Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gibraltar - Gibson, John - Gibson, Thomas Milner - Gibson, William Sidney - Gichon - Gichtel, Johann Georg - Gide-elfven (Gide-ån) - Gidel, Charles Antoine - Gideon - Gideå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
engelsmännens eld till tystnad och sålunda göra
det möjligt för belägringstrupperna att närma sig
fästningen och storma den. Verkligheten höll ej hvad
hoppet lofvat. De flytande batterierna skötos i brand
med glödande kulor, angreppet misslyckades, och af
det nederlag, som var England ämnadt, blef i stället
en seger, som höljde G:s kommendant, lord Elliot,
och hans tappre med ovansklig ära". Sedan den tiden
företer G:s historia ingenting märkligt.
Gibson [gibsön], John. engelsk bildhuggare, f. 1790,
d. i Rom 1866, i sitt fack Englands mest betydande
konstnär under 1800-talet, var son af fattiga
föräldrar, och hans tidigt röjda anlag blefvo i början
utan allt understöd och uppmuntran. I Liverpool
väckte kopparstick och träsnitt i boklådsfönstren
först hans formsinne, och han kopierade hemma hvad
han sålunda sett ute på gatorna. Fadern satte honom
då i lära hos en träsnidare. Derefter upptogs han som
lärjunge af en konstvän och bildhuggare, Francis,
hos hvilken han lärde känna Roscoe, som icke litet
bidrog till högre utbildning al hans konstsinne och
slutligen skaffade honom nödiga medel att resa till
Rom. Der mottogs G. 1817 af Canova, i hvars atelier
han sedan arbetade till dennes död, 1822. Det var
äfven Canova, som skaffade honom den första större
beställningen, Mars och Cupido, som eges af hertigen
af Devonshire. Efter Canovas död arbetade G. en tid
i Thorvaldsens atelier, och dennes inflytande hade
han väl att tacka derför att han kom ifrån sin första
vekliga, något söta riktning och i stället slöt sig
närmare till antiken. Egendomligt för de flesta af
hans konstskapelser blef dock det drag af affekteradt
behag och genreartad uppfattning, som hade sin grund
i hans engelska natur. G. lefde i Rom till 1844 och
vände tillbaka dit under sina sista år för att der
sluta sina dagar. Flertalet al hans verk, hvilkas
ämnen voro hemtade ur den grekiska myten, är att räkna
till genreskulpturen : Amor och fjäriln; Amor
förklädd till herde; Psyche buren af zefirerna; Nymf,
som binder sina sandaler; Hylas med nymferna; Flora,
som strör blommor, o. s. v. Af större monumentalverk
må nämnas en marmorstod af drottning Victoria, i
Buckingham Palace i London, samt ministern Huskissons
bildstod i Liverpool. C. R. N.
Gibson [gibsön], Thomas Milner, engelsk statsman,
f. 1807, blef 1837 medlem af underhuset och ställde
sig i början på den konservativa sidan. Då han ej
längre ansåg sig böra rösta med detta parti, nedlade
han sitt mandat 1839. Han blef derefter en af de
verksammaste medlemmarna i Anti-cornlaw-league. Vid
de allmänna valen 1841 blef han af Manchester
invald i underhuset. Från den tiden var han, jämte
Cobden och Bright, en af de ifrigaste kämparna för
frihandeln. 1846 inträdde han i Russells ministèr
såsom vice president i Board of trade, hvilken plats
han behöll till April 1848, då han, till följd af
meningsskiljaktighet med regeringen, begärde sitt
afsked. 1852 blef han åter invald i parlamentet, föll
igenom vid valen 1857, men invaldes i Dec. s. å. af
en annan krets, som han
representerade till 1868. Ar 1859 blef han president i Board
of trade, men nedlade sitt ämbete vid Russellska
ministèrens upplösning i Juni 1866.
Gibson [gibsön]. William Sidney, engelsk
advokat och författare, född 1815, har skrifvit en
stor mängd arbeten i historia, biografi, arkeologi,
geologi och juridik: The certainties of geology
(1840), The history of the monastery, founded at
Tynemouth (1846–47; 2:dra uppl. 1871). Remarks on
the mediaeval writers of english history (1848),
Marvels of the globe (1856), Lectures and essays
on various subjects (1858) och Miscellanies,
historical and biographical (1863) m. fl.
Gichon. Se Gihon.
Gichtel, Johann Georg, tysk svärmare och
mystiker, född i Regensburg 1638, blef 1664 advokat
derstädes. Genom studiet af J. Böhmes skrifter
(hvilka han utgaf 1682) och genom beröring med
åtskilliga svärmare uppstod hos honom den planen
att reformera hela kyrkoväsendet på grundvalen af
teosofisk-asketiska idéer. Då han sökte realisera
sin plan blef han kastad i fängelse och derefter,
1668, förvisad från Regensburg. Sedan sökte han verka
för sina idéer i Antwerpen, der han väckte stor
förargelse genom sin lära att man endast behöfde
lyssna till Guds röst i menniskan, utan att bekymra
sig om lifvets pligter. Död 1710. Hans Theosophia
practica utgafs 1701 och har sedermera flere gånger
blifvit upplagd. G:s anhängare kallades Gichtelianer
l. Änglabröder.
Gide-elfven (Gide-ån), vattendrag, som upprinner
ur några småsjöar i Vilhelmina socken, Åsele
lappmark. Efter att hafva flutit genom, Fredrika
socken går elfven in i Vesterbotten, passerar
Gideå kyrka och mynnar ut i Bottniska viken n. om
Örnsköldsvik.
Gidel [sjidel], Charles Antoine, fransk
literaturhistoriker, f. 1827, egnade sig
åt lärarekallet och förestår sedan 1878 Lycée
Louis-le-Grand i Paris. Bland hans arbeten äro
följande prisbelönade: Étude sur Saint-Evremont
(1866), Discours sur J. J. Rousseau (1868),
Imitations faites en grec depuis le douzième siècle
de nos anciens poèmes, de chevalerie (1864) samt hans
hufvudarbete Études sur la littérature grecque moderne
(1866–78). Utom dessa prisskrifter märkas: Nouveau
recueil de morceaux choisis d’auteurs français
(1865–67), Les français du XVII siècle (1873) och
Histoire de la litterature française depuis son
origine jusqu’a la renaissance (1874).
Gideon, hjelte och domare uti Israel, af Manasse
stam, befriade landet från midianiternas härjningar
samt nedbröt Baals altaren, hvilket förskaffade honom
benämningen Jerubbaal. Efter segern erbjöd folket
honom konungavärdighet, men G. afböjde det och
verkade såsom domare i fyrtio år (Dom. 6–8).
Gideå, socken i Ångermanland, Vesternorrlands
län, Norra Ångermanlands fögderi, Arnäs
tingslag. Arealen (tillsammans med Trehörningsjö)
74,375 har. 2,790 innev. (1880). G. jämte
Trehörningsjö kapell utgör ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Hernösands stift, Ångermanlands
nordöstra kontrakt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
