Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Grefve - Grefvebann - Grefvefejden - Grefvekrona - Grefvie - Greg, William Rathbone - Gregariner l. Psorospermier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
således numera grefvarnas tillhörighet. Sedermera
utfärdade drottning Kristina, d. 26 Jan. 1651,
en förklaring öfver en del af deras privilegier,
hvarigenom bl. a. dels fördelar beviljades
dem med afseende på deras jurisdiktion inom
länen och deras ställning till hofrätterna,
dels åtskilliga föreskrifter gåfvos rörande deras
husfruars morgongåfvor, de yngre sönernas lösen samt
döttrarnas brudskatter o. s. v., dels och förnämligast
vigtiga förmåner förunnades dem för de städer, som de
enligt grefvebrefven hade rätt att anlägga inom sina
grefskap. Under de första tio åren skulle de nämligen
för dessa vara fria från all tunga och besvär samt
efter denna tid ega att inom dem uppbära halfva
lilla tullen och en tredjedel af accisen. Af den
sistnämnda skulle föröfrigt en tredjedel tillfalla
stadens borgmästare och råd och den andra gå till
kronan. Grefven hade rätt att tillsätta egna tullnärer
och uppbördsmän för accisen. Borgerskapet skulle
åtnjuta "stadslag och rätt" i andra rikets städer och
erhålla särskild marknadsdag, hvarjämte åt de städer,
som anlades vid kusterna, tillförsäkrades åtskilliga
förmåner med afseende på sjöfarten. – De af Gustaf
Adolf och Kristina utfärdade privilegierna skilde sig
för öfrigt, för så vidt de berörde grefvarnas familje-
och länsförhållanden, endast i några punkter från
de af Johan III gifna, och väsentligen deri att den
grefliga värdigheten gafs åt grefvens både manliga
och qvinliga bröstarfvingar. I politiskt afseende
åter hade de jämte friherrarna förvärfvat en ytterst
vigtig betydelse genom den öfvervigt på Riddarhuset,
som 1626 års Riddarhusordning tillförsäkrade dem,
genom det stora inflytande de fleste af dem egde
inom rikets förvaltning samt genom den rikedom och
betydenhet de erhöllo (jfr Friherre, sp. 390 och
391) just genom de ärftliga länen. Genom den under
namnet fjerdepartsräfsten bekanta, vid riksdagen
1655 beslutade reduktionen minskades väl grefskapens
antal och områden, men grefveståndet bibehöll likväl i
det stora hela under det närmast följande fjerdedels
seklet sin ställning i samhället orubbad. Några nya
grefvar utnämndes till och med, och ett grefskap
af högst betydligt område, Sölvesborg (i Bleking),
gafs af Karl X Gustaf d. 10 Mars 1658 åt dansken
Korfids Ulfeld. Länet fråndömdes honom visserligen
1660, men gafs d. 11 Dec. s. å. åt Lars Kagg, som af
drottning Kristina, då hon förlänade honom Mariestad
d. 2 Okt. 1653, fått löfte om ett bättre grefskap i
framtiden. Sedan Kagg dött utan mansarfvingar, fick
K. G. Wrangel, d. 14 Sept. 1665, tillbyta sig det
mot grefskapet Salmis (i Keksholins län). Derjämte
erhöll M. G. De la Gardie, d. 8 April 1661, till
ersättning för Arensburg (som han 1654 måst afstå,
då Ösel anslogs till drottn. Kristinas underhåll)
grefskapet Pernau, hvilket, efter von Thurnska
ättens utslocknande på svärdssidan, hemfallit till
kronan. Slutligen blef Karl X Gustafs naturlige son,
Gustaf Carlsson, utnämnd till grefve, d. 9 Mars 1674,
och erhöll det honom förut donerade Börringe (i Skåne)
till grefskap. – Kronans ekonomiska ställning blef
emellertid allt brydsammare, och enligt 1680 års
riksdagsbeslut indrogos alla gref- (och friherre-)skap. Den
17 Sept. 1688 förbjöd Karl XI slutligen grefvar
(och friherrar) att i sina titlar fortfarande bära
sina forna läns namn. Äfven grefvarnas betydelse vid
riksdagarna gick förlorad, då (1719) klassindelningen
upphäfdes på Riddarhuset. Klassindelningen
återinfördes 1778, men upphörde å nyo 1809,
och omröstning per capita infördes. Efter
denna tid egde grefvarna icke några särskilda
företrädesrättigheter framför den öfriga adeln. –
Antalet grefliga ätter, som till dato (1882)
introducerats på svenska Riddarhuset, utgör 142.
G. F.
Grefvebann. Se Bann.
Grefvefejden, det krig, som lybeckarna började med
Danmark 1534, innan någon ny konung blifvit vald
efter Fredrik I. Namnet härrör deraf att lybeckarnas
anförare var grefve Kristoffer af Oldenburg, och
kriget börjades under den förevändning, att man
ville återuppsätta Kristian II på tronen, men
i verkligheten för att försvara Lybecks makt och
handelsvälde i Norden, hvarför också Sverige deltog
i detsamma på den nyvalde konung Kristian III:s
sida. Grefvefejden, hvars vigtigaste tilldragelser
voro slagen vid Öxnebjerg på Fyen, d. 11 Juni 1535,
och Peder Skrams segrar till sjös vid Bornholm och
Svendborg, d. 9 och 16 Juni s. å., slutades först
1536, då Malmö och Köpenhamn efter långvarig belägring
kapitulerade. Kriget är i synnerhet märkvärdigt genom
de samtida brytningarna mellan reformationen och
katolicismen och emellan de lägre stånden och adeln
samt framförallt genom det allvarsamma bondeupproret
i Nörrejylland, hvars resultat blef adelsväldets
befästande i Danmark. E. Ebg.
Grefvekrona, herald. Se Kronor.
Grefvie. 1. Socken i Kristianstads län, Bjäre
härad. Arealen 4,558 har. 2,286 innev. (1880). Annex
till Förslöf Lunds stift, Bjäre kontrakt. –
2. Mellan-Grefvie, socken i Malmöhus län, Oxie
härad. Arealen 441 har. 339 innev. (1880). Utgör
med Åkarp ett regalt pastorat af 3:dje kl., Lunds
stift, Oxie kontrakt. – 3. Östra Grefvie, socken
i Malmöhus län, Oxie härad. Arealen 608 har. 734
innev. (1880). Annex till Ingelstad, Lunds stift,
Oxie kontrakt.
Greg, William Rathbone, engelsk skriftställare, född
i Manchester 1809, ingick på tjenstemannabanan, från
hvilken han tog afsked först 1877. Han har skrifvit:
Essays on political and social science, Enigmas of
life (1872), Literary and social judgements, Political
problems, Creed of christendom, Rocks ahead or the
warnings of Cassandra (1874) samt Mistaken aims and
attainable ideas of the artisan class (1876). Han är
dessutom en flitig medarbetare i "Pall Mall Gazette"
under signaturen W. R. G.
Gregariner l. Psorospermier, zool. med., mikroskopiskt
små organismer, som räknas till den lägst stående
djurklassen, Protozoer l. Protister inom Entozoernas,
eller de i mennisko- och djurkroppens inre lefvande
parasiternas, grupp Gregarinerna se ut som runda
eller äggformiga protoplasmaklumpar eller celler,
varierande i storlek från 6 till 25 tusendelar af 1
mm. De yngsta äro genomskinliga, med små fina korn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
