Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Glasrör - Glass, Sir Richard Atwood - Glassbrenner, Adolf - Glas-spinneri - Glastonbury - Glastrumpet - Glastårar - Glas-ugn - Glas-ull - Glasvakt - Glasvätskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en ganska inskränkt förbrukning. Derför måste
de i allmänhet mer eller mindre behandlas för
glasblåsarelampan, innan de erhålla den form, hvaruti
de komma till användning. Vid ganska stora industrier,
såsom tillverkningen af glasperlor, millefiori
och petinet, användas glasrör såsom råmaterial. –
Tillverkningen af glasrör tillgår på det sätt att
glasblåsaren, sedan han af den på glasblåsarepipan ur
degeln upphemtade glasmassan blåst en liten kula,
hvilken han genom rullning mot en skifva gifver
cylindrisk form, fäster i hvardera änden af denna
cylinder fästjern, hvilka han derpå öfverlemnar ått
vänne handtlangare, som dermed springa åt hvar sitt
håll, hvarvid röret utdrages. De sålunda erhållna
långa rören nedläggas derefter på en häll för att
rätas och sönderskäras i längder af 1,5 à 1,8 m. Är
det fråga om tillverkning af s. k. öfverfångsglas,
d. v. s. rör, hvilkas inre och yttre ytor hafva olika
färg, så gör glasblåsaren sin cylinder först af den
ena sortens glas och doppar derefter denna uti en
annan degel, som innehåller glasmassa af den andra
färgen. Först sedan denna dubbla cylinder är färdig,
sker dragningen på ofvan beskrifna sätt. – Af det
sätt, hvarpå rören tillverkas, är en naturlig följd,
att deras väggar ej blifva fullt parallella, utan
vidare mot ändarna. Vid tillverkning af en del fysiska
apparater, t. ex. termometrar, ligger mycken vigt
på rörens jämnhet, då skalans gradering är beroende
deraf. Man har ingen annan utväg för detta ändamål,
än att genom noggranna undersökningar utleta sådana
rör, som hafva så jämn kaliber som möjligt. I detta
hänseende felfria rör betinga också mycket högt pris.
C. A. D.
Glass, Sir Richard Atwood, engelsk ingeniör, f. 1820,
egnade sig åt tillverkningen af telegrafkablar samt
blef en af grundläggarna af "Telegraph construction
and maintenance company". I hans fabrik tillverkades
hälften af den första transatlantiska kabeln och
hela 1866 års transatlantiska kabel. Han öfvergick
1867 från nyssnämnda bolags styrelse till styrelsen
för det anglo-amerikanska telegrafbolaget, invaldes
1868 i underhuset och dog 1873.
Glassbrenner, Adolf, tysk humorist, född i Berlin
1810, egnade sig åt köpmansyrket, men sysselsatte
sig derjämte med poetiska arbeten. Redan 1832
redigerade G. söndagsbladet "Don Quixote", och
då detta undertrycktes, skapade han under namnet
Adolf Brennglas en helt och hållet ny literaturgren
medelst det häftevis utgifna arbetet: Berlin wie es
ist und – trinkt (1832–50), i hvilket med mästerlig
iakttagelseförmåga framställdes typiska bilder ur
Berlinlifvet. I samma anda författade han äfven
Buntes Berlin (1835–52), Leben und treiben der
feinen welt (1834), Berliner volksleben (1846) samt
Bilder und träume aus Wien (1836), hvars spridning
förbjöds af förbundsdagen. 1841 flyttade G. till
Neustrelitz, der han skref sina Verbotene lieder eines
norddeutschen poeten (1843; 3:dje uppl., under titel
Gedichte von Adolf G., 1851). Hans mest betydande
verk, det komiska epos Neuer Reinecke Fuchs (1845;
4:de uppl. 1869), är fullt af den skoningslösaste
satir öfver
jesuitismen. 1848 slöt G. sig till det demokratiska
partiet i Mecklenburg-Strelitz och blef till följd
deraf 1850 utvisad. Han lefde derefter i Hamburg,
men öfverflyttade (1858) till Berlin, der han ända
till sin död utgaf Berliner montagszeitung. Död
1876. – Bland G:s öfriga arbeten förtjena nämnas:
Komischer volkskalender (1845–67, 23 årgångar),
det komiska epos Die verkehrte welt (1856; 6:te
uppl. 1873), de för ungdom afsedda, förträffliga
skrifterna Lachende kinder (1850), Insel Marzipan
(1851) och Sprechende thiere (1854), som utgått i
flere upplagor. Fullheten, skärpan och slagfärdigheten
hos den i G. personifierade berlinwitzen i förening
med det ledigaste framställningssätt gjorde honom
till en af de mest omtyckte tyske skriftställare. G:s
framgångar såsom "fader till berlinwitzen" hafva
framkallat otaliga efterhärmare.
Glas-spinneri. Se Glas-ull.
Glastonbury [-böri], stad i engelska grefskapet
Somerset, vid Brue. Omkr. 4,000 innev. Ruiner af ett
ryktbart abbotkloster, en bland de äldsta kyrkliga
stiftelser i England. Dess siste abbot halshöggs
1539.
Glastrumpet, fys., en trumpetformig flaska med mycket
tunn botten, hvilken böjer sig utåt eller inåt,
alltefter som luft blåses in i eller suges ut ur
flaskan. Den tjenar således såsom ett exempel på
glasets elasticitet.
Glastårar. Se Glasfabrikation, sp. 1265.
Glas-ugn. Se Glasfabrikation, sp. 1261.
Glas-ull, en i nyaste tider uppkommen produkt inom
glasindustrien. Länge har man försökt att få glaset så
böjligt och spinna det så fint, att det skulle kunna
användas till väfnader, men det har först lyckats
(efter 1850) en glasfabrikant Julius von Brunfaut
i Wien att få de spröda glastrådarna fullkomligt
smidiga. Den genom spinning frambragta krusiga
glasullen är icke allenast finare och mjukare
än bomull, utan öfverträffar i finhet äfven det
otvinnade kokongsilket och är för känseln lika
behaglig som sidencharpi. Denna glasull har man nu
med fördel börjat begagna som medel mot gikt, och
apotekare samt kemister finna den särdeles lämplig
till filtrum. Af de raka glastrådarna förfärdigas
nu på Brunfauts fabrik de finaste kragar, spetsar,
klädningsgarnityr o. s. v. Då glastrådarna äfven
kunna färgas, hoppas man med fördel kunna använda
dem till inslag och mönster i tjocka siden- och
sammetstyg, ja man hoppas, att det nya materialet
skall kunna täfla, med, om ej ersätta sidenet, då det
i glans och mjukhet fullkomligt liknar detta. Utom
dessa egenskaper hafva glastygen äfven de företräden
att de äro elastiska, blifva ej lätt skrynkliga och
äro utomordentligt starka samt angripas hvarken af
solljus, fuktighet eller syror. Dessa tyg skola
dessutom med stor lätthet kunna tvättas, och de
kunna ej antändas. Vidare beskrifvas glastygen såsom
varande varmare än tyg af ull och bomull samt vida
lättare än dessa. Ehuru dessa industrialster ännu
äro att betrakta som sällsyntheter, äro de dock
jämförelsevis tämligen billiga.
Glasvakt. Se Glas, sjöv.
Glasvätskan. Se Glaskroppen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
