Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Garrulus, Skrikslägtet, zool. - Gars, Kapten, ett inkognito-namn, som Gustaf II Adolf begagnade under sin resa till Brandenburg och Pfalz 1620 - Gartner, T., trädgårdsmästare - Gartnersällskapet i Stockholm l. Stockholms Gartnersällskap, stiftadt i Juni 1848 - Garumna. 1. Se Garonne 1. - 2. Astr., en af småplaneterna - Garve, Christian - Garwhal. Se Garhwal - Garz, stad i preussiska regeringsområdet Stettin, vid Oder - Gas (Fr. gaze), ett slags tunnt, genomskinligt tyg, som troligen fått sitt namn efter staden Gassa, hvarets det ursprungligen tillverkades - Gas, tekn., den af J. B. v. Helmont i den vetenskapliga terminologien (i början af 1600-talet) införda benämningen på det luftformiga aggregationstillståndet hos en del i naturen förekommande ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
panna och strupe, svarta fläckar och streck på
hufvudet samt hvit öfver- och undergump; vingarna äro
utåt svarta, med en stor hvit fläck, inåt brunröda;
de större vingtäckarna äro azurblå med svarta
tvärstreck; stjerten är svart; kroppslängden
uppgår till 34 cm. Nötskrikan lefver om hösten
förnämligast af nötter och ollon samt kan då med
lätthet skjutas i ek-, bok- och hasselskogar. Hon
förtjenar också att strängt efterhållas, enär hon
gör skada på mångahanda sätt. Så är hon en svår
fiende till de nyttiga småfoglarna, i det att hon
ifrigt uppsöker deras bon för att förtära de deri
befintliga äggen och ungarna; icke häller skonar hon
de fullvuxna foglarna, och man har sett henne angripa
till och med rapphönsungar. "Hon är", säger en tysk
zoolog, "nio gånger niodödaren". Såsom ett bevis på
nötskrikans djerfhet kan anföras, att hon angriper
och hackar i hjäl äfven fullvuxna huggormar. Det
uppgifves, att hon underhåller sin egen afkomma,
då den blifvit något mera vuxen, företrädesvis med
fogelungar. Dessutom gör hon skada på sädesfälten
och i trädgårdarna. Enär nötskrikan är försigtig
och väl vet att taga sig till vara för sina fiender
(hon vågar sig t. ex. icke gerna långa sträckor ut
öfver öppna fält), förminskas hon just icke till
antalet, utan snarare tvärtom, detta till mycket men
för småfoglar och mindre villebråd. – Lafskrikan,
Garrulus infaustus, förekommer ännu allmännare i
Sveriges nordliga delar, ned i norra Värmland. Hon
har hufvudet ofvan svartbrunt, halsens öfre del,
ryggen och skuldrorna rödgulaktigt grå, öfver-
och undergumpen roströda, undre delarna rostgrå,
vingarna brunaktigt askgrå och stjerten roströd,
med mellersta pennparet askgrått; kroppslängden är
29 cm. Liksom föregående art angriper lafskrikan
smärre foglar och däggdjur samt förtär foglar, som
fastnat i snaror. C. R. S.
Gars, Kapten, ett inkognito-namn, som Gustaf II
Adolf begagnade under sin resa till Brandenburg och
Pfalz 1620. Namnet bildades af begynnelsebokstäverna
i de latinska orden: Gustavus Adolphus rex Sueciae
("Gustaf Adolf, konung af Sverige").
Gartner, T. (af garten, trädgård), trädgårdsmästare.
Gartnersällskapet i Stockholm l. Stockholms
Gartnersällskap, stiftadt i Juni 1848, har enligt
stadgarna till syfte att bilda ett närmare
samband mellan trädgårdsodlare, att främja
medlemmarnas fortskridande och förkofran i hvad
som trädgårdskonsten tillhör genom att bereda
tillfälle till utbyte af idéer och erfarenhetsrön,
till uppläsande och diskuterande af in- och utländsk
trädgårdsliteratur, till framvisande af nya, vackra
eller nyttiga växter o. d. Sällskapets styrelse består
af ordförande och vice ordförande, sekreterare och
vice sekreterare, skattmästare och vice skattmästare,
bibliotekarie och vice bibliotekarie. Styrelsen
väljes för ett år i sänder på sällskapets högtidsdag,
hvilken hålles första söndagen i Februari månad. –
Sällskapets ordinarie sammankomster hållas första
söndagen i hvarje månad, hvarförutom vanligen några
extra sammankomster årligen hållas. Sällskapet
har ett tämligen rikkaltigt bibliotek, hvarur
dess medlemmar ega rätt att låna böcker. 1848–53
utgaf sällskapet en egen tidskrift, hvaraf
ett häfte utkom årligen. Sedermera har den del af
sällskapets förhandlingar, som ansetts förtjena
offentlighet, publicerats i åtskilliga tidningar
och tidskrifter. Inom sällskapet är bildad en
begrafningskassa, och början har gjorts till stiftande
af en nödhjelps- och stipendiifond. E. L.
Garumna. 1. Se Garonne 1. – 2. Astr.,
en af småplaneterna.
Garve [-fe], Christian, tysk filosof, f. 1742 i
Breslau, blef 1768 e. o. professor i filosofi i
Leipzig, men lemnade 1772 denna befattning på grund af
sjuklighet. Död 1798. Hans många skrifter innehålla
en mängd psykologiska och moraliska sanningar i
en tilltalande form. Nämnas må: Ueber die neigungen
(1764), Ueber die verbindung der moral mit der politik
(1788), Versuche ueber verschiedene gegenstände aus
der moral, der literatur und dem gesellschaftlichen
leben (1792; 2:dra uppl. 1802), Vermischte aufsätze
(1796–1800), Ueber gesellschaft und einsamkeit
(1797–1800), Uebersicht der vornehmsten principien der
sittenlehre (1798) och Eigene betrachtung über die
allgemeinsten grundsätze der sittenlehre (s. å.). Mest
uppskattad är G. för sina ypperliga öfversättningar
(delvis bearbetningar) af åtskilliga engelska,
latinska och grekiska arbeten, bl. a. af Ciceros "De
officiis" (med anmärkningar; 6:te uppl. 1829), hvilken
bok han öfversatte på Fredrik II:s uppmaning. Jfr
Manso, "Garve nach seinem schriftstellerischen
charakter" (1799).
Garwhal. Se Garhwal.
Garz, stad i preussiska regeringsområdet Stettin,
vid Oder. Omkr. 5,000 innev. Under trettioåriga kriget
befästes staden starkt af de kejserlige, men intogs
och förstördes af svenskarna 1631.
Gas (Fr. gaze), ett slags tunnt, genomskinligt tyg,
som troligen fått sitt namn efter staden Gassa,
hvarest det ursprungligen tillverkades.
Gas. 1. Tekn., den af J. B. v. Helmont i
den vetenskapliga terminologien (i början
af 1600-talet) införda benämningen på det
luftformiga aggregationstillståndet hos en
del i naturen förekommande ämnen. Då man i det
praktiska lifvet talar om gas, är det vanligen
lysgas, som afses med denna benämning; men äfven
många andra gaser förekomma, hvilka, ehuru mindre
beaktade, hafva ett stort inflytande på menniskans
ekonomi och välbefinnande. Så t. ex. utvecklas vid
hvarje förbränning gaser; det är ej de fasta eller
flytande ämnena, veden, oljan, som brinna, utan de
ur dem utvecklade gaserna. Så enkel förbränningen
af en vedbrasa, af ett ljus eller af oljan i en
lampa förekommer, förefalla dervid dock alltid två
processer, nämligen utveckling af brännbara gaser
och förbränning af dessa. I de vanliga eldstäderna
försiggå dessa båda processer samtidigt; men vid
åtskilliga tekniska operationer, der de särskiljas,
har det visat sig, att den derigenom uppkommande
besparingen i bränsle är högst beaktansvärd, hvarför
det borde vara af största vigt att få ett sådant
särskiljande infördt äfven i den husliga ekonomien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
