Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Graptoliter - Grasberg, Hans (Johann Nepomuk) - Gras-geväret - Graslitz - Grassatim - Grasse - Grasse, François Joseph Paul de - Grassera - Grassi, Giuseppe - Grassi, Angela - Grassmann, Hermann Günther - Grathe-heden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra fossil. De äldsta uppträda i den kambriska
formationens yngre lager, och särskildt är Dictyonema
flabelliforme karakteristisk för det yngsta af
dem. Under orthoceratitkalken ligger i Sverige
ett på graptoliter rikt lager och ofvanpå densamma
äfvenledes ofta ett dylikt, hvilka benämnts undre
och mellersta graptolitskiffern, under det att såsom
öfre graptolitskiffer betecknats det öfversta af
skifferlagren på Kinnekulle och dess motsvarigheter
annanstädes. Skånes yngsta siluriska skiffrar äro
likaledes lika på graptoliter, och dylika finnas äfven
i stor mängd i Böhmen, Stor-Britannien, Nord-Amerika
m. fl. land på samma geologiska horisonter som i
Skandinavien. Alla graptolit-slägtena förekomma
ej tillsammans, utan de greniga och sammansatta
finnas i de äldre bildningarna, de enklare i de
yngre. Så förekommer t. ex. i de yngsta kambriska
lagren Dictyonema, i den undre graptolitskiffern
Tetragraptus, Phyllograptus m. fl., i den mellersta
graptolitskiffern Didymograptus, Diplograptus
m. fl., i den öfre graptolitskiffern Monograptus och
Retiolites. B. L-n.
Grasberg, Hans (Johann Nepomuk), österrikisk
skald, f. 1836, egnade sig först åt juridiken,
sedan åt journalistiken. 1870 blef han konstkritiker
i Wientidningen "Presse". Bland hans poesier må
nämnas Sonette aus dem Orient (3:dje uppl. 1873),
Singen und sagen (1869), Aus dem karneval der liebe
(1873) och Zan Mitnehm (1880).
Gras-geväret [gra-], benämnes i Frankrike efter sin
konstruktör det sedan 1874 antagna bakladdningsgeväret
efter Dreyses system. Detta gevär liknar till
sitt yttre det sedan 1866 i Frankrike antagna
Chassepotgevaret, från hvilket det skiljer sig
hufvudsakligen derigenom att då till det senare
nyttjas papperspatron, så nyttjas till det förra
metallpatron. W. G. B.
Graslitz (Böhm. Kraslice), stad i norra Böhmen,
nära sachsiska gränsen, vid Zwoda, en biflod till
Eger. Omkr. 8,000 innev. G. är en af de vigtigaste
industristäder i Böhmen och medelpunkten för
spetsfabrikationen i Erzgebirge.
Grassatim. Se Grassera.
Grasse [grass], stad i franska
depart. Alpes-maritimes (Hafsalperna), i ett vackert
läge med ett synnerligen mildt klimat, omkr. 12
km. från Medelhafvet. Omkr. 10,000 innev. Berömda
fabriker för tillverkning af parfymer och oljor,
för hvilket ändamål en stor mängd rosor, jasminer,
oranger, heliotroper m. fl. välluktande växter odlas
i trakten.
Grasse [grass], François Joseph Paul de, grefve,
marquis de Grasse-Tilly, generallöjtnant i franska
flottan, f. 1723, började i den maltesiska flottan sin
militära bana och ingick 1749 i franska marinen. 1762
befordrades han till skeppskapten och deltog 1778
i striden vid Ouessant. Året derefter sändes han
med en eskader till Vestindien samt understödde,
ehuru ej särdeles verksamt, d’Estaing i sjöstriden
mot Byron vid Grenada. Större ära vann han 1780 under
de Guichen, i dennes träffningar med Rodney d. 17
April samt d. 15 och 19 Maj. 1781 öfverförde G. en
stor konvoj af 200 fartyg till Martinique och
lyckades få den i hamn, sedan han levererat batalj
med engelska flottan under Hood och Drake, utan att
likväl vinna en afgörande seger. Derefter hjelpte han
marquis Bouillie att eröfra Tabago och seglade sedan
till Chesapeakviken samt afstängde all undsättning
till general Cornwallis, som nödgades kapitulera vid
Yorktown. 1782 lät G. af Hood locka sig att lemna
sin ankarplats vid S:t Christoph, hvilken plats den
engelske amiralen genom en mästerlig manöver intog
och försvarade. Sedan led han, d. 12 April, under
Dominica ett svårt nederlag mot Rodney, förlorade 8
skepp och blef sjelf tillfångatagen. G. kände sig
smickrad af den uppmärksamhet, som visades honom
i London, men förlorade derigenom sina landsmäns
aktning. Han frikändes emellertid af krigsrätten
från ansvar för nederlaget och sökte sjelf i
en försvarsskrift urskulda sig. Död 1788. Han
var stolt, ädelmodig och ytterst tapper, men i
saknad af djupare insigter och militäriskt geni.
O. E. G. N.
Grassera (Lat. grassari), ströfva omkring; gripa
omkring sig, herska, rasa (t. ex. om farsoter). –
Gå grassatim (D. o. N. löbe grassat) betydde på
det forna djekne- och studentspråket att i flockar
drifva omkring på gatorna, i synnerhet nattetid,
och derunder föra oväsen eller begå andra oordningar.
Grassi, Giuseppe, italiensk porträttmålare, f. 1768,
vistades hufvudsakligen i Wien och Varsjav, tills han
1799 anställdes som professor vid konstakademien i
Dresden. 1816 blef han studiedirektor för de sachsiske
konstnärspensionärerna i Rom, men återvände 1821 till
Dresden, der han dog 1838. G. var en god kolorist och
fängslar åskådaren i synnerhet genom det sällsporda
behag han visste att förläna sina qvinnoporträtt.
Grassi, Angela, spansk skaldinna, född i Crema
i Italien, följde tidigt sina föräldrar till
Spanien. Hennes arbeten, som i allmänhet grunda sig på
en sund moral, hafva haft stor framgång. Novellerna
Riquezas del alma och La gota de Agna erhöllo
hederspris af spanska akademien och hennes bok Palmas
y laureles samma utmärkelse i Carácas. Hennes mest
bekanta arbeten äro för öfrigt: El hijo, Los que no
siembran no cojen, El copo de nieve, El capital de
la virdud, El balsamo de las penas, El primer año de
matrimonio och Marina. Sedan 1868 redigerar hon den
ansedda tidskriften "Correo de la moda".
Grassmann, Hermann Günther, tysk matematiker,
f. 1809, d. 1877, efterträdde sin 1852 aflidne fader,
Justus Günther G., såsom professor i matematik vid
gymnasium i Stettin. G. skapade genom sitt arbete
Ausdehnungslehre (1844; 2:dra uppl. 1862), hvari han
framställde läran om en fjerde dimension, en ny gren
af matematiken, i hvilken geometrien ingick som en
särskild del. Han var äfven en grundlig orientalist
och författade bl. a. Wörterbuch zum Rîg Veda
(1873–75).
Grathe-heden. Se Graaheden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
