Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasfabrikation - Glasfluss - Glasförsäkring - Glasgalla - Glasgow
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enskilda vapen förekomma, t. ex. Brahevapnet å ett
par ståtliga bägare i Skoklostersamlingen, daterade
1627. En anmärkningsvärd glasform från denna tid är
den s. k. remmaren (T. römer): i sin typiska form
ett halfklot på en cylinder, af grönaktigt glas –
som bekant ännu bibehållet för de rhenska vinerna
– samt ofta prydd med knapplika utsprång. Äfven
dropplika utsprång förekomma stundom som ornering å
gamla tyska glaskärl. Af tyskt ursprung äro vidare
schaperglasen, så kallade efter sin uppfinnare Johann
Schaper (död 1670), med ytterst fina målningar i
svart. – Mot 1600-talets slut begynner det böhmiska
glasets period. Detta utmärker sig genom hårdhet
och genomskinlighet; sin stilkarakter erhåller det i
allmänhet genom slipning i skarpt begränsade ytor. Den
vanligaste dekorationen är likaledes åstadkommen
medelst slipning och framställer vapen, monogram,
sinnebilder, stundom af en något tvifvelaktig
smak, ornamentalt löfverk, figurscener o. d. Äfven
förgyllning nyttjas med stor framgång. De vanligast
förekommande alstren äro pokaler och bägare af ganska
omvexlande, i allmänhet något tunga former. De äro
ej sällsynta. En mycket framstående plats bland tyska
glasfabrikat intager det djupröda, s. k. rubinglaset,
uppfunnet omkr. 1679 af holsteinaren Johann Kunckel,
då i brandenburgisk tjenst, sedermera svenskt bergsråd
och (1693) adlad under namnet v. Löwenstern. I
Tyskland torde äfven konsten att etsa på glas medelst
fluorsyra blifvit uppfunnen (omkr. 1670). Jämväl
den tysk-böhmiska glasfabrikationen förlorade med
1700-talets slut sin konstnärliga karakter, men den
utöfvade dock under 1700-talet ett starkt inflytande
på andra lands tillverkning. Såsom en pånyttfödare
af densamma kan man anse den berömde fabrikanten
Lobmeyer i Wien. – Bland öfriga europeiska land hafva
Spanien, Frankrike och sannolikt äfven Nederländerna
och England att uppvisa en glastillverkning, hvars
anor gå tillbaka till den aflägsna forntiden. De
äldre spanska och franska glasen voro påverkade
af de venezianska mönstren. Franska speglar från
1700-talet täfla med de venezianska. Nederländerna
följde i början gammaltyska, senare venezianska
och böhmiska förebilder; det samma har i hufvudsak
varit fallet med England, der facettslipningen
under 1700-talet nådde en hög ståndpunkt, som
gjorde, att England vid 1800-talets början blef det
tongifvande landet på glastillverkningens område,
en plats, som det kan sägas ännu bibehålla. – I de
skandinaviska landen daterar sig glastillverkningen
från 1600-talet. Ett danskt kungligt glasbruk
anlades 1652 (enskilda försök omtalas tidigare). I
Sverige hade Melchior Jung 1641 fått privilegium på
glastillverkning. Åtgången af glas i Skandinavien var
också på denna tid storartad. Ensamt för Kristian IV:s
kröning beställdes 20,000 glas, och under perioden
1648–52 köptes för danska hofvets räkning ej mindre
an 70,931 glas. Det var också vanligt, att vid ett
dryckeslag – och dessa förekommo ej sällan – samtliga
glasen sönderslogos. Ett glasbruk anlades i Stockholm
1676 af ett bolag och leddes till en början af
en italienare, Bernardino Scapitta (med det falska
namnet Giacomo Guagnini), men öfvertogs snart af
Baltasar Grill. De äldsta svenska glasen påminna
också genom godsets lätthet och genom sin form
om venezianska tillverkningar. Dit höra de ganska
sällsynta pokalerna, hvilkas stängel prydes med ett
sammanflätadt C V E (Carl XI och Ulrika Eleonora),
stora remmare med inskriften "Tompte och Boo
Lyckas skåhl", o. s. v. Sedermera gör sig ett
böhmiskt inflytande gällande. Vanliga prydnader
äro kungliga namnchiffer, palm- och lagerqvistar,
strödda småblommor samt en strålande stjerna eller
sol. Formerna äro ofta högst eleganta, godset deremot
grumligt. – I nyare tid har glastillverkningen i
Europa nått en hög ståndpunkt. Dels efterbildas
gamla former och dekorationssätt, dels uppfinnas
nya. Karakteristiskt för nutiden är det på mångahanda
sätt färgade, men fullt genomskinliga godset; bland
dekorationsmedel intager den s. k. sandblästern
ett anmärkningsvärdt rum. Figurer, skrift,
ornament m. m. frambringas nämligen på det sätt att
sand genom ett genombrutet mönster störtas mot en
glasyta. Alstren af de bättre engelska fabrikerna, af
Bac-carat, Brocard m. fl. i Frankrike, af Lobmeyer i
Wien, af Heckert i Schlesien, af Salviati i Venezia
o. a. kunna täfla med det bästa af hvad äldre tider
frambragt på samma område. – Enligt Kommerskollegiets
berättelse i "Sveriges officicla Statistik"
funnos 1879 i Sverige 29 glasbruk, med tillsammans
1,533 arbetare, 290 maskiner och redskap samt ett
tillverkningsvärde af 2,065,475 kr., deraf 337,576
kr. för taflel- och fönsterglas samt 1,727,899 kr. för
diverse glassorter.
1. C. A. D. 2. Upk.
Glasfluss, tekn., en numera sällan förekommande
benämning på den lättsmälta glasmassa, strass
(se Glas), som man använder för tillverkning af
konstgjorda ädelstenar. C. A. D.
Glasförsäkring, en jämförelsevis ny gren af
försäkringsväsendet, har till ändamål att bereda
ersättning för skada å glas genom sönderslagning,
gasexplosion, hagel o. d. Deremot lemnas enligt
regeln ingen ersättning för skador, uppkomna vid
krig eller upplopp eller med försäkringstagarens
vetskap af andra vållade afsigtligt eller genom grof
vårdslöshet. Glasförsäkringsanstalterna skilja,
liksom brandförsäkringsbolagen, mellan olika klasser
af fara, som äro bestämmande för premiens storlek,
hvilken vidare i väsentlig grad beror på det
försäkrade föremålets omfång, i det ett föremål af
större dimensioner betingar en premie, som uppgår till
en proportionel vida högre proc. af försäkringsvärdet,
än fallet är med ett mindre. I allmänhet inskränker
sig försäkringen till spegelglas och merendels
blott till stora och dyrbara butikfönster; på
försäkring af vanliga fönsterglas inlåta sig de
flesta anstalter icke. Glasförsäkringsbolag finnas
i London, Frankfurt a. M., Mannheim m. fl. städer,
hvarförutom åtskilliga brandförsäk ringsbolag idka
glasförsäkringen såsom biaffär.
Glasgalla. Se Glas.
Glasgow [gläsgå], stad i skotska grefskapet Lanark,
den folkrikaste samt, med afseende på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
