Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graderverk - Gradisca - Gradivus - Gradmätning - Gradpassering - Gradskifva - Gradstock - Gradual-disputation - Graduale - Gradualgrundsatser - Gradualpsalm - Graduera - Gradus ad Parnassum - Græcum album - Graf (begrafning) - Graf (befästningskonst) - Graf-andslägtet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Graderverk, tekn., inrättning afsedd att befordra
vattnets afdunstning ur svaga saltlösningar.
Graderverken utgöras af dubbla rader (ofta till flere
hundra m. längd) af resvirke uppförda ställningar af
omkr. 6 till 7 m. höjd, nedtill på 3 till 4 m. afstånd
från hvarandra och uppåt något hoplutande. Mellan
ställningarna äro med vissa mellanrum utefter hela
höjden inlagda längsgående ribbor eller stänger,
hvilkas ändamål är att uppbära och fasthålla mellan
dem instuckna risknippor. Dessa göras något längre än
afståndet mellan ställningarna, och hela graderverket
fylles dermed, så att risknippornas utskjutande
ändar komma att utgöra dess väggar. Öfverst löper
längs hvardera ställningen en med hål försedd ränna,
till hvilken saltlösningen uppumpas, hvarefter den
får i fina strålar nedrinna på risväggen, der den
fördelas till ett fint regn, hvarigenom vattnets
afdunstning i hög grad befordras. Den nedkommande
koncentrerade saltlösningen uppsamlas i en nedanför
stående reservoar för att derifrån åter upp-pumpas
till nästa afdelning af graderverket, och så vidare,
tills lösningen blir tillräckligt koncentrerad för att
införas i afdunstningspannorna. – Vid koksaltverken
utrikes förekomma graderverk mycket ofta. I Sverige
finnes ett stort graderverk vid vitriolverket
i Falun. C. A. D.
Gradisca, stad i furstgrefskapet Görz och G., yid
Isonzo, s. v. om Görz. Omkr. 3,500 innev. Staden
anlades 1473 af venezianerna och befästes till skydd
mot turkarna, intogs af österrikarna 1511 och var
hufvudort i det område, hvilket 1647 som furstgrefskap
förlänades furstarna Eggenberg. 1717 tillföll staden
å nyo Österrike.
Gradivus. Se Mars.
Gradmätning. Se Geodesi, Meter och Tringelmätning.
Gradpassering, krigsv., den tjenstgöring i lägre
grader, som hvarje officer vid svenska armén
måste förrätta, innan han får tjenstgöra såsom
officer. Genom de förändrade bestämmelserna
för vinnande af inträde vid krigsskolan kommer
gradpasseringen att upphöra från och med 1883 års
början. C. O. N.
Gradskifva, ett rit-instrument dels för att
afsätta, dels för att uppmäta vinklar. – Sjöv., en
uppgraderad lineal (skala), hvilken begagnas vid
bredsideskjutning för att höjdrikta kanonerna för
samma afstånd och krängning. Numera är gradskifvan
försedd med rörlig afståndsskala. O. E. G. N.
Gradstock, sjöv., ett instrument, fordom användt
till att mäta solens höjd. O. E. G. N.
Gradual-disputation (se Grad och Disputation),
afhandling, som för doktors-värdighets erhållande till
offentlig granskning vid universitet framställes. Den
skall enligt de för svenska universiteten gällande
statuten vara författad antingen på svenska, latinska,
franska, engelska, tyska eller italienska språket
samt försvaras på det språk, hvarpå den är utgifven.
Graduale (Lat. responsorium graduale, af gradus,
trappa), i katolska kyrkan den på läsningen af
episteln följande responsorialsången, så kallad emedan
den intonerande presten i äldre tider stod på trappan
till altaret "ambo". I
lutherska kyrkan sjunges gradualpsalmen efter
syndabekännelsen, men före episteln. – Graduale
romanum kallas en fullständig samling af alla
melodier i "cantus planus", bestämda att sjungas vid
högmässan året igenom. A. L.
Gradualgrundsatser, jur. Se Arfsordning.
Gradualpsalm. Se Graduale.
Graduera, tilldela akademisk lärdomsgrad (i
allmänhet doktorsgrad). Se Grad.
Gradus ad Parnassum, Lat., "hjelpreda på vägen till
Parnassen", en af jesuiten Aler 1702 sammansatt
ordbok till tjenst för dem, som vilja skrifva
latinsk vers. Den upptager ordens qvantitet,
synonymer, attribut o. s. v. Alers bok har efter
hans tid betydligt utvidgats af bl. a. Friedemann,
Conrad. Koch m. fl.
Graecum album. Se Exkrement.
Graf. Se Begrafning, Begrafningsplats och
Fornlemningar. – När af någon anledning (reparationer,
planteringar o. dyl.) grafvar i en kyrka eller på
en kyrkogård måste rubbas eller ändras, anställes
en s. k. grafransakning, d. v. s. en undersökning
för att utröna hvilka grafvarnas egare äro. Dessa
kallas att inom viss tid styrka sin eganderätt samt
uppgifva de vilkor, på hvilka de vilja öfverlemna
denna till församlingen. Öfver de grafvar, som sakna
egare, eller till hvilka eganderätt ej kan styrkas,
förfogar församlingen.
Graf, befästningsk., utgör en hufvudbeståndsdel
af hvarje befästning. En fältbefästning har
vanligen tvänne grafvar: en inre, skyddsgrafven,
som ligger bakom vallen och tjenar till skyddad
uppställningsplats för besättningen, samt en yttre,
som ligger framför vallen och utgör ett stormhinder
i fiendens väg. Båda hafva de derjämte till ändamål
att tillsammans lemna erforderlig jord till vallen,
hvadan deras sammanlagda profil-areor böra vara lika
med vallens. Framför den yttre grafven lägges stundom
en förgraf, som tjenar till att skyla deruti liggande
stormhinder. Skyttgrafven är en hastigt uppkastad
befästning af minsta möjliga dimensioner, afsedd
till skydd för en skyttelinie (se Fältbefästning). En
fästnings graf måste ega större dimensioner än ett
fältverks samt en fullt betryggad stormfrihet. År
grafven torr, bör derför såväl innerbrant (eskarp)
som ytterbrant (kontre-eskarp) murklädas;
dess bredd uppgår då vanligen till 15 m. och dess
djup till 9 m. I våta grafvar erfordras i allmänhet
ingen murklädnad, emedan stormfriheten betryggas
genom vattnet, som bör ega ett djup af minst 2
m. Grafbredden kan i sådant fall uppgå ända till 60
m. (se Fästning). Löpgrafvar äro anläggningar, som den
anfallande måste utföra vid belägring af en fästning
för att skaffa sina betäckningstrupper tryggade
uppställningsplatser i fästningens närhet samt för att
skyddad kunna närma sig fästningen. Se Fästningskrig.
O. A. B.
Graf-andslägtet, Tadorna, zool., har näbben vid
roten hög och kantig, mot spetsen något bredare,
böjd uppåt, starkt plattad och med liten näbbnagel;
näsborrarna sträcka sig närmare näbbens midt. Tyglarna
äro fjäderklädda. Halsen är kortare än kroppen. Benen
äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
