgs och
Bohus län, ledamot af Första kammaren, under hvilken
tid han 1868–72 och under slutet af 1875 års riksdag
var vice talman, 1867 ledamot af Statsutskottet och
1867–71 ordförande för Fullmäktige i Riksbanken. Såväl
på Riddarhuset som i Första kammaren vägde F:s
ord tungt i vågskålen. – F. har såsom forskare
och författare på det naturvetenskapliga området,
i synnerhet inom entomologien, vunnit ett namn
långt utom fäderneslandets gränser och gjort sig
känd äfven såsom politisk och nationalekonomisk
skriftställare. Lärda samfund hafva också skyndat
att visa honom sitt erkännande: han blef 1831
ledamot och 1841 hedersledamot af Vetenskaps-
och Vitterhetssamhället i Göteborg, 1840 ledamot
af Vetenskapsakademien samt hedersledamot af
Vetenskapssoc. i Upsala 1845, af Landtbruksakademien
1848, af Vitt. Hist. o. Ant. akademien 1870 och
af Fysiografiska sällskapet i Lund 1878. 1877
utnämndes han till filos. hedersdoktor i Upsala. –
Bland F:s tryckta skrifter märkas: Genera et
species curculionidum (jämte G. J. Schönherr,
1838–44), Insecta Caffrariae (jämte Boheman,
1848–57), Ytterligare bidrag till det hvilande
representationsförslagets granskning af tvänne
reformvänner (anonymt; 1865), Coleoptera Caffrariae
(i "Öfversigt af Vet. akad:s förhandl." 1870–72),
Om arternas härledning i djurriket (i "Svensk
tidskrift", 1874), Om transformationsteoriens stöd af
embryologiska iakttagelser (i "Sv. tidskrift", 1876)
och Skildringar ur det offentliga lifvet (1880),
vigtiga bidrag till samtidens historia.
2. Fåhraeus, Johan Fredrik, statsråd, den
föregåendes tvillingbroder, född å Slite på Gotland
d. 23 Mars 1796, blef 1810 student i Upsala,
antogs 1816 till e. o. kanslist i Handels- och
finansexpeditionen och i Generaltulldirektionen. Ur
det förra ämbetsverket, der han avancerade till
protokollssekreterare (1821), tog han afsked 1825
och hade under tiden i det senare avancerat till
t. f. sekreterare, 1824. Sedan Generaltulldirektionen
ombildats till Generaltullstyrelsen, blef F. derstädes
1825 t. f. sekreterare, s. å. sekreterare, 1826 andre
departementschef och 1836
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
