Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Generalpoststyrelsen - Generalprofoss - Generalprokurör - Generalqvartermästare - Generalrepetition - Generalrullor - Generalsalva - Generalsjömilitiekontoret - Generalstab
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
generalpostdirektören såsom ordförande och två ledamöter
med titeln departementschefer såsom föredragande och
tillika chefer, den ene för kansli- och den andre för
kameraldepartementet. – Den 5 Dec. 1873 utfärdades
nu gällande instruktion, i hvilken vissa ändringar
sedermera vidtagits. Generalpoststyrelsen utgöres
enligt densamma af generalpostdirektören såsom chef
och af tre ledamöter (byråchefer), hvilka äro chefer
för hvar sin af de särskilda trafik-, kameral- och
kanslibyråarna. I generalpostdirektörens frånvaro
utgöres styrelsen af de tre byråcheferna. I de mål,
i hvilkas pröfning generalpostdirektören deltager,
tillkommer honom ensam beslutande rätt, men
byråchef eller särskildt förordnad föredragande
eger att till protokollet låta anteckna sin
uttalade, från det fattade beslutet skiljaktiga
mening. Generalpoststyrelsen åligger att noggrant
öfvervaka, det postbefordringen inom riket
samt till och från utlandet varder med ordning,
säkerhet och all möjlig skyndsamhet bestridd;
att dels vidtaga, dels hos K. Maj:t föreslå de
åtgärder, som för sådant ändamål erfordras; att hos
K. M:t anmäla, om och när behofvet anses påkalla
öppnande af nya postgångar af större betydenhet
samt väsentligare utvidgning eller omreglering
af redan befintliga postförbindelser. Deremot
ankommer på styrelsen att anordna mindre betydliga
utvidgningar eller omregleringar af postförbindelser,
att upprätta och kungöra erforderliga taxor samt
att till K. M:t årligen afgifva berättelse om
postverkets förvaltning under näst förutgångna år. –
Trafikbyrån handlägger frågor rörande inrättande
eller omreglering af postförbindelser, sättet och
vilkoren för posternas fortskaffande, ordnandet af
postföringen och postiljonsbeskickningarna, tiderna
för posternas afgång från och ankomst till särskilda
stationer, tiderna för postanstalts tillgänglighet
för allmänheten samt felaktigheter vid posternas
derigerande och försummelser af postförare. –
Kameralbyrån handlägger frågor rörande förvaltningen
af postverkets medel, upprättandet af postverkets
hufvudbok och öfriga förvaltningen tillhörande
räkenskaper, postanstalternas redovisningar och
postmedlens leverering å derför fastställda tider,
inventering af postverkets hufvudkassa samt af
postanstalternas kassa och öfriga tillhörigheter,
redogörarnas uppbördsborgen, underhåll af verkets
fartyg och egendomar, dispositioner af anslag,
anskaffande af frimärken, åkdon, inventarier och
förbrukningsartiklar, uppgörande af liqvider med
utländska postverk samt med styrelserna för
jernvägar och för postbefordring använda enskilda
diligenser och ångfartyg äfvensom alla anmärknings-,
afskrifnings- och balansmål. Kanslibyrån
handlägger öfriga ärenden. G. N. S.
Generalprofoss. Se Fältgevaldiger.
Generalprokurör (Fr. procureur général, af
Lat. procurare, sköta, förvalta) kallades i Danmark
regeringens juridiske rådgifvare, hvilken hade till
uppdrag att utarbeta lagförslag och förklaringar
rörande invecklade juridiska spörsmål. Den förste,
som beklädde detta ämbete, var P. Scavenius
(1660–85). Efter honom följde flere af Danmarks
störste rättslärde: A. Hojer
(1736–39), H. Stampe (1753–84), Kristian Colbjörnsen
(1789–1804), A. S. Örsted (1825–48). Den siste
generalprokurören var T. Algreen Ussing (1848–72).
E. Ebg.
Generalqvartermästare. Se Generalstab.
Generalrepetition, det sista och fullständiga
profutförandet af ett musikaliskt eller teatraliskt
program före den egentliga föreställningen A. L.
Generalrullor, krigsv., kallas de rullor, som
i flottans öfverstyrelse föras öfver flottans
officerare och underofficerare, öfver sjömans- och
skeppsgossekårerna, i sammandrag, öfver verkställda
öfningar samt öfver bestraffningar. O. E. G. N.
Generalsalva, krigsv., en såsom ärebetygelse
förekommande skjutning med eldhandvapen. Den skjutande
truppen formeras dervid "till parad", och skotten
aflossas i luften. C. O. N.
Generalsjömilitiekontoret inrättades 1791
i stället för amiralitetskollegium och
ställdes under inseende af statssekreteraren
för sjöärendena, som dervid biträddes af två
amiralitetsöfverkommissarier. Ämbetsverket upplöstes
1794 och lades då under storamiralsämbetet. Se
Marinförvaltningen. O. E. G. N.
Generalstab, krigsv., kallas inom hvarje armé den
af officerare bestående kår, som har till uppgift
att biträda de högre befälhafvarna vid truppernas
ledning. Till generalstaben räknas stundom
all för truppernas ledning och vidmakthållande
erforderlig personal, såsom generalstabsofficerare,
adjutanter, högre artilleri- och ingeniör-officerare,
intendenturtjenstemän, läkare, prester o. s. v.,
men numera hänföres dit i de flesta arméer blott
den för krigsrörelsernas ledning och truppernas
redovisning erforderliga personalen. Denna kallades
förr generalqvartermästarestaben. Arméns
högste befälhafvare har till sitt biträde
en generalstabschef (chef för högqvarterets
generalstab), som ständigt meddelar honom kännedom
om allt, som angår krigsrörelserna, och som
utfärdar hans befallningar samt vakar öfver deras
verkställande. Till generalstabschefens biträde finnes
ett antal generalstabsofficerare. Vid hvarje särskild
armé, om flere sådana finnas, och vid hvar och en af
en armés största enheter (armékårer och divisioner)
finnes en generalstabsofficer såsom stabschef med
biträde af några generalstabsofficerare. (Stundom
finnes endast en generalstabsofficer vid hvarje
division; i Sverige är en sådan afsedd att tilldelas
äfven hvarje brigad.) I fredstid tjenstgöra vid
de större truppenheternas stab vanligen så många
generalstabsofficerare, som skall följa dem i krig,
den s. k. truppernas generalstab, under det att
generalstabens alla återstående officerare samlas vid
en station i landets hufvudstad, der de sysselsättas
med alla de förarbeten, som erfordras, för att armén
skall kunna användas i krig, såsom att utarbeta
planer för arméns mobilisering och sammandragande på
olika krigsskådeplatser, att inhemta i militäriskt
afseende vigtiga underrättelser om främmande
land, att bereda sig för sin sysselsättning i krig
o. s. v. Generalstaben skall dessutom utveckla den
krigsvetenskapliga bildningen inom armén och bearbeta
landets krigshistoria, hvarjämte landets kartläggning
för militäriskt ändamål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
