Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Geladan, Cynocephalus gelada, zool., en till babianernas afdelning hörande ap-art, förekommer i Abessinien - Gelasius, namn på två påfvar - Gelatin. Se Geline och Lim - Gelatinkräfta. Se Kräfta - Gelbgjutare, tillverkare af mässingsarbeten och arbeten af annan gul metallkomposition - Gelbholz. Se Gulträ - Gelderland, provins i Nederländerna - Geldern, hertigdöme i det forna Tyska riket, vid Nedre Rhen och Ijssel - Geldern, stad i preussiska regeringsområdet Düsseldorf - Gelé, en maträtt, bestående af stelnad saft från kött eller frukt - Gelée, Claude. Se Gellée - Gelhaar, Fredrika Mathilda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Geladan, Cynocephalus gelada, zool., en till
babianernas afdelning hörande ap-art, förekommer i
Abessinien i trakter, som ligga 3,000–4,000 m. öfver
hafvet. Der träftas han i oerhörda skaror, men
längre ned i flockar på 100–200 djur. Geladan uppnår
stundom menniskostorlek och är försedd med mycket
tätt hår, som på bakhalsen, nacken och ryggen är långt
och yfvigt samt bildar ett slags kappa. Färgen är i
allmänhet brunsvart; kappan och den långa svanstofsen
äro gulbruna. Geladan plundrar ofta åkerfälten,
men flyr vid menniskors annalkande. Med peruk-apan
lefver geladan i stor fiendskap och inlåter sig i
fejd med henne, då de träffas under sina utflykter.
C. R. S.
Gelasius, namn på två påfvar. – 1. G. I, 492–496,
var en af de första påfvar, som uttalade sig för
och sträfvade efter kyrkosuprematiens utsträckning
till det omfång den erhöll under den senare delen af
medeltiden. Pelagianer och manikéer förföljde han
med stränghet. Af hans hand har man, utom flere bref,
en Codex sacramentarius och en afhandling De duabus
in Christo naturis. – 2. G. II, 1118–19, valdes af
det mot kejsar Henrik V fientliga partiet. Henrik
tillsatte en motpåfve, Gregorius VIII, och G. måste
fly från Rom, men återvände dit, när Henrik lemnade
Italien. Snart måste han ännu en gång taga till
flykten och begaf sig då till Frankrike, der han
afled i klostret Clugny, 1119.
Gelatin (sjelatin; af Lat. gelare, bringa till
stelning). Se Geline och Lim.
Gelatinkräfta. Se Kräfta.
Gelbgjutare (jälb-; af T. gelb, gul), tillverkare
af mässingsarbeten och arbeten af annan gul
metallkomposition.
Gelbholz. Se Gulträ.
Gelderland, provins i Nederländerna,
omgifven af Zuiderzee, Overijssel, Westfalen,
Rhenprovinsen, Limburg, Nord-Brabant, Syd-Holland och
Utrecht. Arealen 5,088,96 qvkm. 471,501 innev. (1880),
deraf 2/3 prostestanter och 1/3 katoliker. Landet
vattnas af floderna Maas (gränsflod mot Nord-Brabant)
och Rhen med dess mynningar: Waal, Lek och Ijssel
(med tillflödena Oude Ijssel och Berkel) samt
flere kanaler. Landskapet Veluwe, mellan Zuiderzee,
Ijssel och Rhen, har några lägre åsar och är mindre
fruktbart, men Betuwe, mellan Maas och Waal, är
flackt och synnerligen bördigt. Omkr. 55 proc. är
åkerjord. Hufvudstad: Arnhem.
Geldern. 1. Hertigdöme i det forna Tyska riket,
vid Nedre Rhen och Ijssel, gränsade till Friesland,
Westfalen, Brabant, Holland och Zuiderzee. Det
beboddes ursprungligen af sigambrer och bataver,
sedermera af franker och utgjorde en del af deras rike
(af konungariket Austrasien). Efter karolingiska
rikets upplösning kom det till Tyskland och bildade
på 1000-talet tillsammans med Wassenberg ett
rikslän. Efter grefve Gerhard III:s död sönderföll
detta län i två delar, af hvilka sonen Gerhard IV
(1104–31) erhöll endast G., med hvilket Henrik I
(1131–82) förenade Zütfen (1179). Reinhold II (1326–
43) blef till belöning för de tjenster han gjort
kejsar Ludvig af Bajern upphöjd till hertig 1339. Det
hertigliga husets manliga linie utdog redan 1371, då
en häftig arfsstrid utbröt (geldernska arfföljdskriget
1371–79) mellan tronpretendenterna Johan II af Blois
och Vilhelm af Jülich. Den senares seger (1379)
medförde för en kortare tid G:s och Jülichs förening
till ett hertigdöme (1383–1423). Huset Egmond erhöll
1423 genom arfsrätt G. och regerade första gången
t. o. m. år 1472, då landet genom köp införlifvades
med hertigdömet Burgund. 1492 lyckades emellertid
Karl af Egmond (d. 1538) komma i besittning af sitt
arfland, men råkade derigenom med kejsar Karl V i
en långvarig strid, som först 1528 slutades genom
ett fördrag i Gorinchem, då G. förklarades för
kejserligt län. Mot nämnda fördrags bestämmelser
testamenterade Karl emellertid sitt land åt hertig
Vilhelm af Kleve-Jülich-Berg, hvilken dock redan
1543 måste afstå sin nya besittning till habsburgska
huset. Under nederländska frihetskriget slöt sig
en del af G., holländska G., 1579 till unionen i
Utrecht, medan den andra, spanska G., blef huset
Habsburg trogen. Genom westfaliska freden blef det
holländska G., Nedre G. (se Gelderland), en af
Förenta nederländernas provinser, medan den andra
delen, Öfre G., fortfor att tillhöra huset Habsburg
(Spanien). Genom freden i Utrecht (1713) skiftades
Öfre G. mellan Preussen, Österrike och Nederländerna,
förenades under franska revolutionskrigen genom
frederna i Basel (1795) och Lunéville (1801)
till ett franskt departement, Roer, men delades
enligt Wien-kongressens beslut (1815) mellan
Preussen och Nederländerna. – 2. Stad i preussiska
regeringsområdet Düsseldorf (Rhenprovinsen), 27
km. från Weser. 5,184 innev. (1875). Staden, som
anlades 1097 var till 1371 grefvarnas och hertigarnas
af Geldern residens samt en vigtig fästning (Fredrik
II slopade 1764 fästningsverken). Sedan 1703 har den
tillhört Preussen, med undantag af åren 1794–1814,
då den tillhörde Frankrike. V. K-r.
Gelé (sjelé; Fr. gelée, af Lat. gelare, bringa
till stelning), en maträtt, bestående af stelnad
saft från kött eller frukt; kem., mer eller mindre
fasta, genomskinliga eller halfgenomskinliga, starkt
vattenhaltiga massor, som vissa ämnen bilda, då
de afskiljas ur sina lösningar. Lim, stärkelse,
pektinämnen, växtslem och äfven åtskilliga
oorganiska ämnen, t. ex. kiselsyra, bilda gelé.
P. T. C.
Gelée (oriktig form för Gellée), Claude. Se Gellée.
1. Gelhaar [gelhar], Fredrika Mathilda, född
Ficker, operasångerska, föddes i Stockholm d. 3
Sept. 1814, blef 1828 elev vid k. teatern, der hon
s. å. debuterade såsom Johanna i dramen "Testamentet"
samt sedermera (1834–58) var anställd såsom
skådespelerska och sångerska. Hon var en utmärkt
koloratursångerska (lärjunge af J. A. Berg) och blef
både genom sitt musikaliska föredrag och sitt naiva
spel allmänhetens gunstling. Hennes förnämsta partier
voro Bettly i "Alphyddan", Adina i "Kärleksdrycken",
Rosina i "Barberaren", Anna i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
