Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gil y Zarate, Antonio - Gima - Gimle - Gimmersta - Gimo - Gimsö kloster (Gymseyjar klaustr, Gjemsö kloster) - Gin - Gina - Ginbalk - Gindely, Anton - Gingivitis - Gingko
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inrikesministeriet, förlorade denna plats under revolutionen
och öfvertog 1832 redigeringen af tidskriften
"Boletin de comercio" (sedan kallad "Eco"). 1835
återfick han sin befattning i inrikesministeriet, men
måste å nyo lemna densamma under revolutionen 1840
samt blef sedermera lärare i historia vid lyceum i
Madrid och medlem af kungl. akademien. Död 1863. Hans
första lustspel, El entremetido, Ciudado con las
novias och Un año despues de la boda rönte mycken
framgång. Likaså fann tragedien Doña Blanca de Borbon
rätt mycket bifall, ehuru den var skrifven i strängt
klassisk stil. I romantisk anda författade G. följande
arbeten: sorgespelen Carlos II el hechizado, Rosmunda,
Don Alvaro de Luna, Masanielo och Gruzman el bueno
(hans bästa stycke), lustspelet Carlos V in Ajofrin,
melodramen Cecilia la cieguecita m. fl. G. utgaf äfven
en Manual de literatura (1846; 2:dra uppl. 1851;
en särdeles god handbok i literaturhistorien), De
la instruccion publica en España (1855; ett stort
arbete om det spanska undervisningsväsendet), samt
åtskilliga lyriska dikter, hvilka i likhet med hans
dramatiska utmärka sig för ett glänsande språk och en
rik fantasi. En samling Obras dramaticas utkom 1850.
Gima kallas i grufhandteringen sjelfva öppningen
eller början till en "ort". Th. N-m.
Gimle, Nord. mytol., en himlaboning, hvarest alla
rättsinnige skola lefva och bo tillsammans med
Allfader eller den högste guden. Denna himlaboning
kallas äfven Vingolf. – På ett ställe i Eddan
säges, att enhvar menniska skall lefva någonstädes
evinnerligt, samt att det är bäst att vara i G. i
himmelen. Th. W.
Gimmersta, gods i Julita socken, Södermanlands
län, vid Aspåns utlopp i sjön Öljaren. 29 29/72
mtl med underlydande i Julita, Floda
och V. Vingåkers socknar. Arealen omkr. 6,364
har. Taxeringsvärde omkr. 700,000 kr. Godset nämnes
redan på 1200-talet. Det innehades länge af slägten
Ryning och senare af slägten Ribbing, köptes 1805 af
D. G. Hildebrand och gjordes derefter af honom till
fideikommiss för hans systerson frih. K. Karlsson
Bonde, under hvars tid likväl fideikommissrätten
upphäfdes. Den nuvarande egaren är kammarherren
frih. Karl Karlsson Bonde. Egaren af G. har
patronatsrätt i församlingen.
Gimo, bruksegendom tillhörande Dannemoraverken,
belägen i Skepthammar socken, Olands härad, Upsala
län, vid Dannemora–Hargs-jernvägen, vid hvilken
G. har egen station. 61 1/8 mtl (dessutom frälseräntor
af 27 1/4 mtl). Areal 13,900 har, af hvilka 3,026
har äro inrösningsjord. Taxeringsvärde 1,293,700
kr. Hufvudbyggnaden är uppförd af sten, med tvänne
flyglar i samma plan. Vackra parker och trädgårdar,
en täck insjö med holmar, gamla skogar m. m. bidraga
till detta natursköna ställes fägring. Vid G. finnas 2
smälthärdar, 1 räckhärd för vallonsmide, 1 ånghammare
(för smältornas hopslagning), 2 räckhammare (den
ene drifves med vatten, den andre med ånga), masugn,
gasrost-ugn jämte krossverk. Årliga tillverkningen
vid bruket utgör omkr. 600,000 kg. vallonstångjern
(tackjernet dertill tillverkas äfven vid
G., malmen erhålles från Dannemora
grufvor). G. inköptes 1643 från kronan af Louis
de Geer, hvilken der anlade ett jernbruk. Det
bibehöll sig inom hans slägt ända till 1756, då
det såldes till J. Jennings och R. Finlay, hvilka
1764 sålde det till J. H. Lefebvre. Efter hans son,
bergsrådet J. Lefebvre-Liljenberg, öfvergick det
genom gifte till slägten Reutersköld. Nuv. egaren
är kabinettskammarherren C. L. Reutersköld.
B. S.
Gimsö kloster (Fornn. Gymseyjar klaustr, nu Gjemsö
kloster), beläget på Klosterö, i närheten af
Skien, i Norge, stiftades omkr. 1110 för nunnor af
benediktin-orden. Klostret förvärfvade dels genom köp,
dels genom gåfvor betydliga jordagods. Nunnorna drefvo
en vidsträckt handel, som var en nagel i ögat på
borgarena i köpstaden Skiðan (Skien). Desse utverkade
derför hos konung Håkan VI och hans fader, konung
Magnus Eriksson, ett förbud för Gimsö kloster att idka
köpenskap med något annat än det, som var nödvändigt
för nunnornas underhåll. Redan under Kristian II:s
regering (1513–23) blef klostret sekulariseradt,
och dess egendomar lemnades som län först åt Diderik
Villumssön Tolder samt derefter åt Ivar Jenssön
Jernskjäg. Efter reformationen lät konung Kristian
III (1534–59) anlägga en smälthytta vid G., men sedan
både klosterbyggnaderna och kyrkan nedbrunnit (1546),
blef det lagdt under Bratsbergs gård. G. hufvudgård
var en tid residens för länsherrarna i Bratsberg. Det
såldes 1662 till generallöjtnanten J. Bielke. Hvarje
spår af klostret är för länge sedan försvunnet.
O. A. Ö.
Gin [djin], Eng. (Fr. genièvre, af Lat. juniperus,
en), enbärsbränvin. Se Enbär.
Gina, sjöv., hissverk, bestående af ett 3- och ett
2-skifveblock eller ock af tvänne block med flere
skifvor samt ett tåg eller en ketting, "löpare",
skuren genom dessa block. – Ginblock. Se Block.
O. E. G. N.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
