Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Förbening l. Ossifikation - Förbindelsepost l. Nattpost - Förbinderi-ställen - Förbinderi-vagn - Förbindning - Förbjudna led
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ungdomsåldern och är vanligen afslutad vid 17:de–20:de
året. Moderväfnaden för benet är brosket, på hvars
bekostnad benet först bildas. Det tillväxer sedan,
hos de långa rörbenen, genom bildning af unga lager,
som utgå från benhinnan (periostium). Dessutom
finnas, mellan skaften och ledgångsändarna,
epifyserna, särskilda skifformiga brosk, som
äro verkstäder för benbildning. Dessa epifyser,
liksom de platta benen, innehålla ännu vid födelsen
broskkärnor, hvarifrån deras förbening hufvudsakligen
utgår. Hos menniskan tillhöra alla ben, med undantag
af tungbenet, några småben inne i örat och några
i muskler eller senor inväfda ben (sesamben),
det s. k. skelettet. Men hos många djur förekomma
emellertid benbildningar på andra ställen, såsom i
huden hos sköldpaddor, ekoxar, några fiskar m. fl.;
i hjertat hos idislare och pachydermer; i musklerna
hos kamelen, lamadjuret, foglar och fiskar; i ögat,
i yttre näsan, hos svinet; i tungan, hos fiskar och
foglar; i respirations- och könsorganen hos andra
djur. Hos menniskan kunna äfven dylika förbeningar
uppkomma, men de tillhöra den andra klassen, eller
de patologiska förbeningarna. Dessa förekomma mest
i de brosk, som egentligen borde qvarblifva såsom
sådana under hela lifvet, således i refbensbrosken,
i ledgångar (särdeles vanligt), samt i hjertat,
i ögonen och annorstädes. Någon gång är en sådan
förbening mycket välkommen och nödvändig, såsom
vid läkning af benbrott, men oftast är den mer
eller mindre skadlig. Vådan beror hufvudsakligen
på det organ, hvari förbeningen uppstått, och den
inskränkning i vigtiga funktioner (t ex. hjertats),
som förbeningen vållar. Rsr.
Förbindelsepost l. Nattpost, krigsv., en sådan
af en man bestående post, som i mörker och dimma
utsättes vid en fältvakt mellan dubbelposterna
och fältvaktens slutna del för att upprätthålla
förbindelsen mellan dessa. Jfr Fältvakt.
C. O. N.
Förbinderi-ställen. Se Ambulans.
Förbinderi-vagn, ett tvåspändt fordon, utrustadt med
det, som för den första vården af sårade och sjuke
kan vara nödvändigt, medföljer hvarje infanteri-
eller kavalleri-bataljon, hvarje artilleridivision
och ingeniörkompani. H. W. W.
Förbindning, skeppsb. Se Diagonal-förbindning.
Förbjudna led, slägtskap eller svågerlag af sådan
närhet, att äktenskap mellan de sålunda beslägtade
eller besvågrade icke är tillåtet. Om slägtskap såsom
äktenskapshinder finnes stadgadt i 3 Moseb. 18: 6
ff., hvilket lagts till grund för lagstiftningen i
detta ämne inom det kristna samhället. Den katolska
kyrkan förklarade äktenskapet vara ett sakrament
och fick derigenom äktenskapsmålen dragna under
andlig domsrätt samt till följd deraf ett bestämmande
inflytande på äktenskapslagstiftningen. Hon utsträckte
de förbjudna slägtskapsleden vida utöfver den
mosaiska begränsningen, i det hon förbjöd äktenskap
ej blott mellan dem, som voro skylda i rätt upp-
och nedstigande led, utan ock mellan sidoskylda till
och med sjette led. Då kyrkan för ledens beräknande
använde den s. k. kanoniska komputationen, som
angifver
skyldskåpens närhet å sidan icke genom sammanläggning
af alla led mellan hvar och en af de skylda och
den, från hvilken de bägge härstamma, utan efter
antalet led endast i den ena linien från stammen,
så fick detta äktenskapshinder en utomordentlig
utsträckning. Väl medgåfvo påfvarna befrielse eller
dispens; men tvånget var dock alltför tryckande,
och genom flere kyrkomötens beslut inskränktes
de förbjudna ledens antal. Ytterligare lättnad
infördes genom reformationen. Äktenskap förbjöds
mellan anförvandter i rätt upp- och nedstigande
skyldskap, mellan syskon och mellan syskonbarn,
men vid öfriga fall af sidoskyldskap endast när
respectus parentelae egde rum, d. v. s. när den
ena stod närmare den för bägge gemensamma stammen
än den andra (t. ex. systerdotter och morbroder),
i hvilket fall dock dispens kunde gifvas. – I Sverige
gällde under medeltiden de katolska bestämmelserna. I
1571 års kyrko-ordning förbjöds äktenskap mellan
skylda inom femte led, men dispens kunde gifvas
i de led, "som icke voro förbudna i den heliga
skrift". Ytterligare inskränktes de förbjudna leden
genom 1686 års kyrkolag, och 1734 års lag begränsade
förbudet mot äktenskap mellan sidoskylda till syskon,
syskonbarn och de fall, der respectus parentelae eger
rum. Äktenskap mellan syskonbarn egde dock konungen
tillåta, och år 1845 borttogs äfven det vilkorliga
förbudet i detta fall. Dansk och norsk rätt medgifver
äktenskap mellan sidoskylda, äfven der respectus
parentelae eger rum; dock erfordras dispens, om det
är qvinnan, som står närmare stammen. – Svågerlag
har i allmänhet utgjort hinder för äktenskap i samma
utsträckning som skyldskap. Den romerska kyrkan
ansåg, att då man och hustru genom äktenskapet
förenades till ett kött, borde samma förbud gälla
för äktenskap mellan besvågrade som för giftermål
mellan slägtingar. Äktenskapshindret blef ännu mer
omfattande derigenom att svågerlag ansågs uppkomma
ej blott genom äktenskap, utan ock genom lägersmål,
och genom dess tillämpning äfven på det s. k. andra
svågerlaget, hvilket ansågs ega rum mellan den ene
af två makar samt dem, som voro besvågrade med den
andre, t. ex. mellan en man och hans stjuffaders
enka. I Sverige gällde dessa bestämmelser, till
dess 1571 års kyrkoordning äfven der inskränkte
de förbjudna leden och medgaf dispens i många
fall. 1734 års lag upptog såsom äktenskapshinder rätt
upp- och nedstigande svågerlag samt åtskilliga fall
af svågerlag å sidolinien och i andra grad. Genom
K. F. d. 10 April 1810 gjordes dock förbudet i dessa
fall vilkorligt, så att konungen egde medgifva
dispens, och genom K. F. d. 24 Maj 1872 borttogs
det alldeles, så att numera blott rätt upp- och
nedstigande svågerlag utgör äktenskapshinder. Dansk
och norsk rätt upptager äfven vissa fall af
svågerlag å sidan såsom äktenskapshinder, ehuru
dispensabelt. Vid bestämmande af de förbjudna leden
göres af svensk rätt ingen skilnad mellan hel och
half skyldskap eller mellan blodsband, som uppkommer
af äktenskap, och det, som grundas genom lägersmål.
I. Afz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
