Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Goole - Go on - Goos, August Herman Ferdinand Karl - Gor, Goes - Gorakpur - Goral - Goraler - Gordianus - Gordigiani, Luigi - Gordisk knut - Gordium - Gordius - Gordon, ätt - Gordon, 1. George - Gordon, 2. George
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Goole [goul], stad i engelska grefskapet York, vid
högra stranden af Ouse, 10 km. ofvanom dess förening
med Trent. 7,680 innev. (1871). G. var till 1829
en obetydlig by, men är nu, sedan det fått en god
hamn samt flere dockor, en af Englands förnämsta
hamnstäder. 1879 hade staden en handelsflotta af 343
fartyg om 28,305 tons. S. å. hade importen ett värde
af 59,5 mill. kr. och exporten 49 mill. kr.
Go on [gå ånn], Eng. Se Go ahead.
Goos, August Herman Ferdinand Karl, dansk rättslärd
och universitetslärare, f. i Rönne d. 3 Jan. 1835,
blef 1857 juridisk kandidat och 1861 professor i
juridiska fakulteten vid Köpenhamns universitet, der
han undervisat hufvudsakligen i allmän rättslära och
straffrätt. Som medlem i komitén för lagskipningens
ombildning (från 1870) tog G. verksam del i
utarbetandet af utkasten till en ny straffprocess
med jury och till en ny rättsordning, hvilka 1881
framlades för riksdagen. Sedan 1880 har han varit en
af Köpenhamns representanter i folketinget. Vid Upsala
universitets jubelfest 1877 blef han hedersdoktor
i juridiska fakulteten. Utom mindre afhandlingar
har G. författat Den danske strafferet (1875–78)
och Strafferetsplejens almindelige grundsätninger
(1878–80; universitetsprogram) samt påbörjat
Almindelig statsläre (1881). Derjämte har han
redigerat "Årbog for Kiöbenhavns universitet" sedan
1871 samt deltagit i utgifvandet af Bornemanns,
Holcks och Aagesens juridiska skrifter.
E. Ebg.
Gor, Nord. mytol., Goes (se d. o.) broder, öfverenskom
med sin broder Nor att uppsöka den försvunna
systern. Nor skulle söka på fasta landet, men Gor
på öar och utskär. Gor undersökte först Svea skären
och alla öar, som ligga i Östersjön, samt derefter
Göta skären och Danmark med alla dess öar. Han var
sjelf en väldig sjökonung, likasom hans bägge söner
Hete och Bete, hvilka vunno ryktbarhet som vikingar.
Th. W.
Gorakpur. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien,
Nordvestprovinserna, regeringsområdet Benares, mellan
Nepal i n. och floden Gogra i s. Arealen 11,857
qvkm. 2,019,361 innev. (1873). – 2. Hufvudstad
i nämnda distrikt, vid floden Rapti. 51,117
innev. (1872).
Goral, zool. Se Capricornis
Goraler (af Slav. gora, berg), bergsbor; i
inskränkt mening den blandade befolkningen (af polsk,
rutensk och tysk stam) i vestra delen af Karpaterna.
Gordianus, namn på tre romerska kejsare, tillhörande
en förnäm slägt, hvilken på fädernet skall hafva
härstammat från Graccherna och på mödernet från kejsar
Trajanus. Rikedom, frikostighet och prakt gjorde
för öfrigt familjen berömd. – 1. Marcus Antonius
G. Africanus, utropades 237, vid 80 års ålder, af
innevånarna i Afrika, der han då var prokonsul,
till motkejsare mot tyrannen Maximinus. Han vägrade
länge att mottaga purpurn, men blef slutligen genom
hotelser nödgad att gifva vika. Senaten bekräftade
valet. Men blott 36 dagar innehade G. makten. När
ståthållaren i Mauretanien med sina trupper anföll
Kartago och i striden dödade
G:s son och medregent (se nedan), beröfvade han sig
sjelf lifvet. – 2. Marcus Aurelius G., den förres
son, utropades 237 till sin faders medregent, men
stupade några dagar derefter i strid mot Mauretaniens
ståthållare. – 3. Marcus Antonius G. Pius Felix,
den föregåendes brorson, blef 237 jämte Pupienus
och Balbinus upphöjd till makten under titeln af
Caesar. Efter Pupienus’ och Balbinus’ mord (238)
herskade G. ensam. Han tog råd af sin förträfflige
minister, pretorianprefekten Misitheus, med hvilkens
dotter han gifte sig, och stridde segerrikt mot
perserna, men blef 244, sedan han genom döden
förlorat Misitheus, mördad af Filip Araben.
R. Tdh.
Gordigiani [-didsjani], Luigi, italiensk
komponist, f. 1806, d. 1860, skref under åren
1835–49 en mängd operor, dock utan afgjord
framgång. Deremot förvärfvade han sig genom sina
öfver 300 Canzonette och Canti populari tillnamnet
"Italiens Schubert". Dessa älskliga, nationella
melodier hafva i alla land blifvit kända och sjungna.
A. L.
Gordisk knut. Se Gordium.
Gordium (Grek. Gordion),
urgammal stad i Frygien eller Galatien i Mindre
Asien, säte för de äldste frygiske konungarna. Ett
orakel hade nämligen tillstyrkt frygierna att
till konung välja den förste man, som de på väg
till Zevstemplet mötte körande en vagn. Till följd
deraf utkorades Gordios, en enkel landtman, eller,
enligt andra, hans son Midas, till konung. Den
betydelsefulla vagnen uppställdes i Zevstemplet,
och oraklet förkunnade, att herraväldet öfver Asien
skulle tillfalla den, som kunde upplösa den ytterst
invecklade knut, medelst hvilken oket var fäst vid
vagnstången. Om Alexander den store berättas, att
han efter fruktlösa försök att lösa knuten afhuggit
den med sitt svärd. Ordspråksvis begagnas uttrycket
gordisk knut om hvarje i sig omöjlig uppgift, hvilken
genom våld eller maktspråk bringas till lösning.
A. M. A.
Gordius. Se Tagel-orm.
Gordon [gå’rdön], skotsk ätt, hvars förste kände
medlem ar sir Adam G., hvilken 1305 såsom
skotsk representant satt i Edvard I:s af
England råd. Den legitima manliga linien
utslocknade 1402 med Adam G., baron af Huntley, från
hvars två oäkta söner härstammar en stor slägt
G., till hvilken grefvarna af Aberdeen anses
höra. Hans måg Alexander Seton utnämndes till
lord Gordon (före 1437) och blef stamfader för de
s. k. Seton-Gordons. 1684 blef George G. hertig af
G. Hertigliga ätten utdog 1836, men titeln upplifvades
1876 och gafs då åt hertigen af Richmond. – 1. George
G., grefve af Huntley, var skotsk kansler 1498–
1502 och dog kort derefter. Han var gift med konung
Jacob I:s dotter Annabella. – 2. George G., grefve af
Huntley, den föregåendes sonson, ansågs på sin tid för
den visaste och mäktigaste man i Skotland. Han blef
1546 stor-kansler och sökte såsom sådan undertrycka
den protestantiska rörelsen. Sedan råkade han i
fiendskap med grefve Murray, Maria Stuarts halfbroder,
och sökte bemäktiga sig drottningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
