Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ged, William - Gedackt - Gedalja - Gedda, Georg - Gedda, von, ätt - 1. Gedda, Niklas Peter von - 2. Gedda, Peter Niklas von, d. y. - Gedigna metaller - Gedike, Friedrich - Gedrosia - Gedsholm l. Gjedsholm - Gedungen l. Ragunda-sjön - Geefs, Willem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillhjelp af stereotypien voro två bönböcker och en
upplaga af Sallustius.
Gedackt (schwabiskt uttal för T. gedeckt, täckt),
i orgeln ett 16, 8 eller 4 fots flöjtverk, hvars
pipor ofvantill äro täckta med en propp, till
följd hvaraf ljudet ej der kan utströmma utan måste
återvända till ingångspunkten och således beskrifver
pipans dubbla väglängd. En pipa i G. ljuder derför
en oktav djupare än en öppen pipa af samma längd.
A. L.
Gedalja, en jude af ansedd slägt, blef af Nebukadnesar
satt till ståthållare i Judeen öfver de judar,
som efter Jerusalems första förstöring (588
f. Kr.) stannade qvar i landet. Redan efter två
månader blef G. vid ett gästabud i Mizpa mördad af
Ismael, en frände till det judiska konungahuset. G:s
dödsdag firades sedermera med fasta, såsom en nationel
olycksdag.
Gedda [jädda], Georg, krigare, född i Pyttis i
Finland d. 19 Juni 1755, gick efter slutade studier
i Upsala i fransk krigstjenst och fick anställning
vid regementet Royal suédois. Med detta gjorde
han fälttågen 1781–83, deltog derunder i sjöslaget
vid Cabo Espartel samt i belägringarna af Mahon och
Gibraltar, befordrades till kapten och skickades 1785
jämte andra franska officerare till Neapel för att
införa ordning inom den demoraliserade neapolitanska
hären. Derunder befordrades han till major. 1791
hemkallades han till Sverige och blef 1796 sekundchef
för Lifregementets värfvade infanteri samt 1802
tillika generaladjutant. 1797 blef G. adlad. Han dog
i Stockholm d. 22 Okt. 1806. B. S.
Gedda [jädda], von, svensk adlig ätt, härstammande
från rådmannen i Visby Johan Gedda, erhöll 1719 adlig
och 1730 friherrlig värdighet.
1. Gedda, Niklas Peter von, friherre, ämbetsman,
son af ofvannämnde Johan G., föddes i Visby d. 27
Febr. 1675. Under de resor, som G. företog i främmande
land för att fullborda sina studier, förrättade
han någon tid sekreteraretjensten vid svenska
beskickningen i Paris, hvarefter han 1707 förordnades
till kommissionssekreterare. 1721 utnämndes han
till resident i Paris och 1725 till envoyé vid samma
hof. 1730 var han svensk ambassadör vid kongressen
i Soissons och blef s. å. ministre plénipotentiaire
vid franska hofvet. Under sin långvariga vistelse
i Paris skötte G. polske konungen Stanislaus’
angelägenheter vid franska hofvet och kom derigenom i
synnerlig gunst hos franska drottningen, Stanislaus’
dotter. Äfven med den mäktige kardinal Fleury stod
han på förtrolig fot och utnämndes på hans förord
till fransk baron 1727. Straxt efter hannoveranska
traktaten förbyttes kardinalens gunst i ovilja,
som snart delades af drottningen och hofvet. Till
följd deraf återvände G. till Sverige, hvarest han
1736 utnämndes till statssekreterare vid Utrikes
expeditionen, 1739 till hofkansler och 1742 till
president i Kammarrevisionen, hvarifrån han 1755
tog afsked. G. var ordförande i kommissionen öfver
Lewenhaupt och Buddenbrock (1743). 1719 upphöjdes han
i adligt och 1730 i friherrligt stånd. Död i Stockholm
d. 15 Maj 1758. – G. var en redlig och okonstlad man, men
ansågs mindre lämplig till statsman. Han sysselsatte
sig mest med vetenskapliga (klassiska) studier.
B. S.
2. Gedda, Peter Niklas von, d. y., friherre, den
föregåendes son, kemist och mekaniker, född d. 11 Juli
1737, ingick 1755 såsom kanslist i Kammarrevisionen
och blef 1778 kammar-revisionsråd. G. var under sina
sista år blind och afled i stort armod i Stockholm
d. 28 Aug. 1814. Han hade af sin fader ärft håg
för vetenskapliga sysselsättningar och ansågs för
en af sin tids bäste kemister och mekanici. Den
vetenskapliga literaturen riktades af honom med
rön i Vet. akademiens handl. samt en afhandling:
Mémoire sur une nouvelle méthode de construire
des hygromètres correspondants à points fixes
de sécheresse et d’humidité (1784). G. blef 1786
medlem af Vetenskapsakademien. Han var äfven ledamot
af Vetenskapssocieteten i Köpenhamn, hvars stora
guldmedalj om 50 dukater han 1784 erhöll för svar på
dess prisfråga. B. S.
Gedigna metaller, miner., kallas i mineralriket
i rent tillstånd förekommande metaller. Guld och
platina träffas nästan alltid i gediget tillstånd;
silfver, qvicksilfver, koppar, vismut, antimon och
arsenik förekomma ofta gedigna, bly och jern sällan.
P. T. C.
Gedike, Friedrich, tysk skolman, f. 1755, blef 1776
subrektor och 1779 direktor vid Werderska gymnasiet i
Berlin, hvilket läroverk han kraftigt främjade. 1791
blef han med-direktor för Kölnska gymnasiet och 1793
ensam styresman för detsamma. Död 1803. G. utöfvade
ett stort inflytande på skolväsendets utveckling i
Tyskland, särskildt i Preussen. Hans pedagogiska
skrifter, t. ex. Schulschriften (1789–95) och
Berlinische monatsschrift, innehålla en mängd goda
idéer och förslag. Hans läseböcker och krestomatier
åtnjuta stort anseende och begagnas ännu till en del
i Tyskland.
Gedrosia, landskap i det forna Persien, ungefär
motsvarande det nuv. Belutsjistan. Dess öckennatur
och ofruktbarhet, i synnerhet i s., äro bekanta genom
Alexander den stores tåg, hvilkens här på återtåget
från Indien led stora förluster i G.
Gedsholm l. Gjedsholm (i äldre handlingar kalladt
Geetzholm), gods i Ekby socken, Malmöhus län,
bestående af G., 3 3/8 mtl frälse säteri, med
omkr. 13 1/3 mtl underlydande i Ekby, Häslunda
och Risekatslösa socknar. Arealen omkr. 2,470
har. Taxeringsvärdet omkr. 800,000 kr. Gården
är gammal och var fordom befäst samt omgifven
af vallar och grafvar. Den har sitt namn efter
väpnaren Erik Geet, som bebodde den 1443. Sedan
1770 har G. egts af slägten Tornérhjelm. Nuvarande
egaren är öfverhofstallmästaren R. Tornérhjelm på
Vrams-Gunnarstorp.
Gedungsen l. Ragunda-sjön. Se Indalselfven.
Geefs [gefs], Willem, Belgiens mest berömde
bildhuggare, föddes 1806 i Antwerpen, vid hvars
konstakademi han började sina studier. 1828 begaf
han sig till Paris, der han studerade under Ramage,
och tillbragte sedan ett par år uti Italien. Efter
sin återkomst till fäderneslandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
