Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 925-926 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasmaskin, Gaskraftmaskin l. Gasmotor (af Lat. movere, röra), mek. - Gas-motor. Se Gasmaskin - Gas-mätare. Se Gas - Gasnavider. Se Ghasnavider - Gasolin l. Petroleum-eter, tekn., den flyktigaste och lättast antändliga af de destillationsprodukter, som öfvergå vid raffinering af råpetroleum - Gasolin-gasverk. Se Gasolin - Gas-olja, en blandning af de vid raffinering af petroleum först öfvergående destillationsprodukterna - Gasometer. Se Gas - Gaspari, Adolf Christian - Gasparin, Agénor Etienne - Gasparin, Valérie Boissier

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

änden försedd med lock. En horisontal slid finnes här,
hvilken rör sig mellan cylindern och locket vinkelrätt
mot cylinderns geometriska axel. Rörelsen öfverflyttas
från kolfven till maskinaxeln och svänghjulet medelst
kolfstång, vefstake och vef, alldeles som vid en
ångmaskin. Men under två hvarf af svänghjulet fylles
cylindern blott en gång. När kolfven första gången
går utåt, insuges blandningen af lysgas och luft;
vid den derpå följande gången inåt komprimeras
denna blandning, hvilken exploderar och utvidgar
sig, när kolfven andra gången går utåt. Slutligen,
vid kolfvens återgång, utströmmar gasmassan. Sliden
drifves af en särskild axel, som blott gör hälften
så många hvarf som maskinaxeln. Gasens inströmning
regleras sjelfverkande genom en ventil. Likasom vid
den atmosferiska maskinen antändes den explosiva
gasblandningen medelst en liten gaslåga. Blott
en ringa mängd vatten erfordras för cylinderns
afkylning. Maskinen upptager ett jämförelsevis
litet utrymme. Dess omloppshastighet är betydlig,
vanligen omkring 170 hvarf i minuten. Flere
andra konstruktioner af gasmaskinen äro använda,
t. ex. Bisshops, afsedd för helt små kraftbehof,
1/24 à 1 hästkraft, Ravels med oscillerande cylinder,
Clerks m. fl. G. R. D.

Gas-motor. Se Gasmaskin.

Gas-mätare. Se Gas.

Gasnavider. Se Ghasnavider.

Gasolin l. Petroleum-eter, tekn., den flyktigaste
och lättast antändliga af de destillationsprodukter,
som öfvergå vid raffinering af råpetroleum (se
Bergolja). Denna olja, som afdunstar redan vid vanlig
temperatur och kokar vid + 40 à 80° C., nyttjas
vid s. k. gasolin-gasverk. Dessa gasverk, som äro
mycket enkla, verka sålunda att oljan fint fördelas
genom att rinna öfver rörliga borstar, hvarvid den
afdunstar. Ångorna blandas dervid med luften, hvilken
tjenar som bärare af de brännbara ångorna. Blandningen
samlas derefter i en liten klocka och ledes derifrån
genom rör till brännarna. Då oljeångorna vid stark
köld lätt kondenseras, kunna ledningarna ej vara långa
och ej gerna ledas utom den lokal, der gasverket
finnes. Som blandningen af gasolinångor och luft
är explosibel, kan det ej häller komma i fråga att
använda sådana gasverk annat än för smärre, enstaka
liggande fabriker. C. A. D.

Gasolin-gasverk. Se Gasolin.

Gas-olja, en blandning af de vid raffinering af
petroleum först öfvergående destillationsprodukterna
(se Bergolja). Vid destillering af petroleum afskiljer
man vanligen ej särskildt den först öfvergående
gasolinen, utan uppsamlar denna tillsammans med de
efteråt följande destillationsprodukterna, hvilka
koka vid en temperatur af + 80 à 120° C. Denna
blandning af oljor, som går i handeln under namn af
gasolja l. raffinerad nafta, har fått en ganska
vidsträckt användning i den husliga ekonomien, ehuru
man, till följd af oljans stora flyktighet, måste
iakttaga en viss försigtighet vid hennes begagnande
för att undvika explosioner. Sålunda använder man
såväl inomhus som på många ställen till gatubelysning
s. k. gas-lampor eller

rättare gasolje-lampor, hvilka äro helt enkelt
inrättade så, att den uti en reservoar förvarade
oljan uppsuges af en i ett rör innesluten veke, från
hvars öfre ände oljan afdunstar, hvarvid ångorna
uttränga genom ett eller flere i rörets topp anbragta
hål, der de antändas. Likaledes användas mycket
s. k. gas-kök eller rättare gasoljespisar, hvaraf



fig. i genomskärning visar en konstruktion. Oljan
inhälles i ett särskildt kärl och föres derifrån
genom ett långt rör till den i ett vertikalt rör
inneslutna veken eller bomullen. Från ett fint hål
i spetsen af detta rör utströmma de bildade ångorna
och antändas. Ofvanför detta hål sitter en plåt,
hvarigenom lågan ledes i horisontal riktning och
fördelas rundt omkring, så att den verkar jämnt
under bottnen af det ofvanpå den omgifvande manteln
stående kokkärlet. C. A. D.

Gasometer. Se Gas.

Gaspari, Adolf Christian, tysk geograf, f. 1752,
d. 1830 såsom professor i geografi och statistik vid
universitetet i Königsberg. De mest bekanta af hans
många läro- och handböcker i geografi äro Lehrbuch
der erdbeschreibung (1792–93; många uppl.) och
Vollständiges handbuch der neuesten erdbeschreibung
(1797–1802; ny uppl. 1819–26, utgifven af G., Hassel,
Cannabich m. fl.).

1. Gasparin [-räng], Agénor Etienne, grefve de
G., fransk skriftställare, född 1810, blef 1836
expeditionschef i inrikesdepartementet och var 1842–46
medlem af deputeradekammaren. Han ifrade för
negrernas emancipation och sökte, sjelf ifrig
protestant, af alla krafter främja en fri utöfning af
den protestantiska kulten. Död 1871 i Genève, der
han tillbragt största delen af sitt lif. – Bland hans
arbeten märkas Intéréts généraux du protestantisme
français (1843), Christianisme et paganisme (1850;
"Christendom och hedendom eller de grundsatser som
sammandrabbat vid den andliga och presterliga kris,
som framstått inom kantonen Waadt", 1857), Le bonheur
(1859; 6:te uppl. 1874), Les Etats-unis en 1861 (2:dra
uppl. 1862), La famille, ses devoirs, ses joies et
ses douleurs (1865; "Familjen, dess pligter, fröjder
och sorger", 1872–74), La liberté morale (1868), La
France, nos fautes, nos perils, notre avenir (1872).

2. Gasparin [-räng], Valérie Boissier, grefvinna
de G., fransk skriftställarinna, den föregåendes
maka, född 1815, har författat flere politiska och
filosofiska arbeten, i hvilka hon särskildt uppträdt
såsom en afgjord motståndare till de religiösa
och sociala förvillelser, till hvilka några sekter
gjort sig skyldiga. Två af hennes arbeten, Le
mariage au point de vue chrétien (1842) och Il y
a des pauvres à Paris et ailleurs (1846), hafva af
Franska akademien belönats med montyonska priset.
Bland hennes öfriga arbeten märkas Un livre pour
les femmes mariées (1845), Journal d’un voyage au
Levant (1849), Quelques

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>