- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1139-1140

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Getingar - Getinge - Getklöfver - Getsemane - Getskötsel - Getslägtet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äro nästena klotrunda, med flere skyddande yttre lager
samt en öppning nedtill. Endast pä hösten befruktade
honor öfverlefva vintern, då de ligga nedkrupna i
mossa eller under annat skydd. Då vårvärmen inträder,
vaknar honan ur sin dvala och börjar genast byggandet
af det blifvande boet å lämplig plats, t. ex. under
tak, uti ihåliga träd, i backar, i jorden o. s. v. Så
snart hon byggt några celler, hvilka i getingboet stå
lodrätt, icke vågrätt såsom hos bien, lägger honan i
hvardera ett ägg, som under läggningen befruktas af
den i en särskild säck sedan föregående höst bevarade
sädesvätskan. På 28:de dagen efter äggets läggande
utkryper ur cellen en fullt utvecklad arbetsgeting,
som genast börjar deltaga i nästets förstorande och
nya larvers uppfödande. Af en getinghona kunna,
enligt uppgift (W. Bergsöe), 20,000 getingar under
sommaren frambringas. Under sommaren kläckas honor
i särskilda större celler, och först mot hösten
alstras hannar till de öfvervintrande honornas
befruktning. Getingarna lefva af andra insekter,
kött samt söta safter. De äro på eftersommaren rätt
besvärliga och efterhängsna för dem, som sysselsätta
sig med syltning af frukter och bär. Getingarna
försvara sina bon med raseri, men anfalla för öfrigt
icke menniskor. De äro icke hämdgiriga såsom bien. Jfr
Bålgeting och Gadd. O. T. S.

Getinge, socken i Hallands län,
Halmstads härad. Arealen 4,111 har. 1,134
innev. (1880). G. utgör jämte Refvinge ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift, Halmstads
kontrakt.

Getklöfver l. Get-ruta, bot. Se Galega.

Getsemane ("oljopress"), på Kristus’ tid en liten,
af en mur omgifven trädgård vid foten af Oljoberget,
på andra (venstra) sidan om bäcken Kidron. Platsen
är bekant från Jesu lidandes historia.

Getskötsel har till hufvudsakligt ändamål antingen
produktion af mjölk eller af ull. I förra fallet
lemna de i Sverige befintliga getterna ganska god
afkastning, men ännu större lärer den vara hos några
i Egypten förekommande raser. För ullproduktionen
underhållas i Asien angora- och kaschmirgetterna,
af hvilka raser hjordar blifvit förda till Frankrike
m. fl. a. Europas land. Till Sverige hafva endast
en gång, under 1700-talet, införts djur af dessa
raser. Men som afveln efter dem ej hållits oblandad,
eger man ej någon erfarenhet om dessa raser kunna
med fördel underhållas i Sverige. – Med hänsyn till
mjölkafkastningen äro getterna värdefulla husdjur,
i synnerhet uti bergstrakter eller på ställen,
der betesmarkerna äro så magra, att kor ej med
fördel kunna underhållas. Också har man kallat
geten "fattigmans ko". Likväl har, på grund af den
skada getterna anställa å ungskog och till följd
af svårigheten att genom stängsel hålla dem qvar
å inskränkta betesmarker, antalet af dessa djur
årligen förminskats i Sverige, så att då der 1865
funnos 133,132 stycken, var antalet 1879 endast
112,116. Inom de särskilda svenska landskapen finnas
getter till största mängd i Jämtland, eller år 1879
40,825 stycken, hvilket antal endast med en tiondedel
understiger nötkreaturens inom samma

landskap. – Till afvelsdjur väljas sådana, som
härstamma från getter, hvilka lemnat en riklig
mjölkafkastning; och man brukar vanligen föredraga djur med
hvita hår framfor dem, som hafva svarta eller blandade
svarta och hvita hår. De unga djuren kunna användas
till afvel redan vid 1 1/2 års ålder, men då djuren
blifvit 8–10 år gamla, böra de såsom afvelsdjur
utgallras. Parningen eger vanligen rum i Oktober, och
geten går drägtig i 5 månader. Under en parningstid
af omkring en månad är en bock tillräcklig för att
befrukta 100 getter. Vid slutet af drägtighetstiden
är det stundom nödvändigt att mjölka geten för att
förekomma sjukdomar i jufret, då mjölk hopat sig
deri. Geten föder vanligen tvänne ungar åt gången,
hvilka böra dia modern under en månads tid; men
derjämte måste modern mjölkas, enär killingarna,
åtminstone under första veckan efter födelsen, ej
förmå förtära all den mjölk, som finnes i jufret. Då
killingarna skola afvänjas från modersmjölken, gifver
man dem komjölk, krossad hafre och fint hö. Sedan
de blifvit vana att förtära hö och säd, upphör
utfodringen af mjölk. Killingarna erhålla derefter
riklig utfodring, och de hanndjur, hvilka icke skola
bibehållas såsom afvelsdjur, slagtas, då de äro några
månader gamla eller kastreras vid denna ålder och
gödas derefter. – Geten mjölkas två gånger dagligen,
men omkr. två månader före drägtighetstidens slut
afsinar hon småningom. Getmjölken innehåller i
medeltal följande beståndsdelar:

Ägghvita ......... 1,4 procent.
Ostämne .......... 2,5 "
Fett ............. 4,2 "
Mjölksocker ...... 3,7 "
Salter ........... 0,6 "
Vatten .......... 87,6 "

Myckenheten af den mjölk, som en get kan lemna under
den tid afsöndringen är rikligast, uppgår till en
kanna om dagen. Då mjölkafsöndringen varar omkring
10 månader, kan ett djur sålunda under denna tid
lemna 150 à 200 kannor mjölk vid en någorlunda riklig
utfodring. Som geten, i jämförelse med kon, sällan
angripes af sjukdomar, anser mången getmjölken vara en
synnerligt helsosam föda. Den användes ofta af svaga
och sjukliga personer, hvarför den ock flerstädes står
i högre pris än komjölken. – Vid utfodringen under
sommaren böra getterna hafva högländt bete eller
åtminstone under någon del af dygnet hållas på bete
och under den öfriga delen utfodras med grönfoder
eller hö och säd i stallet eller å betesmarken. Under
vintern består utfodringen af fint hö, torrt löf,
rotfrukter, säd eller kli och oljekakor, till något
rikligare mängd än som gifves åt får af motsvarande
kroppsvigt (jfr Utfodringstabell). I stallet beredes
godt utrymme åt djuren, och luften hålles ren, dels
genom rikligt strö, som uppsuger urinen, och dels
genom ändamålsenligt anordnad luftvexling. Stalluften
hålles under den kalla årstiden vid en temperatur af
+ 12° C. C. A. L.

Getslägtet, Capra, zool., skiljes från fåren derigenom
att det har en mycket liten, naken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:36:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free