- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål /
1479-1480

(1882) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gravesande, Willem Jacob van ’s - Gravesend - Gravesske sjukdomen - Gravida - Gravière - Gravimeter - Gravina (stad) - Gravina, Carlos (l. Federigo) - Gravis - Gravitation - Gravitera - Gravitet - Gravor - Gravyr - Gravör - Gray (stad) - Gray, Jane - Gray, Thomas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppl. 1743) och Philosophiae Newtonianiae
institutiones
(1723; 2:dra uppl. 1744). Hans Oeuvres
philosophiques et mathématiques
utkommo 1774.

Gravesend [grävsend], stad i engelska grefskapet
Kent, vid högra stranden af Themsen, 48 km. nedanför
London. 23,375 innev. (1881). Staden betraktas
såsom slutpunkt för Londons hamn och besökes
mycket af londonbor, som der hafva en mängd
sommarställen. Innevånarna idka fiske och
grönsaksodling. Midt emot staden ligger Tilbury
fort, anlagdt af Henrik VIII till skydd för Themsens
mynning.

Gravesske sjukdomen. Se Basedowske sjukdomen.

Gravida, Lat. (af gravis, tung), hafvande. –
Graviditet (Lat. graviditas), hafvandeskap.

Gravière. Se Jurien de la Gravière.

Gravimeter (af Lat. gravis, tung, och Grek. metron,
mått). Se Areometer.

Gravina, stad uti italienska prov. Bari, vid
Gravina, ett tillflöde till Bradano. Omkr. 15,000
innev. Utförsel af salpeter.

Gravina, Carlos (l. Federigo), hertig, spansk amiral,
f. 1747 (?), föregifven naturlig son af konung
Karl III, utmärkte sig bl. a. såsom divisionschef
vid spaniorernas och engelsmännens operationer mot
Toulon 1793. För sitt tappra försvar af slottet
Rosas i Katalonien mot fransmännen blef G. 1794
befordrad till konteramiral. Han sändes 1802
med 5 skepp till Vestindien för att understödja
fransmännen i återtagandet af S:t Domingo. 1805
opererade G. tillsammans med Villeneuve, som anförde
franska flottan, i Vestindien och i de europeiska
farvattnen. Vid Trafalgar (1805), der han förde
befälet öfver spanska flottan, bestående af 15 skepp,
förlorade han 9. Han dog i Cadiz af sina vid Trafalgar
erhållna sår. G. införde många nyttiga reformer uti
spanska marinen. Kort före slaget vid Trafalgar hade
han blifvit utnämnd till generalkapten öfver flottan.
O. E. G. N.

Gravis. Se Grav.

Gravitation (Fr. gravitation, af Lat. gravis, tung),
den allmänna egenskap hos materien, till följd af
hvilken hvarje molekyl eller materiel punkt attraherar
hvarje annan i direkt förhållande till sin massa och
i omvändt förhållande till det ömsesidiga afståndets
qvadrat. Denna lag, den allmänna gravitationslagen,
framställes lämpligen under formen af följande 5
olika satser (jfr H. Gyldén, "Die Grundlehren der
Astronomie", 1877):

1) Den kraft, med hvilken solen attraherar de
olika planeterna, är omvändt proportionel mot de
respektive afståndens qvadrater.

2) Hvarje planet attraheras i olika punkter af sin
bana på sådant sätt, att den attraherande kraften är
omvändt proportionel mot qvadraten på radius vector.

3) Den kraft, som är orsak till kroppars tyngd vid
jordytan, är äfven orsak till månens banrörelse
kring jorden; den förra kraften förhåller sig till
den senare såsom qvadraten på månbanans radie
till qvadraten på jordradien.

4) Solen attraherar icke blott planeterna, utan
också alla andra kroppar, hvarhälst dessa

befinna sig, således äfven månen. På samma sätt
attrahera planeterna både hvarandra och solen i
omvändt förhållande till de ömsesidiga afståndens
qvadrater.

5) Den allmänna attraktionskraft,
med hvilken alla kroppar inverka på hvarandra,
utgår från hvarje molekyl och verkar på hvarje
molekyl; frånskiljes en del af en kropp, så verkar
den återstående delen med en mindre kraft än förut
kroppen i sin helhet.

Uppdagandet af gravitationslagen
– säkerligen en af de största och mest genomgripande
upptäckter, som någonsin blifvit gjorda – tillhör
Isaac Newton och offentliggjordes 1687 i hans verk
"Philosophiae naturalis principia mathematica". Enär
Newtons undersökning grundade sig på Keplers tre
lagar, kunde man vänta, att dessa skulle i all
stränghet öfverensstämma med gravitationslagen. Så
är emellertid ej förhållandet. Af de tre första
bland ofvan framställda satser följa visserligen
omvändt Keplers lagar såsom nödvändiga korollarier;
men den fjerde satsen visar, att de Keplerska
ellipserna endast äro approximationer, och att
planeternas rörelser i verkligheten ej äro så enkla,
som Keplers lagar gifva vid handen. Detta styrkes
också till fullo af observationerna, hvilkas
nöjaktiga öfverensstämmelse med teoriens alla
detaljer lemnar det bästa beviset för riktigheten
af denna astronomiens grundprincip. Sin måhända
mest glänsande bekräftelse vann Newtons lag
genom upptäckten af planeten Neptunus (1846),
som föranleddes af Le Verriers och Adams’
förutberäkningar på grund af iakttagna ojämnheter
i Uranus’ rörelse. Undersökningarna af de fysiska
dubbelstjernornas rörelser hafva ådagalagt,
att äfven i dessa aflägsna trakter af universum
gravitationslagen fortfar att ega bestånd; den är,
så vidt man för närvarande känner, en allmän naturlag.
A. L-n.

Gravitera (Fr. graviter), till följd af
gravitationslag attraheras till en viss punkt; luta
åt, gå till mötes. Se Gravitation.

Gravitet (Lat. gravitas), tyngd; värdighet, högtidligt
allvar. – Gravitetisk, full af värdighet.

Gravor, Smäck och gravor. Se Smäck.

Gravyr. Se Gravera.

Gravör. Se Gravera.

Gray [grä], stad i franska depart.
Haute-Saône, vid venstra stranden af Saône. 7,305
innev. (1876). Skeppsbyggen och åtskilliga
industriella anläggningar. Stadens forna
fästningsverk nedrefvos (1688) af Ludvig XIV.

Gray [grä], Jane. Se Grey.

Gray [grä], Thomas, engelsk skald, kallad
Englands Pindaros, föddes 1716 i London, gjorde
1739–41 tillsammans med Horace Walpole en
resa genom Frankrike och Italien, lefde derefter som
rättslärd i Cambridge och blef 1768 professor i nyare
historia vid dervarande universitet. Död 1771.
Sin resa beskref G. förträffligt i sina Lettres,
journal of tour in Italy.
Hans dikter, hvilka 1768
utgåfvos samlade för första gången, upplefde en
stor mängd upplagor. De utmärka sig genom poetisk
hänförelse, ädel känsla, kraftiga tankar och en
elegant stil. G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:36:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfae/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free