Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Giktpapper - Giktring - Gikttaft - Gila - Gilan - Gilbart, John William - Gilbert, Sir Humphrey - Gilbert, William - Gilbert, Gabriel - Gilbert, Nicolas Josephe Laurent - Gilbert, Ludwig Wilhelm - Gilbert, Henry - Gilbert, Sir John - Gilbert, William Schwenck - Gilberts hål - Gilbert-öarna l. Kingsmill-öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Giktpapper, med., ett af allmänheten, vanligen
utan läkares tillstyrkan, begagnadt medel mot
rheumatiska smärtor. Af s. k. giktpapper finnas
flere olika slag, hvilka öfverensstämma med
hvarandra deruti att de utgöras af papper, som blifvit
genomdränkt med något retande harts, löst i
en flyktig olja, ofta nog helt enkelt en blandning
af beck och terpentin. Då sådant papper
lägges på huden å en värkande kroppsdel, fastnar
det, emedan det inmängda hartset mjuknar
af hudvärmen, och en hudretning, rodnad,
åstadkommes, som kan verka en ”afledning” från
underliggande delar och derigenom en lindring
i smärtorna.
O. T. S.
Giktring. Se Giktkedjor.
Gikttaft, med.´, tunnt sidentyg, som blifvit
indränkt med hartser och flyktig olja på samma
sätt som giktpapper (se d. o.).
O. T. S.
Gila, flod i Nord-Amerikas Förenta stater,
upprinner på vestra sidan af Mimbres Mountains
i territoriet New Mexico, flyter i vestlig
hufvudriktning genom Arizona och faller ut i
Colorado. Längd omkr. 800 km. Floden är
smal och vattenfattig.
Gilan. Se Ghilan.
Gilbart, John William, engelsk ekonomisk
skriftställare, f. 1794, d. 1863, var 1834–60
direktör för ”London and Westminster Bank” och
författade flere mycket värderade arbeten i
bankfrågor: The history and principles of banking
(1834), The history of banking in America (1837),
Logic of banking (1857; ”Grunderna för
bankväsendet”, 1861).
Gilbert, Sir Humphrey, engelsk sjöfarare,
halfbroder till Walter Raleigh, f. 1539, påpekade
i en skrift, Discourse of a discoverie for a new
passage to Cataia (1576), möjligheten af en
nordvestlig genomfart till Ostindien. 1578 fick
han befallning att grundlägga en engelsk
nederlagsplats i Nord-Amerika, dit han 1578 och
1583 företog resor. Under den senare tog han
New-Foundlaud i besittning. På återresan till
England, 1583, omkom han vid ett skeppsbrott.
Gilbert, William, engelsk läkare och
fysiker, f. 1540, d. 1603, lifmedikus hos drottning
Elisabet. G. är jordmagnetismens upptäckare.
Hans berömda arbete De magnete magneticisque
corporibus et de magno magnete tellure physiologia
nova (1600) bildar grundvalen för en
vetenskaplig lära om magnetismen och elektriciteten.
I detta arbete användes för första gången
benämningen elektrisk.
K. L.
Gilbert [ṡjilbär], Gabriel, fransk skald, f.
omkr. 1610, var en längre tid sekreterare hos
hertiginnan af Rohan och innehade derefter samma
tjenst hos drottning Kristina, som 1657 utnämnde
honom till sin resident vid franska hofvet. Död
i armod 1680. Som dramatiker var G. en
föregångare till Corneille och Racine. Bland hans
dikter märkas en Art de plaire (efter Ovidius’
”Ars amandi”) och vid pass femton teaterstycken,
som innehålla en mängd vackra ställen, af
hvilka Corneille och Racine begagnade sig. I
hans tragedi Téléphonte förekomma flere verser
af kardinal Richelieu.
Gilbert [ṡjilbär], Nicolas Josephe
Laurent, fransk skald, f. 1751, d. 1780, skref
åtskilliga skarpa satirer, företrädesvis mot
encyklopedisterna och akademikerna, hvarför han
blifvit kallad den ”franske Juvenalis”, men
författade äfven oder m. m. Hans ode Le poëte
mourant, som han skref fjorton dagar före sin
död, är en af den franska literaturens yppersta
lyriska dikter. Hans samlade skaldestycken (Le
génie aux prises avec la fortune, Le carnaval
des auteurs, satirerna Le XVIII siècle och Mon
apologie m. fl.) hafva ofta blifvit utgifna, bl. a.
af Nodier 1817, Mastrella 1822 och Amar 1824.
Gilbert, Ludvig Wilhelm, tysk fysiker och
kemiker, f. 1769, d. 1824 såsom professor i
fysik i Leipzig, utgaf 1799–1824 ”Annalen der
physik”, hvaraf Poggendorffs ”Annalen der physik
und chemie” utgör fortsättningen.
Gilbert, Henry, engelsk kemiker, f. 1817,
har efter 1843 i förening med I. B. Lawes
anställt flere utomordentligt vigtiga agrikulturkemiska
experiment, som gifvit anledning till
flere stridsskrifter af Liebig m. fl.
Gilbert, Sir John, engelsk målare och
tecknare, f. 1817, är en mångsidig och
fantasirik konstnär, som gjort sitt namn vida kändt
i synnerhet genom sina illustrationer för
”Illustrated London News” samt till ”Don Quijote”,
”Gil Blas”, ”Tristram Shandy”, ”Hudibras”, ”The
pilgrim’s progress” och Routledges Shakspearesupplaga.
Han har äfven i olja och i aqvarell
utfört en mängd goda historiska genrebilder
samt porträtt (synnerligast af barn). G. blef
1871 president för de engelske aqvarellisternas
sällskap, 1872 adlad och 1876 medlem af den
kungliga akademien i London.
Gilbert, William Schwenck, engelsk
skriftställare, född 1836, var en tid advokat. Han
har gjort sig ett namn såsom dramatisk författare
och såsom medarbetare i den periodiska
pressen. Hans första teaterstycke var Dulcamara
(1866). Bland hans senare arbeten märkas:
An old score; The princess; A sensation
novel; Happy Arcadia; Sweethearts m. fl. samt
festspelen: The palace of truth (1870), grundad
på en berättelse af M:me de Genlis, Pygmalion
and Galatea (1871), The wicked world (1873),
On bail (1877).
Gilberts hål, en vid Kumlaby by, på östra
kusten af Visingsö, belägen, med dy eller snarlikt
ämne fylld, djup hålighet i jorden. Enligt en sägen
skall hålet hafva medelst trolldom åstadkommits
af trollkarlen Kettil Runske, under det att en
annan trollkarl, Gilbert, var sysselsatt med att
igenom en graf dela ön i tvänne delar. I
samband med detta Gilberts gräfningsarbete sättes
äfven uppkomsten af en med tvänne (nu
igenrasade) öppningar försedd grotta i skifferberget
vid stranden några hundra fot norr om öns
sydöstra udde.
E. E.
Gilbert-öarna l. Kingsmill-öarna, ögrupp
i Mikronesien, på ömse sidor om eqvatorn och
under 175° ö. lgd fr. Greenw., mellan Marshall-öarna
i n. och Ellice-öarna i s. Ögruppen
består af inalles 18 öar med en areal af 430 qvkm.
Öarna äro föga fruktbara; de hafva några lundar
af kokospalmer och pandanusträd, men få
brödfruktträd. Endast ett däggdjur finnes,
nämligen råttan, men detta i så mycket större
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
