Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gluntarna - Glup - Glutaminsyra - Gluten - Glutenkasein - Glutin - Gluttsnäppan - Glück, Elisabeth - Glücksburg (Glücksborg) - Glückstadt - Glyceria - Glycerin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Gluntarna, en samling duetter för baryton och bas,
utgörande humoristiska skildringar af studentlifvet
i Upsala på 1840-talet. Både ord och musik äro af
G. Wennerberg (se d. o.).
Glup, geol., en i vissa provinser, exempelvis
Upland, använd benämning på sådana platser, vanligen
betecknade genom en större eller mindre gropformig
fördjupning, der rinnande vatten (bäckar, dikesvatten
m. m.) helt hastigt försvinner eller likasom
uppslukas. Det hastiga försvinnandet beror sannolikt
på närvaron af lätt genomsläppande gruslager.
E. E.
Glutaminsyra, kem., en af Ritthausen upptäckt
kristalliserande amidosyra (amidoxipyrovinsyra),
C3H5(NH2)(COOH)2, som bildas genom sönderdelning
af gluten och finnes i hvitbetsockermelass.
P. T. C.
Gluten (Lat. gluten, Grek. glia, lim), kem., kallades
af Beccaria de i vatten olösliga ägghviteartade
ämnen, som förekomma i sädesslagens frön. Genom
knådning af hvetemjöl med vatten, då stärkelse
uppslammas och lösliga ämnen bortföras, återstår
gluten som en formlös, grågul elastisk massa. Taddei
visade 1820, att gluten består af ett i alkohol
lösligt ämne, gliadin l. växtlim, och ett annat deri
olösligt, zymom l. växtfibrin. Enligt Ritthausen
är gluten en blandning af det sistnämnda ämnet,
äfven kalladt glutenkasein, och trenne i alkohol
lösliga ämnen, glutenfibrin, gliadin och mucedin.
P. T. C.
Glutenkasein. Se Fibrin och Gluten.
Glutin, kem., kallades af Berzelius den i alkohol
lösliga delen af gluten (se d. o.). Med glutin förstås
äfven lim. P. T. C.
Gluttsnäppan, Totanus glottis, zool., en till
vadarnas ordning och de snäppartade foglarnas
familj hörande art, skiljer sig från andra arter af
mellansnäppornas slägte genom sin uppåtböjda näbb. I
sommardrägt har fogeln hufvudet, framhalsen,
kräfvan och bröstets sidor hvita, med svarta,
längdstreck, framryggen och skuldrorna svarta, med
hvitgrå fjäderkanter, bakryggen och underlifvet hvita,
handpennorna svarta, de mellersta stjertpennorna
gråa och de yttre hvita, alla med svartgråa
tvärband. I vinterdrägten äro hufvudet ofvan,
halsen och kräfvan på sidorna hvita, med svartgråa
streck; framryggen och skuldrorna äro brungråa,
svartstreckade, bakryggen, öfvergumpen, framhalsen
och undre kroppsdelarna hvita. Kroppslängden
hinner ända till 34,5 cm. – Gluttsnäppan häckar
allmänt i Lappland, men äfven i sydligare delar af
Sverige, såsom på Gotland (kanske äfven i Bohusläns
skärgård). Under flyttningstiderna förekommer hon
vid stränderna af vattendrag och insjöar äfvensom
vid hafskusterna. Hon springer snabbt, flyger lätt
samt är ytterst skygg och försigtig. Hennes föda
utgöres af vatteninsekter, musslor och andra smådjur.
C. R. S.
Glück, Elisabeth, tysk skaldinna, bekant under
pseudonymen Betty Paoli, f. 1815, har utgifvit
åtskilliga originella och pessimistiska diktsamlingar
samt en mängd kritiska arbeten: Gedichte (1841; 2:dra
uppl. 1845), Neue gedichte (1850; 2:dra uppl. 1856),
Wiens gemäldegallerien in ihrer kunsthistorischen
bedeutung (1865), "Franz Grillparzers werke" (1875) m. m.
Glücksburg (D. Glücksborg). 1. (Lyksborg)
Köping i landskapet Angel, i preussiska provinsen
Schleswig-Holstein, vid Flensburgsfjorden, omkr. 10
km. n. ö. om staden Flensburg. 830 innev. (1875). –
2. Slott, beläget tätt invid nämnda köping. I
medeltiden låg der ett cistercienskloster, Ry,
uppbyggdt 1209. 1582 gaf konung Fredrik II klostret
och dess egendomar åt sin yngre broder, Hans den
yngre, hvilken lät rifva klostret och uppförde
slottet G. (1587). Detta ligger på en ö i en liten
af vackra skogar omgifven insjö. Det består af
fyra med hörntorn försedda, sammanbyggda flyglar,
hvilka omsluta en gård, som har ett ytinnehåll
af omkr. 900 qvm. 1622–1779 var G. säte för den
glücksborgska linien af Hans den yngres ätt och
beboddes sedermera, efter den siste hertigens död,
af dennes enka. Sedan äfven hon aflidit (1825),
skänkte konung Fredrik VI slottet till sin gemåls
svåger, hertig Vilhelm af Slesvig-Holstein-Beck
(f. 1785, d. 1831), och gjorde honom till hertig
af Slesvig-Holstein-Glücksborg. Dennes enka,
Louise af Hessen-Kassel (f. 1789, d. 1867), bebodde
slottet 1836–48. Deras äldste son, Karl (f. 1813),
gifte sig 1838 med Fredrik VII:s frånskilda gemål,
Fredrik VI:s yngsta dotter, Vilhelmina, men slöt
sig det oaktadt till upproret 1848, i hvilket han
likväl icke spelade någon rol. Då han afled (1878),
blef hans broder Fredrik (f. 1814) hans efterträdare
i hertigvärdigheten. En yngre broder är Danmarks
nuvarande konung, Kristian IX. – Från 1857 tillbragte
konung Fredrik VII höstarna på G. och dog der, d. 15
Nov. 1863. E. Ebg.
Glückstadt, stad i preussiska
prov. Schleswig-Holstein, vid Elbe. Omkr. 5,000
innev. Hufvudnäringar äro handtverk, handel och
skeppsfart. Hamnen, tillgänglig för de största skepp,
tjenar om vintern, då Elbe ofvanför G. är isbelagd,
till uthamn för Hamburg. – Staden anlades 1617–20
af Kristian IV och befästes. Fästningen intogs i
Jan. 1814 af de mot Frankrike allierade och slopades
1815.
Glyceria. Se Mannagräs.
Glycerin (af Grek. glykys, söt), kem., ett
af Scheele upptäckt, sött smakande ämne, som
bildas vid sönderdelning af fett genom inverkan
af baser eller koncentrerad svafvelsyra (se
Fett). Glycerin erhålles i stor mängd som biprodukt
vid stearinljusfabriker. Sedan den smälta talgen
blandats med svafvelsyra och massan blifvit utrörd
med vatten, flyta de feta syrorna upp till vätskans
yta, under det glycerinet stannar i den sura vätskan,
hvilken genom neutralisering med kalk befrias från
svafvelsyra. Den från utfälld gips filtrerade
vätskan inkokas och bildar då råglycerin. Detta
raffineras medelst filtrering genom benkol eller
medelst destillation med vattenånga af 170°–180°. Rent
glycerin är en färg- och luktlös, tjockflytande, icke
giftig vätska af söt smak (derför kallades det för
"Scheeles oljsocker"). Vid hastig afkylning håller
sig glycerin länge flytande under vattnets fryspunkt,
men genom långsam afkylning har man kunnat erhålla
kristalliseradt glycerin, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
