Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gardelegen - Gardenia - Gardera - Gardermoen - Garderob - Garde ting - Gardin - Gardiner - Gardiner, Stephen - Gardiner, Samuel Rawson - Gardist - Gardner, Allan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gardelegen, kretsstad i preussiska regeringsområdet
Magdeburg, vid Milde. Omkr, 6,700 innev. Staden
anlades 924.
Gardenia L. 1. Bot., växtslägte af fam. Rubiaceae,
kl. Pentandria L., ordn. Monogynia. Arterna äro
buskar, någon gång träd, med stora, oftast hvita
blommor. De flesta växa i gamla verldens tropiska
och subtropiska land. Flere odlas som prydnadsväxter
i växthus och boningsrum, t. ex. G. florida L.,
från Kina och Japan, hvilken har ensamma, tämligen
stora, välluktande, oftast dubbla, hvita blommor
samt mörkgröna, glänsande blad, G. devoniana
Lindl. och G. radicans Thunb. m. fl. – Torkade
frukter af flere dithörande arter nyttjas i
Kina till färgning, vanligast i gult. På detta
sätt färgas t. ex. mandarindrägter gula. Det
gula färgämnet är sannolikt identiskt med
polychroit i saffran. Frukterna af G. florida
nyttjas i febrar och vid lidanden i urinvägarna
samt mot ögoninflammationer och vissa
hudåkommor. G. arborea Roxb. och G. resinifera
Roth lemna Decamali-gummi, användt i Ostindien
som läke- och färgmedel. Så kallad "kapsk jernved" fås
af G. Rothmanni L. – 2. Paleont. Under tertiärperioden
funnos åtskilliga arter af Gardenia äfven i Europa. I
synnerhet utbredd var G. Wetzleri Hr, hvars frukter
man funnit flerstädes i Schweiz och Tyskland,
ända upp till Samland och Königsberg, samt äfven i
södra England. Denna art tyckes hafva varit närmast
beslägtad med de nu lefvande G. lutea Fres. och
G. Thunbergii L. fil., af hvilka den förra finnes i
Abessinien, den senare på Kap. Några fossila blad af
slägtet har man deremot ännu icke med säkerhet lyckats
påvisa. 1. Ldt. O. T. S. 2. A. G. N.
Gardera (Fr. garder, af Fornhögt. wartên, taga sig
till vara, af roten war, blifva varse), skydda,
försvara. Jfr En garde.
Gardermoen, exercisplats på egendomen Garders område,
i Ullensakers pastorat, Akershus amt (Norge),
omkr. 45 km. från Kristiania. Större truppsamlingar
hafva der flere gånger varit sammandragna till
öfningar. O. A. Ö.
Garderob (Fr. garderobe, af garde, förvar, och robe,
klädnad), klädkammare, klädförråd; påklädningsrum
(på teatern). – Garderobier [-bie], fem. garderobière
[-biär], Fr., den person, som har tillsyn öfver
ett klädförråd.
Garde ting, tingslag på Gotland i södra "befallningen"
(häradet), omfattar socknarna Alskog, Lye, Etelhem
och Garde. Areal 14,537 har. 1,838 innev. (1880).
Gardin (Fr. courtine – numera nästan obrukl.;
i stället begagnas rideau –, Med. Lat. cortina),
förhänge för fönster, dörrar, sängar o. s. v.
Gardiner, stad i nord-amerikanska staten Maine, vid
Kennebec river, genom en bro förenad med den på andra
sidan floden belägna staden Pittston. Omkr. 4,500
innev. Jerngjuterier, sågar, pappersqvarnar m. m.
Gardiner, Stephen, biskop af Winchester och
lordkansler af England, f. 1483, blef juris doktor
1520 och doktor i kanoniska lagen 1521. Såsom
sekreterare hos kardinal Wolsey förvärfvade
G. noggrann kunskap om utrikespolitiken samt nyttjades
mycket i diplomatiska värf. Hans
nit och förmåga att befordra Henrik VIII:s önskan
att skilja sig från Katarina af Aragonien gaf
konungen anledning att 1528 afsända honom till
Italien, der han hos påfven utverkade fullmakt för
kardinalerna Wolsey och Campeggio att i England afgöra
frågan om äktenskapsskilnaden, men han kunde icke
förmå påfven till några vidare medgifvanden. 1529
utnämndes G. till konungens sekreterare och blef 1531
biskop i Winchester. Han visade sig såsom en nitisk
befordrare af Henriks skilsmässa från Katarina och
försvarare af hans supremati öfver kyrkan, ehuru
han för öfrigt icke gillade konungens behandling af
kyrkan, i synnerhet under den tid lord Cromwell
åtnjöt konungens förtroende. 1540 blef G. vald
till kansler för universitetet i Cambridge. Då
han i början af Edvard VI:s regering satte sig
mot protestantiska lärans införande, blef han
afsatt från biskopsämbetet och hållen i fängelse,
men frigafs, då drottning Maria (1553) besteg
tronen, återfick sitt biskopsstift och utnämndes
till lordkansler samt var någon tid drottningens
förnämste rådgifvare. Han fick nu till uppgift att
omgöra icke så litet af det verk han i sina yngre år
hjelpt till att genomdrifva – att försvara lagligheten
af drottningens börd och af hennes moders äktenskap,
att återställa katolska läran och återkalla hvad han
sjelf skrifvit rörande den kungliga suprematien. I
den upplågande förföljelsen mot protestanterna hade
ock G. sin del, ehuru han var böjd för mildare mått
och steg och bl. a. räddade prinsessan Elisabets
lif. Död 1555. G. har af de protestantiske
författarna blifvit ensidigt bedömd. Han var en
upprigtig, ehuru icke alltid följdriktig anhängare
af katolska religionen, en motståndare till alla
styrelsens despotiska öfvergrepp, en skicklig
teolog och en varm befordrare af vetenskaper.
A. B. B.
Gardiner, Samuel Basson, engelsk historieskrifvare,
f. 1829, professor i nyare tidens historia vid "Kings
college" i London. G. har utgifvit följande arbeten:
A history of England from the accession of James I to
the despatch of chief justice Coke, Prince Charles
and the Spanish match; A history of England under
the duke of Buckingham and Charles I; The personal
govemment of Charles I; The fall of the monarchy of
Charles I (1881); The thirty years war; An outline
of English history, The first two Stuarts och The
Puritan revolution (de bägge sistnämnda i det af flere
författare utgifna seriearbetet "The epochs of modern
history"). Tillsammans med Mullinger har G. författat
Introduction to the study of english history, hvilket
arbete bl. a. innehåller en redogörelse för de i
tryck tillgängliga källorna till Englands historia.
Gärdist (Fr. le garde), soldat vid ett
gardesregemente. Se Garde.
Gardner, Allan, lord, engelsk amiral, f. 1742, ingick
vid flottan 1755, befordrades 1760 till löjtnant
och blef 1766 captain. Från 1778 deltog han med stor
utmärkelse uti sjökriget i Vestindien och var 1785–90
högste befälhafvare på Jamaicastationen. Sistnämnda
år blef han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
