Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gastritis, inflammation af magsäcken - Gastrocnemius, Lat., anat., den muskel, som bildar den mest framstående delen af vaden - Gastrodyni. Se Gastralgi och Kardialgi - Gastroenteritis, med., inflammation af magsäck och tunntarmar - Gastrohysterotomi, kejsarsnitt. Se d. o. - Gastromalasi, med., uppmjukning af magsäcken - Gastromycetes Fr. Buksvampar, bot. - Gastronom, grundlig kännare af den finare matlagningen; läckermun - Gastronomi, konsten att bedöma läckra rätter; den högre kokkonsten - Gastrorrhagi, med., blödning från magen eller blodkräkning. Se d. o. - Gastroskop, ett af Nitze och Leiter uppfunnet instrument, genom hvilket man kan se in i magsäcken - Gastrosofi, sammanfattningen af de regler, som menniskan bör följa för att kunna utan skada njuta bordets nöjen - Gastrotomi, kir., en operation, bestående deri, att man utifrån, efter att hafva delat bukens betäckningar, uppsöker och öppnar sjelfva magsäcken, ventrikeln - Gas-utveckling, kem., afskiljande af gaser ur något ämne - Gas-vatten, tekn., de kondensationsprodukter, hufvudsakligen bestående af tjära (se d. o.) och ammoniak-vatten - Gas-vulkan, geol., populär, men kanske mindre exakt benämning på den utströmning af vattenånga eller andra, vanligen upphettade gaser, som eger rum i sprickor och remnor i krateröppningarna eller på sluttningarna af vulkaner, hvilka för öfrigt befinna sig i hvila
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gastritis (af Grek. gaster, mage), inflammation
af magsäcken. F. B.
Gastrocnemius, Lat. (af Grek. gaster, mage, och
kneme, vad), anat., den muskel, som bildar den mest
framstående delen af vaden. F. B.
Gastrodyni (af Grek. gaster, mage, och odyne,
smärta). Se Gastralgi och Kardialgi. F. B.
Gastroenteritis (af Grek. gaster, mage, och enteron,
tarm), med., inflammation af magsäck och tunntarmar.
F. B.
Gastrohysterotomi (af Grek. gaster, mage, hystera,
lifmoder, och tome, snitt), kejsarsnitt. Se d. o.
F. B.
Gastromalasi (af Grek. gaster, mage, och malateia,
uppmjukning), med., uppmjukning af magsäcken.
F. B.
Gastromycetes Fr. (af Grek. gaster, mage, och mykes,
svamp), Buksvampar, bot., bilda en särskild ordning
eller familj inom en afdelning af svamparnas klass,
som kallas Basidiomycetes, och hos hvilken
sporernas moderceller (basidierna) äro förenade jämte
ofruktbara celler (parafyser) till ett slags sporbädd
(hymenium). Sporerna bildas, vanligen till ett antal
af 4, af hvarje modercell, derigenom att från dennas
spets utskjuta koniska upphöjningar, hvilka förlängas
till trådlika bildningar, med uppsvällda toppar
("sterigmer"). Dessa begränsas med en vägg till
sjelfständiga celler och lossna sedan såsom fria
sporer. Hos buksvamparna äro fruktbildningarna
(sporhusen) fullkomligt slutna, och på insidan af
dessas väggar utbildas sporbädden. När sporerna
äro fullt färdiga, brista sporhusen vanligen
i toppen och utsläppa sporerna, som ofta likna
ett röklikt stoft. Inom sporhuset äro sporerna
blandade med en trådlik eller slemlik massa. De
bekanta röksvamparna, af slägtet Lycoperdon
Tourn, höra till buksvamparna. Jfr Röksvamp,
O. T. S.
Gastronom (af Grek. gaster, mage, och nomos,
lag), grundlig kännare af den finare matlagningen;
läckermun. – Gastronomi, konsten att bedöma läckra
rätter; den högre kokkonsten.
Gastrorrhagi (af Grek. gaster, mage, och
regnynai, brista), med., blödning från magen eller
blodkräkning. Se d. o. F. B.
Gastroskop (af Grek. gaster, mage, och skopein,
skåda), ett af Nitze och Leiter uppfunnet instrument,
genom hvilket man kan se in i magsäcken.
F. B.
Gastrosofi (af Grek. gaster, mage, och sofia,
vishet), sammanfattningen af de regler, som menniskan
bör följa för att kunna utan skada njuta bordets
nöjen. En kodex på detta område är Brillat-Savarins
arbete "Physiologie du goût" (1825, sedermera utg. i
flere uppl.).
Gastrotomi (af Grek. gaster, mage, och tome, snitt),
kir., en operation, bestående deri, att man utifrån,
efter att hafva delat bukens betäckningar, uppsöker
och öppnar sjelfva magsäcken, ventrikeln. Operationen
kan ske på en gång eller i två omgångar. I det senare
fallet öppnar man först betäckningarna, bukhinnan
inbegripen, och fäster derefter en del af magsäcken,
oöppnad, i såret. Sedan sammanväxningen
kommit till stånd, öppnas magsäcken. Andamålet med
operationen är antingen att utskaffa främmande
nedsväljda kroppar, hvilka till följd af sin storlek
och form ej kunna komma vidare, utan hota att borra
hål i magsäcken (i detta fall hopfästes såret, så
snart den främmande kroppen blifvit utdragen); eller
ock afser gastrotomien att leda en kanal in till
magen, för att på denna väg nära en patient, hvars
matstrupe ej genomsläpper några födoämnen (vanligast
af kräfta). Operationens resultat hafva visat sig
vara rätt goda, då den företagits af det förstnämnda
skälet, men i allmänhet bedröfliga i den senare
kategorien. På sista tiden har man gått ända derhän
att, för kräfta i magsäcken, rent af borttaga stora
stycken af densamma. Många patienter hafva öfverlefvat
sjelfva operationen, men recidiv af kräftan har
hittills inträffat i hvarje fall, der patienten lefvat
tillräckligt länge. Således har man visserligen
vunnit en relativ förbättring och en förlängning af de
sjukes lif, men ett radikalt botande har ej, ernåtts.
Rsr.
Gas-utveckling, kem., afskiljande af gaser ur något
ämne. P. T. C.
Gas-vatten, tekn., de kondensationsprodukter,
hufvudsakligen bestående af tjära (se d. o.) och
ammoniak-vatten, som under gasberedningen afsätta
sig i de olika reningsapparaterna: hydrauliken,
kondensatorerna och scrubbern (se Gas). Ammoniaken,
som utgör en ganska vigtig del af gasverkens
biprodukter, beredes till svafvelsyrad ammoniak
eller klorammonium (salmiak), hvilka försäljas
till gödningsämnen. Med nutidens fullkomnade
apparater kan man ganska fullständigt befria gasen
från ammoniak. Vid gasverket i Paris tillverkas
årligen omkr. 3 mill. kg. ammoniaksalter och 25
mill. kg. tjära. Hela tjärtillverkningen vid jordens
samtliga gasverk uppskattas till 1,000 mill. kg.
C. A. D.
Gas-vulkan, geol., populär, men kanske mindre
exakt benämning på den utströnming af vattenånga
eller andra, vanligen upphettade gaser, som eger
rum i sprickor och remnor i krateröppningarna
eller på sluttningarna af vulkaner, hvilka för
öfrigt befinna sig i hvila. Rättare vore måhända
att benämna denna yttring af vulkanisk verksamhet
eller platsen för densamma vulkanisk gaskälla. Ofta
visa sig de utströmmande gaserna som små ljusa
rökhvirflar eller rökmoln öfver de ställen, der de
framtränga; sällan är deras massa tillräckligt stor
att bilda någon på längre afstånd synlig, större
s. k. rökpelare. Alltefter gasernas beskaffenhet
erhålla gasvulkanerna olika namn, nämligen solfatarer
(svafvelväte, svafvelångor och svafvelsyrlighet),
mofetter (kolsyra) eller fumaroler (hufvudsakligast
vattenångor). Till det första slaget höra
solfataren vid Pozzuoli nära Neapel, ön Volcano,
en af de Lipariska öarna, och vulkanen S:t Vincent
i Vestindien; till det andra den s. k. Hundgrottan
vid Neapel och "Döds-dalen" på Java. Mycket bekanta
och delvis använda som kurmedel äro fumarolerna vid
Monte Tabor på ön Ischia. Fumaroler uppstå stundom på
ännu glödsmälta lavaströmmar från i utbrott varande
vulkaner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
