Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gegenbaur, Karl - 1. Gegerfelt, Carl Fredrik Victor von - 2. Gegerfelt, Vilhelm von - 3. Gegerfelt, Herman Georg von - Geheime-arkivet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfattningen af de organiska formernas inre samband
och i deras återförande till allmänna lagar. Af
sin tankes höga flygt låter G. sig aldrig ledas
att öfvergifva den empiriska kunskapens fasta
botten eller att skapa teorier, som sakna stöd i
fullt säkert bekräftade sakförhållanden. Bland hans
många specialundersökningar böra främst nämnas hans
arbeten öfver ryggradsdjurens jämförande anatomi,
Untersuchungen zur vergleichenden anatomie der
wirbelthiere (1864–72), äfvensom hans tidigare
utkomna Untersuchungen über Pteropoden und
Heteropoden (1855). I tvänne särskilda arbeten,
Grundzüge der vergleichenden anatomie (2:dra
uppl. 1870) och Grundriss der vergleichenden
anatomie (1874; ny uppl. 1878), har han i en
öfverskådlig framställning bearbetat sin omfattande
vetenskap. Sedan 1875 utgifver han "Morphologisches
jahrbuch", en i fria häften utkommande tidskrift för
anatomi och embryologi. Som lärare har G. utöfvat
ett stort inflytande på sina många lärjungar.
R. T-dt.
1. Gegerfelt, Carl Fredrik Victor von, arkitekt,
föddes i Jönköping d. 6 Maj 1817. Han ingick 1835
som volontär vid Göta artilleriregemente, der han
1836 befordrades till underlöjtnant, men sökte
och erhöll följande år transport till Värmlands
fältjägareregemente. Der befordrades han till löjtnant
1843, men tog redan 1844 afsked från regementet
och 1845 ur krigstjensten, för att uteslutande
egna sig åt arkitekturen. G. hade nämligen
1839–41 i Berlin studerat denna konst och efter sin
återkomst begynt utöfva densamma. I Göteborg,
der han alltsedan varit bosatt, finnas de flesta
alstren af hans verksamhet. Så gaf han 1850 ritning
till och ledde uppförandet af Allmänna och
Sahlgrenska sjukhuset, uppgjorde ritningen till
Chalmersska slöjdskolans nya hus, invigdt 1869, till
Hospitalet å Hisingen vid Göteborg, hvilket uppfördes
1868–72, till samtliga utställningsbyggnaderna vid
13:de allmänna landtbruksmötet i denna stad,
hvilka voro uppförda efter en alldeles ny princip,
hvarjämte han utfört åtskilliga villor i en nordisk
stil m. m. I flere af hans arbeten hafva nya uppslag
och försök att omdana våra vanliga byggnadsformer
gjort sig gällande. G. innehar, sedan Juni 1872,
stadsarkitektsysslan i Göteborg. Han har varit lärare
i byggnadskonst vid Chalmersska slöjdskolan derstädes
samt har äfven i andra riktningar verkat för höjandet
af den allmänna konstsmaken och konstskickligheten
på denna ort. -rn.
2. Gegerfelt, Vilhelm von, målare, den
föregåendes son, föddes i Göteborg d. 9 Nov. 1844.
Han idkade 1861–63 studier vid konstakademien i
Köpenhamn samt 1864–66 vid Akademien för de
fria konsterna i Stockholm. 1866 begaf han sig,
för sin vidare utveckling, till Düsseldorf, der
han uppehöll sig till 1872. Sedan dess har han
varit bosatt i Paris. 1872 blef G. agré af
den svenska konstakademien. Åtskilliga landskap
af hans hand hafva vid olika tillfällen framträdt
på utställningarna i Stockholm. Såsom konstnär
har G. numera fullständigt slutit sig till ungefär
samma riktning inom den franska landskapskonsten,
som den Alfr.
Wahlberg tillhör, eller den, som söker uppnå
stämningens och effektens enhet hufvudsakligen genom
rent koloristiska medel. -rn.
3. Gegerfelt, Herman Georg von, jurist, riksdagsman,
syssling till G. 1., född i Göteborg d. 18 Aug. 1817,
blef student i Upsala 1834, filos. doktor 1839 och
jur. kand. 1841 samt började 1842 att tjenstgöra i
Göta hofrätt, der han inom kort blef fiskal. 1846
utnämndes han till v. häradshöfding, var 1848–53
adjungerad ledamot af nämnda hofrätt, blef assessor
derstädes 1853, skötte 1857–58 under särskilda tider
revisionssekreteraretjenst, blef 1869 hofrättsråd
och 1878 president i Göta hofrätt. Vid Upsala
universitets jubelfest, 1877, promoverades han till
hedersdoktor i juridiska fakulteten. Såsom ledamot
af ridderskapet och adeln bevistade G. riksdagarna
1850–51, 1856–58 samt 1865–66, vid hvilken sistnämnda
han var ordförande i expeditionsutskottet. 1866
invaldes han af Jönköpings läns landsting i
Första kammaren, der han qvarsatt t. o. m. 1879,
då han afsade sig detta förtroende. Under sin
riksdagsmannatid, efter 1866, var han ledamot dels
af konstitutions-, dels af lagutskottet, i hvilket
han var dels ordförande, dels vice ordförande under
riksdagarna 1872–79. Han yttrade sig i nästan alla
lagfrågor, och i dessa blefvo hans anföranden ofta för
Första kammaren bestämmande. Dessutom har G. varit
ledamot af flere af K. M:t tillsatta komitéer,
1867–68 för utarbetande af förslag till förordning
angående häradsrätternas arbetssätt, 1872 rörande
lagstiftningen om mantalsskrifning och 1877–78 för
ordnande af patentlagstiftningen.
Geheime-arkivet, det ena af de stora danska
riksarkiven, är dels ett arkiv för det kungliga huset,
dels samlingsstället för de äldsta och vigtigaste
diplomatiska källorna till Danmarks allmänna
historia. Kort efter år 1500 bildades ett kungligt
arkiv på Köpenhamns slott, dit småningom flere af
de samlingar flyttades, som förvarats på de andra
kungliga slotten. Andra landsortsarkiv bibehöllos
dock länge, och derjämte hade både det danska
och det tyska kansliet sina egna arkiv. Fredrik
III flyttade d. 30 Okt. 1660 äfven riksrådets
arkiv till slottet. Samtidigt upprättades ett nytt
räntekammar-arkiv, hvilket skulle omfatta allt, som
angick landets inkomster och utgifter (grundstommen i
det andra stora riksarkivet, det s. k. ministeriernas
arkiv). Det kungliga arkivets förste arkivarie blef
1663 P. Schumacher, hvilken efterträddes först
af sin förre sekreterare F. Wolff, som 1676 blef
geheime-arkivarie. Efter dennes frånfälle, 1684,
blef T. Bartholin d. y. arkivsekreterare. Efter
hans död (1690) saknade arkivet styrelse i sju år och
flyttades till Rosenborgs slott. 1697–1730 var Arne
Magnusson arkivsekreterare, och 1700 blef F. Rostgård
geheime-arkivarie. 1720 flyttades arkivet från
Rosenborg till en ny, för ändamålet särskildt uppförd
byggnad, som låg bredvid det nya kanslihuset. Rostgård
skildes från befattningen 1725, och 1730 blef H. Gram
geheime-arkivarie. Denne införlifvade med arkivet
flere privata samlingar och de vigtiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
